TTKK ”hjärntrust” för teknopolutvecklingen
av Ragnhild Artimo Forum 1987-04, sida 15, 05.03.1987
Taggar: Orter: Tammerfors
ringslivsprogram för 1987—2000, som arbetats fram under ett och ett halvt år, och vars huvudarkitekter är stadsdirektör Jarmo Rantanen (socdem) och Hokkanen (saml. De tre centrala målsättningarna för programmet är € att trygga de existerande företagens framtida verksamhetsförutsättninga 9 att möjliggöra företagens expansion och tiliväxt i stade $ att bredda näringslivet genom att befrämja grundandet av nya lönsamma företag och/eller underlätta dessas överflyttande till Tammerfors.
-— Programmet tar sikte på att Tammerfors också framdeles skall vara en livskraftig industristad, en dynamisk teknologimiljö, ett utbildningscentrum, en kläckningsmaskin för nya företag och en internationell kongresstad. En utgångspunkt är att hela landet gagnas av att det finns två resursintensiva städer med kunskaps- och annan potentia! — inte bara en.
Hokkanen drar ner en rikskarta från taket. Tammerfors med 170 000 invånare är klart Finlands hjärta. Dess ekonomiska influensområde med 420000 invånare är markerat med rött. Väg- och vattenbyggnadsdistrikt samt andra tjänste- och förvaltningsdistrikt är markerade med olika färger. Tammerfors är ofrånkomligen en nyckelstad, rikstvåa. (Eller etta, om man väljer en inlandsvinkling.) Ett lockande alternativ för näringslivet genom att det är geografiskt tillgängligare från flera punkter än kuststäderna.
— Mot den bakgrunden är det en skandat att en motorväg mellan Helsingfors och Tammerfors inte ännu finns, säger Hokkanen med en känga åt fd minister Saarto, vars bilismtientliga beslut staden kan tacka detta sakernas tillstånd för.
Också flygtrafiken bör ytterligare utvecklas, och Hokkanen säger att Finnair ställt sig förstående till stadens behov.
Kunnande nyckelfaktor
Fabrikerna och maskinerna är inte — vilket de en gång var — nyckelfaktorn för det materiella välståndet. Det bär de tomma fabrikerna i Tammerfors påtagligt vittnesbörd om.
— Tammerfors har 200-åriga traditioner som en långt industrialiserad huvudstad för metall-, skogs- och textilindustrin I Finland, säger VD Hokkanen. — Övergången till mindre arbetsintensiva tillverkningsmetoder och produktionsflöde som kräver ny fabrikslayout och enplanslösningar har tömt de traditionella, vackra fabrikerna i stadskärnan, produktionen har flyttat ut till områden med billigare tomtmark.
Fabrikerna har krympt i höjdled och vuxit på bredden. Men den viktigaste skillnaden är att kunskap blivit den viktigaste resursen. Hur väl Tammerfors klarar övergången från järnåldern till hjärnåldern är den stora utmaningen — för staden, företagen, invånar na. vänd
FÖRUN 4/1987
TTKK ”hjär — Vårt nya automationstekniska utbildningsprogram tar sikte på att utbilda en ny kategori diplomingenjörer med brett kunnande om. såväl den mekaniska som programtekniska sidan som automation förutsätter, säger TTKK-rektorn Timo Lepistö.
trust” fö teknopolutvecklinge lammerfors tekniska högskola i Hervanta söder om Tammerfors är näststörst I landet, störst inom uppdaragsforskning, och en nyckelfaktor för stadens och regionens teknologiska upprustning. NÖösta höst lanserar skolan en n aiplomingenjörslinje.
utomationsingenjörer är nästa dipÅl ringeniosoroaa som Tampereen
Teknillinen korkeakoulu (TTKK/Tammerfors tekniska högskola) — först i Finland — kör fram; programmet startar nästa höst.
— Vårt automationstekniska utbildningsprogram är en syntes av högskolans maskin- och elektrotekniska diplomingenjörsutbildning, säger TTKK:s rektor Timo Lepistö. — Principiellt har man hittills kunnat idka studier över avdelningsgränserna och den vägen kunnat konstruera ett studieprogram med automationsteknisk slagsida, men det nya är nu en linje designad från början för denna inriktning.
Lepistö berättar att initiativet kommit från industrin, som har behov av diplomingenjörer med automationsteknisk utbildning — Det är ett växande behov faktiskt, för datateknik ingår idag i praktiskt taget all produktion och alla produkter, och detta ställer nya krav på bl a konstruktörer. Överhuvudtaget är trenden nu från smal specialisering mot generalister. Produktutvecklingen är allt oftare i händerna på ett rätt litet team vars medlemmar har ett brett personligt kunskapsregister och handhar projektet från början till slut — i stället för löpandebandarbete där var specialist lägger till sin lilla specieha bit.
Det nya automationstekniska utbildningsprogrammet har tagits fram under ett par år, och undervisningsministeriet har välsignat det för start hösten 1987. TTKK blir den första tekniska högskola med detta alternativ — som också skall ge ”konkurrensfördelar" — Genom att de stora årskullarnas tid är förbi kan man säga att högskolorna alltmer konkurrerar om studentmaterialet, om sö kande, säger rektor Lepistö. — Därför är en ny studielinje en viktig trumf för skolan, då vi strävar till att öka antalet nya studenter per år. Vi är nu uppe i cirka 550 och målet på ett par års sikt är 600.
Totalt studerar ca 3 000 vid TTKK och ”årsproduktionen” är runt 300. Tekniska högskolan i Otnäs är ungefär dubbelt så stor, studentmässigt.
TTKK samarbetar nära med näringslivet. Skolan har landets största volym uppdragsforskning. Skolans årsbudget ligger kring 100 Mmk, uppdragsforskningen för industrin uppgår till ca 26 Mmk och uppdragen för Tekes (Teknologiska utvecklingscentraten) till 4 Mmk.
— Uppdragsforskningen har varit en kraftigt växande sektor och genom samarbetet med industrin tillfört högskolan viktigt kunnande. Vår datatekniska forskningsanstalt som grundades för två år sedan med stöd av medel som staden donerade, har t ex idag projekt för över 10 Mmk.
Näringslivet behöver högskolan, oc högskolan behöver näringslivet. Staden bevän 15