Tullavvecklingen hinder i handeln med Polen

Taggar: Orter: Polen Teman: handel

Tullavvecklingen hinder i handeln med Polen

I Polens eleganta och hypermoderna ambassad på Brändö är det första man ser i entrén en representativ färgfotoförstoring av polske partiledaren Edvard Gierek i samspråk med president Urho Kekkonen.

Som bäst planeras och förbereds den polske partiledarens besök till Finland i slutet av november. Innan dett möte på toppnivå kan äga rum, bör förberedelserna för undertecknandet av ett s k KEVSOS-avtal mellan Finland och Polen vara avslutade.

Ännu återstår dock några centrala problem att lösa.

Om dem berättar Polens handelsråd i Finland Tad eusz Dorota. Han skisserar också upp de framtida samarbetsmöjligheterna Polen-Finland både i direkt varuutbyte och i olika typer av samarbetsprojekt inom både redan prövade och helt nya sektorer av näringslivet.

Polens handelsråd Tadeusz Dorota: ”Den polska marknaden är stor. Vi hälsar alla finländska producenter och exportörer välkomna dit, naturligtvis I konkurrens med andra länders expor törer”.

. Forum 16/74

F: — När beräknar man att det polsk-finländska KEVSOS-avtalet kommer att undertecknas, och vari ligger de största problemen för att få till stånd ett sådant avtal?

D: — Polen har välkomnat finska statens initiativ att undanröja de handelshinder i form av tulltariffer, som ännu ligger i vägen för handelns utveckling. Det kommer dock att dröja någon tid innan ett sådant avtal kan slutas. En fullständig kartläggning och lösning av vissa betydelsefulla problem återstår ännu.

Det är uppenbart att handelshinder i form av tulltariffer i utrikeshandeln har en diskriminerande karaktär både ur teoretisk och praktisk synvinkel.

Polen har för tillfället ingen tull varken för importerade eller exporterade varor. Den polska marknaden är öppen för varor från alla länder i samma utsträckning. De beslut som reglerar de polska inköpen grundar sig på den planerade efterfrågan inom vår ekonomi, och baserar sig på önskemål o kvalitet och up-to-date teknologi, lika mycket som på konkurrenskraftiga pris och andra handelsvillkor.

Tulltariffer existerar emellertid inom den finländska utrikeshandeln, och dessa är dessutom olika för olika länder eller grupper av länder.

Huvudvillkoret från Finlands sida i det förslag som vill avlägsna handelshindren i form av tulltariffer är, som ni säkert vet, reciprocitetsprincipen. Just denna princip utgör det största problemet i de polsk-finländska underhandlingarna. För tillfället kan vi inte finna en lösning som balanserar avskaffandet av vissa restriktioner som diskriminerar importen av polska varor till Finland mot avskaffande av motsvarande restriktioner för importen av finländska varor till Polen, av den enkla orsaken att vi inte har sådana tullhinder. Sådana hinder existerar helt enkelt inte i den polska utrikeshandeln.

F: — Inom vilka sektorer är utsikterna för ett polsk-finländskt samarbete bäst?

D: — Vi ser många sektorer, typiska för den finländska industriprofilen, där Vänd!

L framtidsperspektiven för samarbete är goda. Den finländska metallindustrin har stora möjligheter på den polska marknaden, Vi kommer att utveckla den polska pappers- och pappersmassaindustrin. Våra behov — väl känd . inom finländsk metallindustri — a såväl maskiner och utrustning som av fullständiga fabriksenheter för denna industri uppgår till några hundra miljoner dollar,

Vi har också informerat de finländska företagen om vårt stora intresse för olika typer av fartyg, inkluderande stora tankfartyg om 130 000 ton. Emellertid har bristen på kapacitet vid de finländska varven gjort att de inte kunnat tillgodose våra behov i önskad utsträckning i fråga om leveranstider. Vi är de största importörerna av kranar från Finland, för övrigt av alla typer av kranutrustning till polska skeppsvarv och hamnar. I finländsk press har ju också publicerats uppgifter om de nya kontrakt som nyligen undertecknats med Kone Oy. Dessa kontrakt hör till de största i detta företags historia, och på den europeiska marknaden överhuvudtaget. Inom denna sektor ser vi likaså framtida möjligheter.

Den finländska pappersindustrin har skurit ned leveranserna

De finländska tillverkarna av pappersmassa och papper har möjlighet att under en lång tid framåt fördubbla, t o m tredubbla försäljningen av dessa produkter till Polen jämfört med dagens situation. Dessvärre har de inte visat något större intresse för detta, och tom skurit ned de levererade kvantiteterna under de överenskomna och fastslagna mängderna.

Om den finländska kemiska industrin vore mera aktiv, hade den goda utsikter att avsevärt öka sin nuvarande export till den polska marknaden.

F: — Finns det konkreta exempel på samarbete utanför det direkta varuutbytet?

D: — Ja, vi har samarbete också inom andra områden. Polska underleveranser av utrustning inom energisektorn har skett till finländska projekt i Brasilien, som gällt pappersmassa- och pappersfabriker. Vi samarbetar med finländska företag i fråga om leveranser av turboset för kraftverken i Jyväskylä, Vanda, Lahtis, Villmanstrand och Uleåborg.

Vi anser fortfarande att vi inom denna sektor inte har utnyttjat alla tillbudsstående möjligheter.

12

F: — Hur ordnas betalningsfrågan i handeln mellan våra länder?

D: — Jag är mycket glad över den här frågan. Av egen erfarenhet har jag nämligen märkt, att alla finländska företag inte känner till förhållandena härvidlag.

Betalningarna mellan Polen och Finland har en multilateral karaktär, och gör i konvertibel, dvs fri valuta. Vi har inget clearing-system och ingen clearingvaluta.

Det svarta guldet är kapitalkrävande

F: — För hur lång tid framåt i genomsnitt slås priserna fast vid leveransavtalen?

D: — I normalkontrakt för en enkel leverans bestäms varans pris vid kontraktets undertecknande. Detta pris gäller då för hela leveransperioden.

När det gäller långtidskontrakt — t ex för kol har vi kontrakt på upp till tjugo år — har vi i kontraktet vissa stipulationer om den prismekanism som ska följas. Det konkreta priset slås fast för endast ett år i sänder. Undantagsvis — då större konjunkturförändringar sker — för en kortare period än ett år. Motsvarande system tillämpar också våra finländska handelspartners i fråga om tex pappersmassaleveranser.

F: — Kan man tänka sig någon form av ”joint venture” (samprojekt) Polen—Finland? Hurudana?

D: — Möjligheter till sådana finns på olika områden. Hit kan vi räkna det polsk-finländska aktiebolaget Polmot Oy, som inom den allra närmaste framtiden börjar sin verksamhet på den finländska marknaden med försäljning av polska bilar och andra artiklar. Vi undersöker nu också möjligheterna till joint ventures inom den industriella produktionen.

F: — Vilken har koltillgångarnas inverkan varit på den polska ekonomin?

D: — Vi kallar kolet för Polens ”svarta guld”, på samma sätt som ni i Finland kallar skogarna för ert ”gröna guld”. Kolet spelar en betydelsefull roll i den polska ekonomin, som det primära råmaterialet inom energiproduktionen, och som valutainkomstkälla via exporten. Skillnaden mellan det svarta och det gröna guldet är emellertid mycket väsentlig, om man ser till de investeringskapital som behövs för att utvinna råvaran.

Skogarna växer på jordens yta. De polska koltillgångarna ligger 600—800 meter under jordytan. Det kapital som krävs för produktion av ett enda to kol är — beroende på geologiska förhållanden — mellan 50 och 60 dollar. För ett gruvbygge med en årlig kapacitet om tre och en halv miljon ton (det är lika mycket som vi detta år kommer att leverera till Finland) måste vi investera 175—210 miljoner dollar!

Kolindustrin kräver inte bara kapital för brytning, utan dessutom en mycket omfattande och dyr infrastruktur, framför allt järnvägsnät.

Handeln Polen—Fintand ökar i år 80 procent

F: — Till vilka länder har Polens relationer speciellt aktivt utvecklats under den senaste tiden?

D: — Bland de västeuropeiska länderna framför allt med Frankrike, Danmark, Sverige, Tyska förbundsrepubliken, Belgien, Storbritannien och Italien. Men under innevarande år kommer våra kommersiella förbindelser med Finland att höra till dem som utvecklas mest. Enligt våra uppskattningar kommer ökningen i omsättning att bli ungefär 80 procent jämfört med senaste år.

F: — Vilken roll spelar Finland i den polska utrikeshandeln? Jämfört med övriga nordiska länder?

D: — Vår prognos är, att Finlands andel i den polska utrikeshandeln detta år kommer att uppgå till ca 1,5 procent. Det är ungefär lika mycket som Norges andel, men mindre än Sveriges och Danmarks.

Alla jämförelser av detta slag måste naturligtvis beakta den industriella potentialen i olika länder, deras naturliga resurser, demografiska element osv. Enligt min åsikt är Finlands andel för tillfället inte alltför stor och motsvarar inte den nivå som den industriella potentialen i både Finland och Polen skulle förutsätta. >

Båda parter söker nu efter möjligheter att vidareutveckla våra ekonomiska förbindelser. Vi hoppas, och vi har orsak att tro, att de kommande åren i fråga om fullständig utbyggnad av våra ekonomiska projekt och planer av den typ som för tillfället diskuteras av våra länders regeringar, kommer att ha en väsentlig betydelse för ett växande ömsesidigt utbyte av både Polens och Finlands utrikeshandel på det globala planet. OD

Forum 16/74