Trafiken ökade kraftigt
av J H Kaste Forum 1981-03, sida 08-09, 18.02.1981
Alla prognoser slog fel…
ökade
Trafiken
Trafiken, och i synnerhet godstrafiken, har under den pågående högkonjunkturen — som troligen snart kommer att mattas av — ökat kraftigare och betydligt snabbare än produktionen och bruttonationalprodukten. Transporterna har proportioneilt ökat mest i den kommersiella godstrafiken, flygtrafiken och i havshamnarnas utländska godstrafik under 1979—380.
Inom samtliga trafiksektorer har nya betydande rekord uppnåtts, och de tidigare topparna — senast år 1979 — överträffades med klar marginal.
e Oljans kraftiga prisstegring under denna tid är förmodligen en av orsakerna till att rälts- och sjötrafiken ökat mycket snabbare än man förutspått. De är de transportformer, som utnyttjar energin mest ekonomiskt.
Nedanstående översikt ger en bild av utvecklingen. främst för inrikestrafikens del. Kalkylerna för år 1979 baserar sig på officiell statistik och officiella förhandsuppgifter.
Kollektivtratiken öka År 1979 ökade flygtrafiken mest av alla persontransporter i hemlandet med närmare en femtedel och passagerarantalet steg till ca 3 miljoner. Busstrafiken ökade ca 2 procent medan SJ:s persontrafik örra året stannade kvar på samma nivå som året innan. För personbilarnas del ar ökningen beräknats till 4—5 procent under år 1979 medan transporterna under 2—3 år tidigare knappast alls ökade.
Under 1980 har utvecklingen visat att ollektivtrafiken i sin helhet ökar snabbare än personbilstrafiken, uppenbarigen ett resultat av den förändrade energisituationen.
Inom järnvägstrafiken har framför allt fjärrpersontrafiken börjat visa en märkbar ökning, som kommer att vara minst 6 procent. Flygtrafiken har under januarifebruari ökat ca 8 procent och alltså avsevärt långsammare än man beräknat.
8
Lastbilstrafiken ökade år 1979 med knappt 10 procent och uppgick till ca 17 miljarde tonkilometer. Enligt förhandskalkylerna sker tillväxten i något långsammare takt under 1980.
Busstrafiken väntas öka med 2—3 procent.
Av försäljningssiffrorna för bensin (det förefaller som om motorbränsleförbrukningen rentav skulle gå ned en aning) kan vi dra den slutsatsen, att personbilstrafiken inte alls eller bara i någon mån ökat under 1980.
Jämfört med det ökade kollektivtrafiken mycket mer än tidigare (hela kollektivtrafiken). Resultatet är att personbilarnas transportandel kan minska något. Inrikespersontrafikens transporter uppgick år 1979 till ca 46 miljarder personkilometer av vilka vägtrafikens andel utgjorde 92 procent och järn- och flygtrafikens andelar till respektive 7 och 1 procent. År 1980 ökade transporterna till 48—48,5 miljarder personkilometer.
Passagerarfartygstrafiken på insjöarna har ökat under åren 1979 och 1980, men inte helt enligt förväntningarna. De sk Viborgskryssningarna via Saima kanal har minskat betydligt.
Godstrafiken
Inom inrikesgodstrafiken har järnvägs- och sjötransporterna efter år 1978 visat den kraftigaste ökningen. Också lastbilstrafiken har ökat betydligt.
Järnvägens kommersiella godstrafik ökade år 1979 med ca 17 procent (tonkilometer). men lågkonjunkturen i
SJ:s godstransporter hade varit så stark att man ännu inte helt uppnådde tidigare (1974 års) befraktningstoppar. I januarifebruari 1980 ökade SJ:s godstrafik med mer än 15 procent jämfört med samma tid år 1979 och därmed mer än dubbelt så snabbt som produktionen.
Järnvägsstyrelsen har beräknat att transportprestationen blir ett tiotal procent större än rekordåret 1974, dvs 8.3—38.5 miljarder tonkilometer och över 30 miljoner ton. I godstrafiken mellan Sovjetunionen och Finland har ökningen varit rekordartad. framför allt i transitotrafiken, som i år torde öka med en tredjedel eller kanske ännu mer. Östtrafiken kommer att öka till över 8 miljoner ton.
Lastbilstrafiken ökade år 1979 med nappt 10 procent och uppgick till ca 17 miljarder tonkilometer. Enligt förhandskalkylerna sker tillväxten i något långsammare takt under 1980, men lastbilstrafikens prestation torde ändå öka snabbare än produktionen. Lastbilstrafiken har under åren 1979—80 ökat betydligt långsammare än järnvägstrafiken. Ökningen är dock tillfredsstälande.
Trots detta har ca en tredjedel av astbilsparken (här avses närmast yrkesmässig trafik) stått outnyttjad under största delen av år 1980. Det beror dels
FORUM 3/81
Persontrafiktransporten i hemlandet år 1979 samt prognos för år 198 miljoner personkilometer år 197 32 200 9 80 500 500— 530 Tåg 3 020 499 520— 550
Personbilar Bussar Mopeder
Flyg
Prognos år 198 200—35 500 000—10 15 170— 3 220
Godstrafiken i hemlandet år 1979 samt prognos för år 198 miljoner tonkilometer år 197 17 00 650 700— = 730 Tåg 7 365 3 100 1 800
Lastbilar Paketbilar
Fartyg Flottning
Prognos år 198 000–18 40 350— 8 500 400— 3 450 950— 2 000
De enskilda trafikformernas andel av den totala trafiken år 1979 (45)
Persontrafik
Personbilar 70 Bussar 2 Mopeder
Tåg
Fly på att transportkapaciteten under många år har vuxit i mycket snabbare takt än transporterna, och dels på att de för vägtrafiken viktiga jordtransporterna visat en brant nedgång under senare år. Det i sin tur beror på att vägverkets och järnvägens jordbyggnadsverksamhet minskat till cirka hälften jämfört med tidigare rekord (framför allt i fråga om väg- och järnvägsbyggnad). Som resultat av denna utveckling kan SJ:s andel av godstransporterna öka något. men förändringen är mycket liten.
År 1979 var SJ:s andel av samtliga godstransporter inom landet 25 procent och lastbilarnas andel 57 procent (paketbilarna 2 procent).
Ökad flottning
Under pågående högkonjunktur har flottningen ökat avsevärt och snabbare än man beräknat. Under år 1979 beräknas ökningen vara ca 15 procent och år 1980 kommer ökningen att vara minst 10 procent. Flottningen stiger under år 1980 klart över toppresultaten under början av 1970-talet, d vs till ca 2 miljarder tonkilometer. Så gott som alla flottningsföreningar når också i år ett bättre flottningsresultat än förra året.
I fråga om energiförbrukning har flottningen tillsammans med järnvägen visat sig vara den mest ekonomiska transportformen. Den kraftiga oljeprisstegringen har lett till ökad flottning även
FORUM 3/81
Godstrafik
Lastbilar Paketbilar Tåg Fartyg Flottnin om ökningen i avgörande grad beror på ökad skogsavverkning under rådande högkonjunktur.
I den inhemska vattentrafiken intar kustfartygstrafiken en central ställning. Också denna trafik har ökat avsevärt under högkonjunkturen och i snabbare takt än produktionen. År 1979 utgjorde trafiken knappt 3 miljarder tonkilometer. År 1980 beräknas den stiga med åtminstone 10 procent till ca 3.3 miljarder tonkilometer, vilket är ca 10 procent av den totala trafiken. Oljetransporterna är särskilt viktiga i kustfartygstrafiken, och ökningen beror i första hand på de ökade oljetransporterna mellan våra havshamnar.
Också frakttrafiken på Saima kanal har under åren 1979—380 visat en glädjande ökning. Redan i fjol steg trafiken till ca en miljon ton och enligt kanalmyndigheterna kommer frakterna under 1980 års fartygssäsong att vara ca 1,2 miljoner ton. Under de närmaste åren, eventuellt redan år 1982, uppgår trafiken på Saima kanal till ca 1,5 miljoner ton. Då kommer frakterna att vara ungefär tre gånger större än i mitten av 1970-talet.
Beträffande den utländska frakttrafiken kan sägas att också den kommer att ge nya rekord år 1980. Exporten via havshamnarna torde enligt statistiken öka med 11—12 procent och importtrafiken med 15—17 procent och därmed snabbare än väntat. Den totala trafike torde rentav stiga till 55 miljoner ton. Hamnarna har haft full sysselsättning under åren 1979—280.
Allt svårare att göra prognoser
Transporterna har över lag under rådande högkonjunktur ökat i mycket snabbare takt än beräknat och felaktigheterna i prognoserna har varit Överraskande stora.
Prognoserna har utgått ifrån att trafiken ökar i ungefär samma proportion som bruttonationalprodukten och produktionen, men ökningen i tex järnvägstrafiken har varit nästan tre gånger snabbare uttryckt i procent. Denna stora ökning har kommit som en överraskning också för järnvägsstyrelsen.
Enligt traffkministeriets prognoser för 1980-talet ökar trafiken ytterligare år-, ligen i medeltal i samma grad som landets totala produktion. Beroende på trafikformen är ökningsskillnaderna i prognoserna emellertid rätt stora.
Till år 1990 (enligt 1979 års nivå) skulle lastbilstrafiken öka endast 1,5—2 procent (beroende på transportmedlet), medan SJ:s godstrafik skulle öka med ca 4 procent årligen. Fartygstrafiken och flottningen skulle öka med 2,5 procent, personbilstrafiken med bara 1,5 procent, busstrafiken med 2,5 procent, järnvägens fjärrpersontrafik med 3,5 procent och inrikesflyget med 6 procent årligen. I prognoserna har man tydligen strävat till att beakta den förändrade energisituationen och det faktum, att världsmarknadspriset på olja fortsätter att stiga kraftigt under 1980-talet.
Förbättrad produktivitet
Som en central trafikpolitisk målsättning ställer trafikministeriet upp en så stor förbättring av trafikens produktivitet och ekonomi som möjligt. Transportmetoderna kommer inte att förändras nämnvärt under 1980-talet, och de teknologiska förändringarna kommer inte att bli lika stora som under 1960- och 1970-talen.
Också vägtrafiken bör sträva till att spara energi, vars andel av den totala oljekonsumtionen är nästan 25 procent. Bla transportkapaciteten bör utnyttjas i betydligt högre grad än vad som i dag är fallet.
Allt detta möjliggörs bla av att transportmedlens totala vikt ökas, senare också boggi- och axelvikten. I fråga om arbetsfördelningen mellan de olika transportmedlen sker knappast några större förändringar, men i och med att järnvägstrafiken åtminstone för godstransporternas del ökar snabbare än vägtrafiken, kan tågens transportandel öka, då rälstrafiken tidigare minskade och vägtrafiken ökade. Det är naturligtvis skäl att med jämna mellanrum justera prognoserna.
JH Kaste