Torvaska sparar cement

av Ragnhild Artimo Forum 1988-02, sida 17-18, 04.02.1988

Taggar: Personer: Aino Heikkinen Teman: innovation

— Bakom get tillsatsmedelssystem vi utvecklat ligger ett omfattande forsknings- och provningsarbete med bl a 14 000 utförda provsefier, säger VD Aino Heikkinen.

Tillverkning av ytterväggelement hos Lujabetoni.

Prisbelönt innovation: TORVASKA I BETONGEN GER UNIKA EGENSKAPER

Torvaska gör betongen hårdare och sparar cement. Denna upptäckt förlänade Aino Heikkinen HIM:s uppfinnarpris i december, och utgör nyckeln till Consave, det tilsatsmedelssystem Heikkinen har utvecklat, Systemet gör det möjligt att skräddarsy betongens egenskaper, och minskar importbehove av utländska tillsatsmedel.

• ver 10 000 000 kubikmeter torv för Oras i torvkraftverken i vårt land varje år. Den torvaska som kan an vändas som tillsatsmedel i betong tas tillvara med elfilter ur avgaserna — det är alltså inte fråga om samma slags aska som återfinns i en öppen spis. Torvaskan som ”klistrar” sig på elfiltren är oerhört finfördelad — och svart.

Men det är inte all torvaska som duger.

— Den måste vara av hög, jämn kvalitet och det är bara två torvkraftverk som hållit måttet, Kuopio värmekraftverk och IVO:s kraftverk i Joensuu, säger Aino Heikkinen. — Vi testar varje ”parti” aska i labbförhålanden förrän det godkänns för användning i full skala. Aino Heikkinen har jobbat femton år med betong. Till utbildningen är hon byggnadsingenjör, och hon har varit produktutveckingschef på Lujabetoni Oy fram till senaste höst, då hon utnämndes till VD för Lujabetonis systerbolag Fescon Oy, som nu lanserar hennes tillsatsmedelssystem Consave och även har ensamrätt på de schweiziska Sikaillsatsmedlen i Finland.

FRUN, 2/198 — Vi samarbetar med Sika AG sedan många år — deras tillsatsmedel täcker hela behovsskalan, säger VD Heikkinen. — Consave-systemet täcker vissa specialområden, och med de produkterna arbetar vi på exportmarknaderna.

Lujabetoni verkar i Sillinjärvi med verksamhetspunkter på sex andra orter och en årsomsättning på ca 600 Mmk och runt 1000 anställda. Te år gamla Fescon skapades för specialisering på nytt, avancerat produktkunnande.

Kontinuerligt utvecklingsprojekt

Aino Heikkinen har arbetat sju år på att utveckla Consave — som fått sitt internationellt klingande namn från orden concrete saving = betongsparande. Nu har hon fått patent på systemet härhemma, och patentansökan har gått ut också till de länder exporten i första skedet kommer att inrikta å.

? Handels- och industriministeriets upptinnarpris I decermber, 20 000 mk, har naturligtvis främst symbolisk betydelse som en

Text: Ragnhild Artim gest av erkänsla. På slutrakan har Teknologiska Utvecklingscentralen TEKES stött proJektet med cirka 1 Mmk, dv s ungefär hälften av kostnaderna. Idag går nära 30 procent av Fescons årsomsättning till forskning och utveckling.

— Vi har koncentrerat arbetet på bla arktisk betong, där vi kommit längre än någöt annat inhemskt företag idag, och på brobetong och vägbeläggning i nära samarbete med Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Också Sitra har finansierat en del av utvecklingsarbetet under årens lopp. Lanserandet av Consave är i sig bara en mellanetapp: vi fortsätter utvecklingsarbetet på å ena sidan de tillämpningar vi redan tagit fram, å andra sidan nya betongtillämpningar.

Aska i mixen — men hur? Consave-tillsatsmedelssystemet baserar sig på att medlen påverkar betongens mikröstruktur och den vägen egenskaper som hållfasthet, hårdhet, och bearbetningsegenskaper -— vilket ger tekniska och ekonomiska fördelar. Hittills har man eftersträvat dessa egenskaper bl a genom att tillsätta extra cement, varvid ett problem har varit för stor krympning.

Så nu det är bara att I stället hälla aska i betongblandaren? .

— Det är nog mera komplicerat än så, ler VD Heikkinen. — För det första är alltså askans kvalitet — konsistens och kemi — avgörande. Men för att uppnå de önskade kemiska processerna som ger betonge va 17

Torvaska…

fortsättning från föreg sid vissa önskade egenskaper måste de olika tillsatsmedlen, och alltså även askan, tillsättas enligt en viss metod som vi har utvecklat, och vars detaljer jag inte har råd att informera våra konkurrenter om! För det är den metoden som — ännu idag -— ger oss ett konkurrensförsprång då det gäller betongens hårdhet, densitet och korrosionsbeständighet. Genom att innovationens ekonomiska betydelse är omfattande, är det här frågor som alla företag i branschen jobbar på att lösa.

Komplicerat kunskapsfält

Betongens hårdhet har betydelse för dess hållfasthetsegenskaper och ger också möjligheter till materialinbesparingar. Betongens täthet påverkar också håll asthetsegenskaperna: ju mindre vattengenomsläpplighet, desto bättre egenskaper i kyla. Korrosionsbeständigheten inverkar direkt på konstruktionens reparationsbehov och skonomiska livslängd. — Bakom det tillsatsmedelssystem vi tagit fram ligger ett oerhör omständligt forsknings- och provningsarbete, säger Aino Heikkinen. — I princip består betong av naturligt stenmaterial eller annan för ändamålet lämpad mineralisk ballast, cement och vatten, samt tillsatsmedel som ger betongen olika egenskaper beroende på dess användning. För att åstadkomma ett system där man för olika betongkonstruktioner kan skräddarsy betongens egenskaper exakt, måste man känna till alla komponenter, deras egenskaper — även i olika yttre och temperaturförhållanden — och hur de reagerar och samverkar sinsemellan. Stenmaterialtekniken måste också tillämpas med beaktande av nya koefficienter. Det är kartläggandet av detta materialtekniska spektrum som ligger bakom vårt tillsatsmedelssystem — arbetets omfattning illustreras kanske av att det krävt 14 000 Provserier fördelade på flera år. Consave-systemet är som marknadsprodukt så färsk, att Fescon precis fått den första broschyren från tryckeriet. | detta skede inkluderar systemet fern huvudprodukter —

Farmi-Consave som är ett tillsatsämne för betong som använd för uthus, PakkasConsave för fabriksbetong vid vinterbygge, Silta-Consave för brokonstruktioner, bankvalv etc, Korro-Consave för projekt som förutsätter stor korrosionsbeständighet, och Ruisku-Consave för sprutbetong t ex i gruvor och andra krävande specialtillämpningar; sistnämnda har testats | samarbete med Statens tekniska forskningscentral VTT i Pyhäsalmi gruva.

Sju tillsatsmedel går redan på export.

— Vi har satsat mycket på att ta fram tillsatsmedel för s k arktisk betong, som lämpar sig för t ex aljebottningsplattformar för extrema temperaturförhållanden i arktiska områden — Barents är ju oerhört aktuellt de närmaste åren.

Export eller licens?

En kunskapsintensiv teknisk innovation ger inte bara en intressant konkurrensposition på hemmamarknaden utan är också en potentiell exportprodukt. Men att skeppa den precis rätta torvaskan plus tilsatsmedlen utomlands måste ju te sig dyrt? Blir det aktuellt för Fescon och Aino Heikkinen med licensaffärer -— Nej — åtminstone inte inom en alldeles nära framtid. Genom att systemet bygger på så många olika faktorer, nämligen såväl de enskilda komponenterna, som själva arbetsprocessen, är licensaffärer i detta skede inte rätt väg. Vi går faktiskt in för direkt export av komponenter och knowhow. Främst och I första skedet till Sverige och de övriga nordiska länderna. Men också Sovjetunionen, Förbundsrepubliken Tyskland och Kanada har varit intresserade, och är potentiella framtida marknader. | sistnämnda fall förutsätter det naturligtvis välplanerad kunskapsöverföring. Och Kanada utnyttjar torv som bränsle i kraftverk, så det bör vara möjligt att finna kraftverk vilkas torvaska har den rätta Sammansättningen.

Också internationella betongorganisationer har varit intresserade av Heikkinens innovation, och hon har inbjudits att nästa höst föreläsa om sin uppfinning i Trondheim vid den tredje internationella konferensen kring användning av torvaska, silikonavfall och slagg i betong.

— Jag har redan börjat skissera upp anförandet på engelska, säger hon. L - "

Lujabetonis håldäckshall i Sillinjärvi samt en av företagets betongstationer.

Lujabeton $ tujabétoni Oy, Sillinjärvi — produktionsenheter i Haapajärvi, JOENSUU, dyväskylä, Kuopio, Varkaus och Uleåborg, go marknadstöringskontor | Helsingfors. & Systerbolag: Feseorf Oy, enheter i Siilinjärvi och Esbo.

9 Ärsomsättning ica 600 Mmk, 1000 anställda.

Huvudprodukter: betong och betföngprodukter, element, pelare, specialtegel oa byggnadsförnödenheter.

& Betongproduktion: 1000 mi/dag

Bilden visar en 400 gångers förstoring av den torvaska som utgår en viktig och cementbesparande komponent i ConsaveSystemet.

Betong med torvaska sparar cemen & Den ytterst finkorniga torvaskan reagerar kemiskt med cementen så, att betongen får stor densitet och minimal vattenuppsugningsförmåga, vilket ger bättre köldegenskaper.

$ Hållfasthetstest och -beräkningar ger vid handen att ”torvaskbetongens” bruksålder är flerfaldig jämfört med konventionell tillsatsmedelsbetong och också betong med från Norge importerade tillsatsmedlet Silica.

€ Fescon och Statens tekniska forskningscentral VTT har testat den av Aino Heikkinen utvecklade sprutbetongen med torvaska i gruvförhållanden, där betongens snabba härdning gör att den fäster bättre än tidigare betongslag på stenväggarna.

[] Consave-tillsatsmedelssystemet minskar cementbehovet i tex lättbearbetad K-50-betong från 520 kg till 340 k per kubikmeter.

1 2/1988 FORUN,