Trög start för privatföretag?
av Tauno Tiusanen Forum 1987-15, sida 25-26, 08.10.1987
Å LJ
TT ekonomi
Nytt strukturell underskott
L nnu för ett drygt tiotal år sedan drogs Ara med ett nästan konstant un derskott i handelsbalansen. Värdet av varuimporten var större än värdet av varuexporten. Förutom att regeringen med bla devalveringar försökte göra exporten mer och importen mindre konkurrenskraftig, så försökte den också med hjälp av olika restriktioner hålla importen av konsumtionsvaror nere. Framgången var dock ganska begränsad, och det mest bestående resultatet av restriktionerna och ”köp inhemskt" -kampanjerna var ett dåligt, protektionistiskt rykte. Trots att Finland numera är en mycket öppen ekonomi, så lever en del av det protektionistiska ryktet ännu kvar.
Importen ökade med exporten Försöken att bättra på handelsbalansen genom restriktioner för konsumtionsvaruimporten misslyckades, eftersom konsumtionsvarorna ändå då som nu utgjorde en mindre del av importen. De tunga posterna i varuimporten utgjordes av råvaror, halvfabrikat, maskiner och andra produktionsförnödenheter. När den ekonomiska aktiviteten och investeringarna ökade och exporten växte, så ökade också importen så att underskottet i handelsbalansen fanns kvar eller ökade.
Underskottet i handelsbalansen var alltså strukturellt.
Numera har handelsbalansen förbättrats, och förbättringen förefaller att vara av ganska bestående karaktär, vilket innebär att de strukturella problemen ganska långt över vunnits. Handelsbalansen uppvisade 1984 ett överskott på 5,4 mrd mk, 1985 på 1,7 mrd och 1986 på 4,65 mrd mk. Prognoserna för i år räknar med ett överskott på ca 4 mrd mk, vilket motsvarar ca en procent av BNP. Enskilda delar av handelsbalansen är inte lika uppmuntrande, men totalt sett tycks Finland har förvandlats från en ekonomi med kroniskt underskott i handelsbalansen till en ekonomi med balans eller överskott i sin varuhandel.
Tyvärr tycks vi i stället ha fått ett motsvarande, strukturellt problem i vår bytesbalans, den balans som förutom varuhandeln också beaktar handeln med tjänster, transporter, resor, kapitalkostnader och -intäkter, transfereringar mm. Underskottet i bytesbalansen var år 1985 4,7 mrd mk och 1986 4,2 mrd mk, dv s ungefär 1,2 procent av BNP. I år har siffrorna förvärrats: helårsprognoserna räknade med ett underskott på 5,6 mrd mk, men den här summan överskreds redan i augusti. Underskottet kommer därför troligen att ligga mellan 6 och 7 mra mk, motsvarande ca 1,7 procent av BNP.
Bestående försvagning Försämringen beror inte på enstaka, plötsliga störningar i vår utrikesekonomi, utan på faktorer och trender som är långvariga och kanske bestående.
Tjänstebalansen, som tidigare bidrog till att kompensera underskottet i handelsbalansen, har stadigt försämrats sedan år 1981. 1 fjol uppvisade den ännu ett litet överskott på knappt en halv miljard mk, men un Den ökade turismen från Finland hotar tjänstebalansen.
FÖRUN, 15/198 der det första halvåret 1987 var underskottet drygt en halv miljard.
| tjänstevalansen gav transporterna tidigare ett rejält överskott på flere mrd mk. Överskottet minskar hela tiden, till stor del pga av ati sjöfartsnäringen slås ut. Trots försöken att stöda rederierna kommer trenden att fortsätta. Inkomsterna från exporten av andra tjänster, bl a byggnadsbranschens projektexport, har också sjunkit kraftigt. Läget försämras knappast och kan to m förbättras, men de tider är förbi då denna export genererade överskott på flere mrd mk. Den synligäste försämringen i tjänstebaansen härstammar från turismen — och förstås annat resande. Underskottet i turistbalansen stiger stadigt. I fjol var det 2,4 mrd mk, medan det under bara det första halvåret i år stigit till 1,5 mrd mk. Den finändska turistnäringen har inte alls utveckats och skötts så dåligt som man ofta gjort gällande — i år har turistsiffrorna trots vädret stigit — men finländarna reser utomands mer och mer. Detta är ett välståndsenomen, som är svårt att stoppa utan krafiga restriktioner som är främmande för vårt samhälle. Även om både massturismen och den mer lönsamma kongress- och afärsturisrmen till vårt land ökar, så kommer uristbalansen ändå i framtiden att försämras. Betalningsbalansen belastas också av utgifterna för kapital och andra produktionsaktorer, vilka i fjol gav ett underskott på nästan 7 mrd mk. Utgifterna påverkas bla av fluktuationerna i valutakurserna och räntorna, men sjunker knappast inom en överskådlig framtid. Det dröjer ännu länge innan våra utländska investeringar börjar ge direkt avkastning i större skala.
En stor minuspost i betalningsbalansen utgörs också av transtereringarna, alltså penningöverföringarna till utlandet. Transfereringarna till Finland är mycket små, varför minuset så att säga helt är vårt eget, och i praktiken består av vår u-hjälp. Eftersom vi politiskt förbundit oss att öka hjälpen kommer också minuset att växa.
Underskottet i bytesbalansen har alltså uppstått av faktorer som inte lätt kan förändras, och är därmed strukturellt.
Finland har inte haft några svårigheter att finansiera underskottet i bytesbalansen. Förtroendet för vår ekonomi är stort, och underskottet samt skuldsättningen utomlands är inte alarmerande. Trots det kan vi inte räkna med att för all framtid täcka underskottet genom lån, eftersom redan skötseln av dem försämrar bytesbalansen.
Eftersom underskottet inte inom en överskådlig framtid kan täckas genom att den immateriella exporten ökas, måste alltså den traditionella varuhandeln generera ett rejält överskott. Och här kan importen inte nämnvärt minskas — på sin höjd kan tillväxten bromsas. Vi måste alltså fortsättningsvis satsa på att öka exporten, vilket i sin tur kräver att vi slår vakt om och höjer vår internationella konkurrenskraft.
Håkan Nylund
O 2 forts från föreg sid ket är en förvånansvärt hög inkomst på den sovjetiska landsbygden.
Generalsekreteraren nämnde också ett annat exempel där en grupp boskapsskötare som slagit sig samman år 1983, kommit upp till månadsinkomster på 534 rubel. Om denna direkt häpnadsväckande lön, som är högre än en sovjetisk företagsledares, konstaterade generalsekreteraren att den är rättvis eftersom den baserar sig på den faktiska produktionen.
Vid samma möte gav Gorbatjov också klart sitt stöd åt utvecklandet av sk binäringar inom lantbruket. Outnyttjad brukbar jord måste överlåtas i privat bruk, både åt landsortsbefolkningen och åt stadsbor i form av koloniträdgårdar. För jämförelsens skull måste här nämnas att man talade om att definitivt eliminera binäringarna under generalsekreterare Chrustjevs ”blida" på 50-talet. Då litade man på ett alldeles annat sätt än nu på fördelarna med storskalig produktion.
Snabba förändringar krävs
Det är alldeles tydligt att Gorbatjovs perestrojka, för att lyckas, kräver snabba förändringar | den dagliga försörjningen. Både livsamedelsförsörjningen och en del servicenäringar såso, reparations-, skomakar-, sömnads- och andra branschers verksam het, som i det gamla systemet haft gapande hål, måste förstärkas för att reformen skall få understöd i de breda lagren. Inom den egentliga statssektorn med sin struktur av storproducent börjar reformen långsamt och därför kan utbudet från det hållet inte tillfredsställa den rådande konsumtionsefterfrågan i snabb takt. Under den här övergångsperioden, som generalsekreteraren redan flera gånger beskrivit som plågsamt långsam, har de nya privatföretagen och andelslagen en nyckeiroll som humörhöjare.
Alla tycks dock inte applådera ett snabbt utnyttjande av marknadssituationen och de förtjänster detta medför. I Krasnojarsk drog lokalförvaltningen för en tid sedan in licensen för ett privat taxiandelslag, därför att chaufförernas månadslöner steg till 110 rubel per man. Synbarligen var det frågan om, trots allt rätt små inkomster, som förvärvats vid sidan av annat arbete. I Moskva har frisersalongerna och barberarna inte fått tillstånd för privat näringsidkande trots att det finns en klar efterfrågan på marknaden.
Ideologisk strid
Av allt att döma pågår en omfattande ideologisk strid om de nya företagsformerna. Det är uppenbart att också nöjda kunder som utnyttjat det nya utbudet är beredda att klaga över priset på produkter och tjänster hos privatföretagen och andelslagen. Re formanhängarna tycks dock tro att priserna sjunker då utbudet ökar.
Men om det är besvärligt att uppbringa både tillstånd och resurser är det ifrågasatt om utbudet ökar och därmed är det också osäkert om priserna sjunker. Om man inte lyckas tvinga ned priserna uppstår det lätt ett socialt tryck. En liten företagargrupp som på kort tid blivit förmögen, smälter synnerligen illa in i den socialistiska omgivningen. det här fallet kan de som försvarar reformen fullt berättigat påstå att spekulanterna och månskensentreprenörerna i det gamla systemet garanterat inte blev fattiga och att det nya mera liberala systemet är rättvisare. Man bör också observera att en ny lag om ”skydd mot inkomst som inte härrör från arbete” utgör en fast del av reformen. På basen av den här lagen har man inlett en kampanj mot korruption och spekulation.
Egentligen är det ännu för tidigt att dra långtgående slutsatser om hur de nya friheterna för företagen utvecklas i Sovjetunionen. Den nya situationen, som officiellt började den 1 maj, är synnerligen intressant vad de första stapplande stegen beträffar. Men först om några år kan man avgöra om de privata och andelslagsbaserade privatföretagen har funnit en egen plats i sovjetsamhället.
Tauno Tiusanen e
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och lordringar hos Finlands Bank. 1039924 243,43 Specialdepositioner i Finlands Bank
Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter …… Växlar … Län a
Krediter i utländsk valuté Belalningsförmedling ..
Övriga finansieringstillgångar … . .
Utländska fordringar I utländsk valuta , … I mark vo… Omsättningstillgå Utländskt mynt Masskuldebrev ..
Övriga omsättningstillgångar …..
Investeringstillgångar Masskuldebrev . . Aklier och andela . Fastigheter och fastighetsaktier
Anläggningstilgångar och övrig utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar .. Fastigheter och fastighetsaktier Maskiner och inventarie Övriga anläggningstillgångar oc utgifter med lång verkningstid
För direktionen Antti Hannula
Jaakko Lassil 26
Månadsbalans den 31 augusti 1987 Passiva
Främmande kaphal Inhemska skulder Checkråkningai 1 852959 490,00 Bepositioner .. . 2135 439 289,38 1251 685919,55 vr 5675 947 461,80 + – 30 327 984 709,37 .. SE03806 173,08 - 1889304313,73 « 1057 290 693,08
Skulder till Finlands Bank
Skulder till staten Debenturelån . Betalning störm Övriga skulder ..
Ulländska skulde .. 29666 424 416,02 I utändsk valut 716585 853,45 1 mark 0 Debenlurelån ………
Räntor och övriga inkomster
Reserveringar
Eget kapital Aktiekapital Reservionder värdereglering: Dispositionsfond Vinst från tidigare å 47 754 633,12 2697 752 804,19 198191 587,2 5765071 279,14 210435 182,09 627 003 612,5 1406 783 653,23 2795 386 367,99 515494 351,8 695 085 165,4 84 485 504,05 717 441 583,79 369 021 946,0 56 358 370 243,53
Depositioner i utländsk valuta
Skulder till andra banker .
-. 3883903 797,08 – 25971 874 097,30 - 1422566 559,62 344 900 000,00 713956 707,14 120038 783,9E 150095 500,00 2649 639 285,51 8350 336 888,6 411839 369 629,71 823 349 107,31 3955 880 000,00 1799 142 321,87 1398 202 940,4 2260 000 000.00 675571 010,09 518281112,8 72569 264,68 52693 233,3 96 358 370 243,53
Arsvarslörbindelser 28 445 164 £62, För förvaltningsrådet Aatos Erkka
Yrjö Pess 15/1987 FORUN,