Travel manager för billigare resor

av Bo Ingves Forum 1988-16, sida 09-10, 20.10.1988

Taggar: Teman: flygindustrin

te blir några affärer. Vi får då i stället lov att satsa på det vi nu har. Finnair är ju ett bra exempel på att det kan gå bra även om man är liten. Ett intimare samarbete med Finnair skulle i så fall falla sig naturligt. Vi kunde väl tänka oss en fusion men det går nog inte Finnair med på.

Texas Air

I början av oktober lyckades det i alla fall för SAS. Bolaget fick visserligen inte ett bättre fotfäste i Centraleuropa, men ett avtal med USA:s största flygbolag, Texas Air, smäller också högt.

Avtalet mellan SAS och Texas Air omfattar bland annat terminalsamarbete, markservice, marknadsföring och försäljningsrepresentation. Parterna kommer också att ha nära förbindelser såväl ekonomiskt som på ledningsnivå, bland annat går SAScheten Jan Carlzon in i Texas Airs styrelse.

SAS skall hyra tre utgångar i Continental Airlines (Texas Air är moderbolag för Continental och £astern Airlines) nya terminal vid Newark internationella flygplats utanför New York, SAS blir det första större europeiska bolag som utnyttjar Newark.

Rent ekonomiskt innebär affären en räkning på mellan 400 och 500 miljoner mark för SAS. Ungefär hälften betalas i reda pengar till Texas Air, medan den andra hälften ger SAS tio procent av aktierna i den amerikanska flygjätten.

”Intressant affär — Det är en intressant affär. Längre än så här kunde vi knappast ha kommit. Och det kan vara bara början till något större. Samarbetet kan kanske utvecklas till flygplanslån och gemensamt underhåll. Texas Air skulle gärna också köpa in sig i SAS men för det krävs lagändringar som knappast genomförs, tror Janzon.

— Passagerarna kommer också att få fördelar av det nya samarbetet. Från nästa sommar är de dagliga flygturerna mellan Skandinavien och New York fyra. Då vi från tidigare flyger till John F Kennedy-flygfältet innebär det att vi så småningom kommer att flyga sex dagliga flygningar mellan Skandinavien och New York — två från varje skandinavisk huvudstad.

Enligt Janzon innebär Texasaffären inte ett slut på SAS ”jakt” i Europa. SAS kommer att fortsätta att undersöka möjligheterna till samarbete med europeiska bolag.

Och antagligen ökar intresset för SAS bland andra bolag i och med USA-affären, tror han.

Inget europeiskt bolag har nämligen ett liknande samarbete med något amerikanskt bolag som SAS. Alitalia och British Airways har förhandlat med United Airlines om liknande arrangemang, men något resultat har inte nåtts.

Gropen väntar

För Finlands del ökar SAS sina turer. I november börjar man flyga mellan Helsingfors och Göteborg, sex dagar i veckan. Oc fortsättning på sid 38

FÖRUN, 16/1988

Planera

Text: Bo Ingve affärsresan res förmånligare

Helsingfors-London, tur och retur med reguljärflyg utan hotell — 4970 rmk. Helsingfors-London, en veckas semesterresa me hotell — 995 mk.

xemplen ovan representerar | och Ez? sig varsin ytterlighet. Vanlige är turistpriserna högre och med vissa villkor kan man resa betydligt billigare med reguljärt flyg. Men ändå låter prisskillnaden absurd och är svår att förstå.

Kartelliserad flygtrafik

Av hävd är flygtrafiken i Europa i hög grad kartelliserad. Detta innebär att de olika flygbolagen långt följer samma prissättning på gemensamma rutter.

Så länge man är turist går det ännu an att vara flygresenär. Konkurrensen researragörer mellan är hård och priserna för charterflygen hålls i styr. Också flygbolagens olika rabatter lämpar sig bäst för turister. Men om det gäller en kort affärsresa är såväl goda som dåliga råd dyra.

Det finländska statsdominerade (76 procent) flygbolaget Finnair är i likhet med andra nationella flygbolag i dubbel mån lyckligt lottat. På hemmamarknaden saknar bolaget konkurrens och i utrikestrafiken följer man normal europeisk praxis med i praktiken gemensamma taxor för olika bolag.

Travel managers för billigare resor Stora företag med omfattande utlandsverksamhet drabbas givetvis hårdast av de höga flygpriserna.

Allmän praxis är att de enskilda sekreterarna inom företagen via olika resebyråe bokar resorna skilt för varje resa. Detta innebär att fördelar som är kända från den industriella verksamheten, t ex långa serier och noggrann planering för att minimera kostnaderna, inte kan utnyttjas i reseverksamheten.

För att råda bot på detta missförhållande har bl a Kone, Neste, IVO, Jaakko Pöyry, Kemira och Finnpap därför anställt en person red uppgift att koordinera reseverksamheten och luska fram sätt att göra resandet billigare för företagen. Yrkesbeteckningen för dessa är travel manager, vilket väl beskriver vad det är fråga om.

Poängen med travel managers verksamhet är att företagen kan knippa ihop olika avdelningars resor till en helhet. Därigenom kan en större volym uppnås vilket i sin tur bl a ger bättre förhandlingsmöjligheter gällande priserna.

En yrkesgrupp som företer paralleller med travel managers är skatteplanerarna, som finns till enbart för att klara sitt företag genom skattedjungeln utan alltför svåra blessyrer.

Turismen gynnas — affärsmän betalar Ett exempel på ett företag som uppenbarligen har dragit stor nytta av att ha en travel manager är Kone, som har en omfattande utlandsverksamhet. Koncernen introducerade tjänsten år 1986 som veterligen den vän första i Finland. Resebudgeten för koncernens enheter i hemlandet uppgår till drygt 60 miljoner mark per år. Av den summan står utlandsresorna för ca hälften.

Kones travel manager Viva Lappalainen, som i våras sadlade om efter 15 år inom Finnair, senast som avdelningschef på Area, berättar att hennes uppgift i all enkelhet är att försöka se till att Kone köper så billiga resetjänster som möjligt.

— Fast det finns flera olika prisreducerande system på marknaden, t ex pex- och apex-priserna, passar inget rabattsystem egentligen dem som reser å tjänstens vägnar. Man kan lite tillspetsat säga att rabattsystemen gynnar turisterna på bekostnad av affärsresenärerna, konstaterar hon.

Viva Lappalaine — I villkoren för rabattpriserna stipuleras t ex att man måste vara borta en viss tid eller att man måste stanna över ett veckoslut vilket inte är attraktivt för en som reser mycket. För affärsresenärer ändras dessutom ofta reseplanerna och eftersom rabattbiljetterna gäller endast för ett visst bestämt flyg ger de inte heller möjlighet till planändringar.

viva Lappalainen understryker att hon trots manager-titeln inte är någon boss, utan att hon endast så att säga berecer vägen för resesekreterarna.

— Jag fungerar egentligen som en sammanlänkande faktor mellan de enskilda sekreterarna så att bolaget kan föra en enhetlig resepolicy. Sekreterarna står dock forsättningsvis för det praktiska beställningsarbetet.

Yrke: Travel management konsult Behovet av att kunna planera resorna på rätt sätt har ökat I Finland i takt med att de finländska företagen internationaliserats alltmer och därmed har också behovet av travel managerservice ökat. Kones tidigare travel-manager Jutta Luoma såg en marknadsnisch i det här arbetet och grundade ett eget företag, Travel Management Consut ting.

Som namnet säger är det fråga om ett konsultbolag som skall utreda ett företags resekoncept. | arbetet ingår att utreda p 1 vilket sätt det är mest lönande för företag att arrangera sina utlandsresor, bl a utgående från vilken resepolicy bolaget följer angående hotell och reseklasser. Andra viktiga delar av arbetet är att följa upp resekostnaderna och göra upp köpavtal med researrangörerna.

— Man måste utgå från att resebyråerna är de som skall ge den service som behövs gällande de praktiska arrangemangen kring en resa. Men för att kunna dra all möj lig nytta av den sakkunskap som resebyrå erna besitter gäller det för kunderna att känna till vad de kan kräva.

Eftersom kostnadsproblemen blir allt större ju flere människor som reser är det klart att det är större företag som har det mest akuta behovet av reseplanering. Helt följdriktigt berättar Jutta Luoma att hennes kunder tillsvidare har bestått främst av större företag.

— Det gäller helt enkelt att koordinera resandet och därigenom dra nytta av helhetsvolymen. Därför har mina kunder tillsvidare bestått av stora bolag, konstaterar hon.

— Till att börja med kartlägger vi den nuvarande situationen i företaget. Därefter definieras utvecklingsområdena och utgå ende från dem ställs målen upp. Det betyder att resestrategin alltid är skräddarsydd för olika kunder, understryker Luoma.

Stora inbesparingar genom reseplanering

Att företag kan göra verkligt stora inbesparingar genom en målmedveten reseplanering är lätt att se. Om t ex Kone kan sänka resekostnaderna med fem procent av sin utlandsresebudget på ca 30 miljoner mark ger redan det en årlig inbesparing på 1,5 miljoner mark.

Men vilka knep kan man ty sig till för att få billigare resor? Suomen Matkatoimistos utbiläningschef Veikko Järvinen konstaterar att det inte finns några universella tricks åt minstone då det gäller Europa. Det som han, liksom Jutta Luoma, betonar är vikten av förhandsplanering.

— Om man köper en resa dagen innan avfärden blir man garanterat tvungen att betala fullt pris. Ofta är ändå resan inbokad i programmet långt i förväg, vilket skulle ge bra möjligheter att planera det fördelakti gaste sättet att göra resan. Men mot det här syndas tyvärr allmänt, konstaterar Järvinen.

I Europa gäller sju entydiga prissystem som är de samma för alla flygbolag. Vanligtvis nyttjar businessresenärerna de normala priserna I första klass och businessklass. Järvinen understryker dock att specialpriserna, t ex pex- och apex-priserna och det s k exkursionspriset, kunde utnyttjas i betydligt högre grad också av affärsmän om resorna planeras noggrant i god ti — Givetvis är resebyråerna mera intresserade av att sälja till fullt pris, det måste man vara realist nog att inse. Därför gäller det också för kunden att veta — eller åtminstone veta att han kan kräva information om — vilka rabattmöjligheter det finns så att han kan begära olika alternativ, konstaterar Järvinen.

fortsättning på sid 3 16/1988 FORUN