Trygga pensionen med försäkring

av Bo Ingves Forum 1989-14, sida 12-13, 28.09.1989

Taggar: Teman: pension

Trygga pensionen med pensionsförsäkring

Text: Bo Ingves

För ett par år sedan visade en gallupundersökning att endast två procent av Finlands befolkning uppfattade frivilligt pensionssparande som en sparform. I dag har intresset visserligen ökat betydligt, men ännu kan man med fog säga att pensionssparandet trampar i barnskorn här.

e ndå drömmer allt flere i dagens Å Vötardssamhälte om att få njuta a en drägligre pensionärstillvaro än vad den normala arbetspensionen ger möjligheter till. Allt flere är också intresserade av att pensionera sig i mindre mogen ålder än 65 år. vilket är pensionsåldern för de flesta. Möjligheterna att skaffa sig en extra pension för att dryga ut förtids- eller den ordinarie pensionen har dock länge varit begränsade.

Behovet av extra pensioner ökade markant år 1986 då det lagstadgade pensionssystemet blev mera flexibelt. Åldersgränsen för individuell förtidspension sänktes till 55 år och personer som fyllt 60 år kunde beviljas förtida ålderspension. Problemet är dock att arbetspensionen sjunker om man går i pension före den egentliga pensionsåldern.

Frivillig pensionsförsäkring ger större pension

I samband med det flexiblare pensionssystemet började det också dyka upp s 1 flexibla pensionsförsäkringar på försäkringsbolagens menyer.

Flexibiliteten består av att insatserna årligen kan justeras enligt plånboken. Dessutom kan tidpunkten för pensioneringen slås fast senare. Man går inte heller miste om sina pengar fast man t o m helt upphör med sparandet eller håller sabbatsår med betalningarna. I sinom tid får man alltså i alla händelser en så hög pension som den sparade summan ger rätt till.

I pensionssparandet ingår dock liksom i alla försäkringar olika riskmoment. De premier som inbetalts kan t ex inte fås ut innan pensionsåldern uppnåtts och om försäkringstagaren s a s dör för tidigt, tillfaller hans betalda premier de övriga pensionsspararna.

Genom att knyta en premieåterbäringsförsäkring till pensionsförsäkringen kan dock de anhöriga. eller den som premieåterbäringsförsäkringen är utställd på, erhålla en viss del av de erlagda försäkringspremierna vid ett eventuellt dödsfall. I praktiken utbetalas ca 50 procent av den totala premiesumman. Dessa pengar ä inte skattebelagda om ersättningen går till en nära anhörig.

Enligt de bestämmelser som reglerar pensioner kan pengarna inte börja lyftas innan man fyllt 55 år. Till skillnad från sparlivförsäkringar, som utfaller med hela sparsumman på en gång, måste pensionen lyftas under minst två års tid.

Olika människor har olika behov

På Livförsäkringsbolaget Nova, som var det första försäkringsbolaget som specialiserade sig på personförsäkringar av typ frivilliga pensionsförsäktingar, berättar utvecklingsdirektör Lars Bergström att det är vanligt att försäkringstagarna vill förbättra sitt pensionsskydd i åldersintervallet 60-70 år. Orsaken är att de bedömer sig vara tillräckligt vigulanta ännu i den åldern för att ha ett verkligt behov av tilläggspengarna.

— Det här är dock givetvis en sak som varje kund själv bestämmer. Alla människor har ju olika behov och olika drömmar. Givetvis är den kommande pensionen också beroende av hur stora premier kunden kan betala, konstaterar Bergström.

Det har nog redan tidigare varit möjligt att spara ihop till en individuell tilläggspension. men enligt de tidigare spelreglerna var man tvungen att bestämma både pensionsåldern och pensionens storlek redan då försäkringen tecknades. Därför var denna möjlighet till utökat pensionsskydd i praktiken så gott som omöjlig att utnyttja för de flesta privatpersoner.

Vad är en pensionsförsäkring?

Principen bakom de frivilliga pensionsförsäkringarna är följande: Man betalar i egen takt in en viss summa till ett (pensions)försäkringsbolag och hoppas att bolaget förvaltar pengarna så bra, att man efter en viss mängd år i retur varje månad får en viss summa pengar som sammanlagt är betydligt större än insatsen.

Fast pensionsförsäkringen i princip kan jämställas med mycket långfristiga bankdepositioner. finns det också väsentliga skillnader.

I pensionsförsäkringar ingår som tidigare nämnts t ex alltid riskfaktorer. Pensionsmedien kan varken överföras på någon annan person eller återköpas. Av denna orsak är pensionspremierna avdragbara i beskattningen. Premier på upp till 15 procent av de årliga inkomsterna kan dras av.

Detta innebär att om man har en årsinkomst på 100 000 mark kan den avdragsgilla försäkringspremien vara högst 15 000 mark. Tack vare avdragsrätten är nettopremierna i realiteten betydligt lägre än den nominella premien. Om marginalskatteprocenten i ovanstående exempel t ex är 50 procent, är nettoårspremien de facto 7 500 mark. När pensionen sedan i sinom tid betalas ut går det däremot skatt på den.

— Ju yngre man är då pensionssparandet inleds desto lägre premier krävs för att uppnå en viss pensionsnivå, understryker Bergström.

Ett exempel gäller en man som betala 14/1982 FORUN en årlig bruttopremie på 12 000 mark. Om han börjar betala den då han fyller 30 år får han ur försäkringen ett månatligt tilläggspensionsbelopp på ca 7 800 mark från det han fyllt 60 till det han fyller 70 år. Om premierna börjar inbetalas vid 40 års ålder är pensionen ca 4 000 mark och om sparandet inleds vid 50 års ålder är den ca 1500 mark. Om den ordinarie pensionsåldern är lägre än 65 år ändras de ovannämnda beloppen givetvis.

Det går också att lyfta sin privata pension trappstegsvis. Om t ex pensionsåldern är 65 år, men man vill gå i pension redan som 58-åring, kan man under de två år då man inte är berättigad till arbetspension först lyfta en större privat pension från försäkringen. När man fyllt 60 och får rätt också till ålderspension, kan man utöka denna med en mindre summa från försäkringen och därmed få en pension som totalt sett är acceptabel.

Företag kan dra stor nytta av pensionsförsäkringar

För företag kan det löna sig att genom pensionsförsäkringar gardera sig mot stora kostnader vid t ex förtidspensioneringar. Och om de anställda på detta sätt får ett bättre pensionsskydd än det lagstadgade torde också motivationsnivån öka. Eftersom pensionsförsäkringarna är avdragsgilla utgör de dessutom ett sätt att reglera företagets resultat. Tack vare att de är flexibla kan företaget dessutom under dåliga år betala lägre premier och under goda tider sätta undan mera pengar.

—- Målsättningen för företag är givetvis att alla jobbar så länge som möjligt. Men nog är det ju bättre att en anställd som blivit slutkörd ges möjlighet att i förtid gå i pension i stället för att få sparken. konstaterar Bergström.

Möjligheterna till lägre pensionsålder har också rönt mothugg. Detta beror på att det redan i dagens läge är brist på arbetskraft i många branscher och att åldersstrukturen ytterligare väntas försämra tillgången på arbetstagare. Inom försäkringsbranschen anser man dock att man inte skall blanda ihop begreppet brist på arbetskraft med möjligheterna till en tidigare pensionering om ett sådant behov uppstått.

—- I vissa branscher är risken extra stor för att de anställda helt enkelt inte orkar ända fram till pensionsåldern. Men inte kan man säga att någon automatiskt går i pension tidigare bara för att det teoretiskt finns en möjlighet till det. Och dessutom ökar ju pensionssparandet den totala spargraden betydligt. Det borde ju uppskattas speciellt av ekonomisterna och politikerna, understryker Bergström.

Pensionsförsäkringar kräver specialiserad kunskap

De frivilliga pensionsförsäkringarna har alltså framtiden framför sig i Finland. För att hänga med i svängarna har alla försäkringsbolagsgrupperingar därför grundat egna specialenheter för denna sektor. Ett faktum är att de olika försäkringsbolagens flexibla pensioner är så gott som identiska fast de har fått en hel del olika marknadsföringsnamn. Denna hegemoni beror till

FÖRUN, 14/198 stor del på att pensionsförsäkringsverksamheten långt regleras av lagstiftningen.

— Men hela försäkringsfältet är så vitt omspännande och komplext, att försäkringsbolagen internt måste specialisera sig för att kunna ge kunderna en tillräckligt gedigen service. Därför har försäkringsbolagen börjat dela upp de skilda försäkringssektorerna på skilda enheter, konstaterar Bergström.

Också nya marknadföringsvägar håller på att utarbetas för försäkringar. T ex reseförsäkringar har redan länge förmedlats av bankerna, men nu har också liv- och pensionsförsäkringarna börjat dyka upp kring bankdiskarna.

— Att basera hela verksamheten på försäljning över disk i banker är nog ändå att lura sig själv. Det torde vara sällsynt att en banktjänsteman självmant börjar marknadsföra olika produkter åt kunderna. Men som en distributionskanal för standardiserade försäkringar är bankerna ett bra komplement, tror Bergström.

De goda marknadsutsikterna för pensionsförsäkringarna har också lett till att bankernas intresse för dem har ökat. Redan förra hösten framförde andelsbankerna tanken på att frivilligt pensionssparande i bankregi borde utredas, och i somras kom också Bankföreningen och Sparbanksförbundet med samma tankar.

Det system som bankerna har föreslagit motsvarar beskattningsmässigt försäkringarna. Dvs pensionsdepositionerna föreslås vara avdragsgilla i beskattningen, medan det kapital som senare kan lyftas är skattepliktigt. Förslaget motiveras bl a med att den låga spargraden kräver nya grepp av bankerna.

Finansministeriet anser dock inte att det finns tillräckliga grunder för att utreda detta förslag. Ministeriet motiverar sin åsikt med att pensionsförsäkringspremiernas avdragsrätt baserar sig på att det ingår riskelement i försäkringarna. De facto är det just begreppet risk som är grunden för hela beteckningen försäkring, och enligt finansministeriet fyller pensionssparande i bank inte dessa villkor.

Finland långt efter Sverige i utvecklingen

Bergström berättar att de senaste preliminära siffrorna indikerar att det nu har tecknats ca 30 000 frivilliga pensionsförsäkringar i Finland. Det motsvarar ca 0,6 procent av befolkningen. Jämfört med Sverige. där antalet pensionssparare rör sig kring en miljon, ligger vi alltså kraftigt i lä ännu. Jämfört med mitten av 80-talet, då endast några tusen individuella pensionsförsäkringar hade tecknats i Finland, har försäljningen dock accelererat kraftigt.

En orsak till att intresset för frivilliga pensionsförsäkringar tidigare inte var så stort är att det lagstadgade pensionssystemet i Finland känns ganska tryggt. Därför har det inte funnits samma behov av tilläggsförsäkringar som på mänga håll utomlands. Nu börjar människorna dock vakna upp till insikt om att det kan vara bra att ha möjlighet att pensionera sig när man själv tycker att tiden är mogen. Eller så har man börjat märka att den arbetspension man kommer att få inte räcker till för det liv man har planerat efter pensioneringen.

Det syns också i ärspremiernas medelstorlek att pensionssparandet inte ännu har upptäckts av alla i Finland. Statistiken visar att medelpremien i Sverige till 6 000 mark per år, medan motsvarande summa i Finland är ca 20 000 mark. Detta indikerar att det närmast är personer med större inkomster som tillsvidare har börjat pensionsspara.

—- Man kan väl säga att vi är inne i ett helt logiskt utvecklingsskede i Finland. Fast marknadsföringen inte direkt har inriktats på personer i ledande ställning, är det ändå de som i sitt jobb är vana att fatta beslut och kalkylera på sikt som har reagerat, tror Bergström.

Han poängterar dock att de flexibla pensionsförsäkringarna i enlighet med sitt namn passar de flesta börsar tack vare att premierna tillåts att variera från 0 till det oändliga. o

Frivilliga pensionsförsäkringar gör det möjligt att gå i pension då man själv tycker att tiden är mogen, konstaterar Livförsäkringsbolaget Novas utvecklingsdirektör Lars Bergström.

13