Transformerade Kyrö till börsen

av Fredrik Nars Forum 1997-04, sida 14, 24.04.1997

Taggar: Bolag: Kyro Teman: familjeföretag

SPEKTRUM

Transformerade Kyro till börsen

EST LMT denna vå söker sig ett antal bolag till börsen. Efter påsken börsnoterades PK Cables (se Forum 3/ 97) och Nordic Aluminium har redan godkänts till börsen. Nästa i tur är det finlandssvenska släktbolaget Kyro. Detta 1870 av LJ. Hammarén. G.0. Somelius och A. Nyberg grundade bolag har genomgått en radikal transformation under de senaste två åren. Skogsindustrin vid Kyrofors, Kyros traditionella verksamhet som utgjorde över hälften av omsättningen, såldes sommaren 1995 till skogsjätten MetsäSerla. Kvar blev de snabbväxande teknologidelarna: säkerhetsglasmaskiner tillverkande Tamglass (omsätter 451 Mmk) och Tecnomen (oms. 240 Mmk). som verkar inom telekommunikationsbranschen och tillverkar system för personsökning och telemervärdestjänster. Därutöver ingår kassakon Kyro Eaergi (oms. 128 Mmk), som producerar energi främst åt Metsä Serlas - tidigare Kyro Board & Papers - fabriker i Kyrofors. Bolaget ägs för tillfället helt av ca 200 personer i släkterna Hammarén och Sumelius (Nyberg hade inga arvingar). Nu genomförs en aktieemission till allmänheten, varefter bolaget börslistas. De nuvarande ägarna säljer inga av sina aktier. Efter emissionen är ca 20 procent av kapitaler och rösterna i nya ägares händer. Tamglass och Tecnomen växer så det knakar Tamglass är marknadsledare i världen för säkerhetsglasmaskiner och köpte förra året upp schweiziska konkurrenten Cattin Machines. Tamglass har även säkerhetsglastillverkning i liten skala. Tecnomen agerar inom de snabbväxande - men riskfyllda - telekommarknaderna. Kyro är s.g.s. skuldfrittt och har en stor kassa efter att Metsä-Serla-aktierna - som fungerade som delbetalning för skogsdivisionen - såldes i början på året för ca 100 Mmk

Kyros tre ben. Största enbeten (största bilden) är Tamglass so tillverkar säkerbetsglasmaskiner, därefter kommer telekomproducenten Tecnomen och Kyro Energi.

Nu skall bolaget suga upp ytterligare några hundra miljoner mk (det slutliga värdet bestäms i emissionen i slutet av maj enligt anbudsförfarande) genom en aktieemission. Vad skal! Kyro göra med alla pengarna? VD Pentti Yliheljo säger: “Med pengarna skall vi finansiera potentiella företagsköp som vi för tillfället utvärderar. Det nästa företagsköpet görs sannolikt av Tecnomen - men även Tampglass utvärderar köp. Utvärderingar av företagsköp i USA och Europa pågår. Även

Tamglass utvidgningar av fabriker i Finland kostar. ”

Styrelseordförande Carl-Johan Numelin, vars farmor var dotter till G.O. Sumelius, kommenterar börslistningen: ”Det finns starka känslomässiga band till bolaget bland släkten, men börslistningen ger stora fördelar för våra växande bolag som behöver personal och kapital”.

Vid bolagsstämman i år valdes Carl-Olaf Homén in i styrelsen som enda icke släkttillhörig styrelsemedlem. FN

Galileo-bilderna från Europa Foto: NASA

Vatten kan betyda liv

Europas isformationer indikerar bav under tstagret. Rymdsonden Galt leo bar tagit bilden på 586 kon höjd. bildfältets bredd är ta 18 km.

Solljuset kommer från öster/böger.

I FORSKNING | Rymdsonden

Galileos färskaste bildmaterial av Jupiter-månen Europa har efter analys varit en liten sensation: den minsta av de fyra s.k. galileiska månarna (Galilei upptäckte dem 1610) ha vatten. Jätteplanetens fyra ‘stormånar’ är inifrån räknat 1Io, Europa, Ganymedes och Callisto. Europas diameter är 3 130 km, ungefär tre gånger Finlands längd; vår egen måne har diametern 3 476 km. Europa är täckt av is. Gali leo har fotograferat 3-6 km stora isberg som ser ut att ha drivit isär på samma sätt som vår egen polaris. Isbergen höjer sig 90-180 m över den övriga isytan. Eftersom bara en tiondel av ett isberg befinner sig ovanför ytan, betyder det att Europas islagertjocklek varierar mellan 1 och 100 km. Vatten har pressats ur sprickor i isen som gejsrar.

Vattnet under islagret tros uppvärmas av drabantens vulkaniska inre plus gravitations/ tidvatteneffekten från moderplaneten; yttemperaturen är nämligen oväntat varm, hela -1432C, Isens ytlager antas vara poröst: från tät ytis skulle värmen avdunsta effektivare.

Analysmaterialet visar att Europa kontinuerligt avdunstar vatten, ammonium och metan: byggstenar i tiv sådant vi känner det. Galileo-bilderna visar också bruna fläckar i islagret som kan vara föreningar av cyanväte och ’livskemika lier’. Den stora vetenskapliga frågan är nu: har det funnits liv på Europa? Finns det?

Biologer kan tänka sig åt minstone bakterier, men också möjligheten av organismer liknande de rörmaskar (Phylum vestimentifera; bl.a. arten Rif tia pachyptila) som upptäckts på enorma havsdjup på Jorden har framkastats. Ljus och fotosyntes är inte absoluta förutsättningar för liv.

Data om Europa har inom amerikanska rymdflygstyrelsen NASA initierat planer på flera sonder dit med uppgift att fotografera dess vta och radarundersöka det som finns under isen - och senare en värmesond som kan smälta sig genom islagret för att leta efter tecken på liv under det.

Vårt solsystem har 61 månar, varav 18 anses tillräckligt stora (ca 1 900 km eller mer i diameter) för att vara intressanta som potentiella vaggor eller gravar för liv. RA &

FORUM NR 4/97