”Tunga att dansa med”
av C G Tollet Forum 1987-12, sida 10-11, 27.08.1987
svaren bara på en punkt, nämligen “snabb ekonomisk tillväxt”, över motsvarande svar i den tyska delenkäten. Alla andra positiva attribut såsom ”demokrati”, ”social välfärd”, ”goda internationella relationer”, ”västorlenterat land”, ”rikt” och ”politiskt stabilt” fick en lägre svarsandel i den svenska delenkäten än i den tyska. Orsaken är möjligen att man i ett grannland på grund av bättre insyn utgår från en strängare måttstock. Men det ligger nära till hands att tolka in en skymt av den överlägsenhetsattityd, som nog ofta förekommer i Sverige, låt vara att den lika ofta bara är en reflex av vårt eget berömda mindervärdeskomplex.
SIFO:s gallup bland över + 000 svenskar i olika ålder och från olika partier visar för sin del, att kännedomen bland svensk allmänhet om våra politiska förhållanden och vårt näringsliv inte är vad man skulle önska.
Ett beklagligt förhållande avspeglas både i Kari Inkinens och Tuomo Tevajärvis undersökningar — nämligen beskyllningen för protektionism. En tredjedel av Inkinens respondenter åberopar avvikande regelverk och standarder samt protektionism som hinder för handel med Finland.
Det är välkänt att man på företagsnivå i Norden onyanserat beskyller varandras länder för ”protektionism”. Därmed inte sagt, att det inte skulle finnas handelshinder kvar i Norden, men den enskilda exportören vet och bryr sig föga om hur väl man sopat framför egen dörr. Följden blir generalise ringar, som sedan själva blir en broms för handelsumgänget genom att uppamma passivitet och misstro.
Enligt gängse norsk exportöropinion är Finland notoriskt protektionistiskt. Samtidigt hör man hos oss klagomål om hur skyddad den norska marknaden är, En nagel I ögat på norska exportörer är bl a ”köp inhemskt” -kampanjerna hos oss. Deras berättigande och argumentation kan man ha delade meningar om också här hemma, men å andra sidan flaggar man nog också i norsk marknadsföring friskt för det norska, liksom man i årtionden gjort i Sverige för “svensk kvaliet”.
Språksvårigheten dominerar norsk och dansk opinion I Norge är språkbarriären ett ständigt åberopat skäl för att man inte kan komma tillrätta i Finland och för att Finland uppfattas som relativt ointressant och främmande. I Danmark yttrar en av de intervjuade till Tuoma Tevajärvi: “Vi uppfattar er inte som nordbor — men vi tycker väldigt mycket om er”. Det är inte uteslutet att också en relativt upplyst opinion i Norge och Danmark i grund och botten har svårt att förstå Finlands nordiska tillhörighet. Den historiska bakgrunden vet bara ett fåtal någonting om, och vår säkerhetspolitik har man utanför en trängre krets knappast uppriktig förståelse för. Varje antydan om haltande nordisk tro värdighet på grund av oförmåga eller hämningar att kommunicera är alarmerande. Tevajärvis intervjuer visar, att språkbarriären är en väsentlig orsak också till detta, liksom till uppfattningen, att ingenting når fram — kundönskemål, tekniska specifikationer, reklamationer och inte ens telefonsamtal. Detta må vara taget i överkant — Norden är ju vår framgångsrikaste exportmarknad och där är flera finländska företag verksamma än i någon annan region — men ändå vet vi att frustrationen har sina randiga skäl, och att föreställningen om det hopplösa i att försöka kommunicera med och i Finland blivit en utbredd opinion i både Norge och Danmark.
Engelskan, säger Tevajärvi själv i sin kommentar till interviusvaren i Danmark, lö ser inte problemet. Nordisk profil får man bara genom att i sina nordiska kontakter använda skandinaviska språk. Ödesfrågan blir: hur öka motivationen för svenskan bland finsk ungdom? Räcker inte den nordiska sociala och ekonomiska gemenskapen som argument? C G Tollet
A-Copy — blankettpapperet som kan ge ända upp till femton kopior utan karbon. Tillverkas av Kauttua
Pappersbruk i Finland. Säljs och lagerhålls i Sverige genom Grafiskt Papper, Box 514, 16215 Vällingby, telefon 08-89 0055.
11
NORDENB en gemensamma nämnaren för all D verksamhet inom Ericsson Radio ä trådlös kommunikation i etern. Denna gren av tekniken ger upphov till så vitt skilda produkter som personsökare och nosradarn i 2000-talets svenska stridsflygplan JAS 39 Gripen (se pärmbilden). Däremellan hittas mobilteletoner och system, fordonselektronik, landmobil radio, kommunikationssystem för försvaret, radar- och laserteknik och rymdkommunikation.
Nästan hälften a världens mobiltelefonsystem Cirka 45 procent av världens mobiltelefonabonnenter utnyttjar nät som levererats av Ericsson Radio. Detta faktum gör företaget till världens största enskilda systemleverantör och marknadsledare för alla de systemspecifikationer som existerar idag, d v s NMT 450, NMT 900, TACS ocvh US FCC. Tvåan på området, amerikanska Motorola, har levererat ungefär hälften så många system som Ericsson Radio.
Nordisk MobilTelefon finns förutom i de nordiska länderna även i bl a Saudiarabien, Malaysia, Spanlen, Oman, Schweiz och Tunisien. TACS finns i Storbritannien, på Irland och håller på att utbyggas i Kina.
I Nordamerika, där det inte finns något gemensamt system för hela kontinenten, har de flesta större städer satsat på egna system enligt kravspecifikationen US FCC. Drygt 40 procent av de tillgängliga systemen på den amerikanska marknaden har levererats av Ericsson Radio. För närvarande bygger företaget ut landstäckande system av denna typ i Australien och på Nya Zeeland.
Det europeisk systemet kommer I Västeuropa enades teleförvaltningarna nyligen om specifikationer för ett gemensamt mobiltelefonsystem för 10 miljoner abonnenter. Detta skall jämföras med att dagens siffra för Europa inklusive de nordiska länderna är ca 560 000 abonnenter.
12
ERICSSON RADIO I ETERN ”En niseh med oanad tillväxtpotential”
Få områden inom tekniken är så framtiasinriktade som kommunikation i etern. Området karokteriseras av en enorm tillväxt som ingen I dagens läge kan se slutet ov. Tvärtom tyder allt på att tillväxtsiffrorna håller sig långt in på nästa årtusende
Svenska Ericsson Radio Systems är ett a företagen på denna arena, dör många av världens giganter slåss om en plats i solen.
— Vi tro på våra möjligheter att hövda oss, därför att vi utgående från en or teknologisk tradition lärt oss att snabbt. onpassa oss till Nya situotioner, säger Åke Lundlavist, VD på Ericsson Radio.
Mobiltelefonsystermet skall stå klart för användning på 1990-talet. Detta helt digitala system bygger enligt specifikationen på smalbandig tidsmultiplex-teknik, en teknik som enligt Ulf I Johansson passar Ericsson Radio som handen i handsken. Fördelarna med systemet är mångdubbelt större kapacitet, förenklad datakommunikation, minskad risk för avlyssning och billigare utrustning.
— Vårt bekymmer när det gäller den europeiska marknaden utanför Norden är bl a av politisk natur, säger Åke Lundqvist. — För att få vår del av det europeiska systemet har vi därför valt att söka samarbets Åke Lundqvist är VD för Ericsson Radio med en årsomsättning på 3 miljarder FIM.
partners inom EG. Vi har ett halvt år gammalt avtal med Siemens om gemensamt utvecklingsarbete inom europeiska digitala mobiltelefonsystemet. I Frankrike har vi ett samarbete med Matra som kom till stånd I samband med köpet av CACT och där kommer vi att sköta marknadsföringen gemensamt.
Kostnaderna för det europeiska mobiltelefonsystemet är höga. Teleförvaltningarna kommer att satsa omkring 20—30 miljarder FIM i själva systemuppbyggnaden. Därtill kommer själva mobiltelefonerna att utgöra en ungefär lika stor marknad under 1990-talet.
Snabbt växande marknad Även i de nordiska länderna kommer ma 12/1987 FÖRUNN