TV-satelliter för Norden
av Erkki Olin Forum 1987-10, sida 17-18, 04.06.1987
TV-SATELLITER FOR NORDE kostnader. | 5 franska Arianespace efter e längre tids uppehåll med uppskjutan det av Ariane raketen i höst som planerat, finns det all anledning till optimism för Jan Stenbeck och hans nyligen grundade London-företag Scan-Sat Broadcasting Ltd. I juni eller i september 1988 är det sedan dags att skjuta upp Astra-satelliten till geostationärt läge på 36 000 kilometers höjd, därifrån den kommer att förmedla Scan-Sats signal över Danmark, Norge och Sverige.
Scan-Sat är ett bolag som ägs av det svenska investmentbolaget Industriförvaltnings AB Kinnevik — ett solitt privatägt företag kontrollerat av Jan Stenbeck. Bolaget innehar bl a aktiemajoriteten i skogsindustriföretaget Korsnäs-Marma.
År 1985 köpte Kinnevik 11 procent av aktierna i det luxemburgska bolaget SES, Société Européenne des Satellites, för 55 miljoner SEK, och blev därmed bolagets största privatägare. Nordiska anförvanten, den danska legotabrikören Kirkbi AS, är också delägare i SES.
Astra kan bli lönsam affär
Astra är en satellit med medeleffekt, d v s på 45 watt. Den är konstruerad och byggd av det amerikanska elektronikföretaget RCA. Projektkostnaden beräknas totalt bli 190 miljoner USD, varav uppskjutningen
FRUN 10/1987
Den svenske finansmannen Jan Stenbeck skall starta en privatägd skandinavisk tvonal. Sändningarna väntas börja på hösten 1988 via den luxemburgska Astra-satelliten. Koncernehefen vid Sveriges Radio, Örjan wollqvist, uttalar sig för Forum om reklam i etermedia, sotellitorojekt och produktions och satelliten står för ca 100 miljoner USD. Markstationen, som skall operera I slottet Betzdorf, kräver en investering på 22 miljoner USD.
Om risken för haveri är stor, så är också vinsten som står i utsikt efter en lyckosam start rundligt tilltagen. De som investerat i projektet räknar med en kapitalavkastning på mellan 30 och 45 procent
För att nå breakeven, gå ihop ekonomiskt, bör SES kunna få minst 8 av de 16 kanalerna uthyrda. Efterfrågan har redan varit såpass stor, att problemet bara gäller hur man skall åstadkomma ett så attraktivt utbud av kanaler som möjligt. Det numera privatägda teleföretaget British Telecom sköter marknadsföringen i England, där i synnerhet Thames-TV, ett av de mest lönsamma privata TV-bolagen, är engagerat i projektet. Möjligheten att BBC kan komma att sända sin första tv-kanal över Astra, vill Luxemburg inte kommentera, men den finns, eftersom den nye BBC-chefen Michael Checkland föresatt sig att sälja kanalen över hela Europa. BBC har ju också för avsikt att starta en världsomspännade nyhetskanal.
Det är i varje fall redan klart att de fem temakanalerna som nu går över lågeffektsatelliten /nte’sat 5, kommer att flyttas över till Astra.
Europa har för närvarande mellan 7,5 och 8 miljoner hushåll som nås av satelliterna. Genom Astra väntas antalet stiga till
TELE-X tema för NMR-möte i Khamn
Nordiska Ministerrådet med mixen trafik, kultur- och industriministrar samlas 16 juni i Köpenhamn för att dryfta 7TELE-X-frågor. Det centrala spörsmålet vid mötet gäller ett mediapolitiskt ställningstagande till huruvida TELE-X kanalantal skall utökas från två till fyra kanaler. Ministerrådet kommer också att behandla kostnadsfrågor och kostnadernas fördelning mellan länderna. Forum återkomrmer till TELE-X-mötet i Norden-numret 27.8. RA €
Sat
Svenska radiochefen Örjan Wallqvist anser att reklambeslut ska baseras på ekonomisk analys.
mellan 11 och 12 miljoner, och då kommer de reklamfinansierade kanalerna — som nu alla går med förlust — att med en gång bli räntabla. Därför kan SES ta ut ett högre pris för Astra än de europeiska televerken för sin Eutelsat. Att hyra en kanal i Astra kostar mellan 5,5 och 6,6 miljoner USD i året, mot omkring 3,8 miljoner för Eutelsat.
Scan-Sat kalkylerar
För närvarande finns det försiktigt räknat sammanlagt omkring 560 000 kabelhushåll i Sverige, Norge och Danmark, och kanske på sin höjd 10 000 enskilda hushåll med tillräckligt stor parabolantenn för mottagning av de nuvarande satellitprogrammen. En komplett motorstyrd antennanordning för änsamålet kostar omkring 20 000 SEK. Svenska televerket, som driver ett 70-tal kabelnät med inalles 220 000 abonnenter, har planer på att anknyta yttterligare omkring 800 000 hushåll fram till år 1990. Med tanke på lönsamheten kan den planen vara alltför optimisk, om kanaler nu överflyttas till Astra och därmed blir mottagbara med en utrustning som bara kostar lika mycket som en billig videobandspetare. 16 kanaler, bland dem en skandinavisk, är inte illa för den engångsinvesteringen. vän 1 fortsättning från föreg s
Därför räknar Scan-Sat med att just antalet enskilda hushåll med parabolantenn kommer att öka lavinartat. Inte minst gäller det här för Danmark, som nyligen sluppit sitt statliga förbud mot parabolantenn.
Hösten 1988 kör Scan-Sat igång TV 3 med 8—10 timmar sändningar per dygn. 20 procent av programmen produceras skandinaviskt av en personal på 60 personer. Den årliga driftsbudgeten går på 300 miljoner SEK, och fyra år efter starten väntar sig Jan Stenbeck att verksamheten skall bli vinstgivande, om man frånser den omedelbara avkastningen på investerat kapital i SES.
Den totala marknaden för TV-reklam i de berörda länderna bör rimligtvis vara god för 4,5-—5 miljarder mark, om man grovt taget räknar i relation till vad TV-reklam i Finland omsätter och justerar en aning för skillnader i BNP. Den kakan är det mången som vill vara med och dela på, inte minst rikstelevisionen i de berörda länderna. Men det krävs först att förbudet mot reklam i etermedia upphävs.
Eftersom Scan-Sat kommer att sköta sändningarna från England, har företaget i princip samma okränkbara position som vilken annan internationell kanal som helst med reklaminslag. Sändningarna gäller ju inte enbart Sverige, och det är därför högst osannolikt att de skall kunna stoppas på laglig eller avtalsmässig grund. Möjligneterna för de svenska myndigheterna att genomdriva ett avtal med England om förbud mot sändningar med reklaminslag därifrån till utlandet, är ytterst små med tanke på Englands egna internationella intressen och den brittiska tory-regeringens allmänna syn på de statliga myndigheternas roll isamhället.
Pengar — men hurdana?
I den situation som nu verkar ha uppkommit måste också rundradioföretagen ta vara på sina Intressen — se om sitt hus s a s. Mot den bakgrunden har vi följande uttalande av svenska radiochefen Örjan Wallqvist. ”Sverige och Norge är ju ensamma om att inte tillåta reklam i radio och TV. Tillåts reklam i svensk TV och radio menar jag att Sveriges Radio skall ges möjlighet att använda reklam som en kompletterande inkomstkälla. Ett beslut om reklam i radio/Tv bör emellertid grundas på bl a en ordentlig ekonomisk analys för en längre period kopplad till bestämning av vilken ambitionsnivå som public service-rundradion bör ha framdeles".
Kostnadsstegringar har påtvingat rundradiobolagen långtgående rationaliseringar, och den vägen är inte längre framkomlig med bibehållen programstandard. Radiochefen Örjan Wallqvist fortsätter: ”Vi förutsätter ytterligare markanta kostnadsstegringar, när det gäller vissa programtyper, särskilt stora sportevenemang. Kostnaderna drivs bl a upp som en följd av konkurrensen på kontinenten mellan public service broadcasting och de kommersiella aktörerna. Vi förutsätter en utveckling som kommer att vara mycket komplicerad. Till komplikationerna hör också vilka former av spon fortsättning på s 3 18
Stjärnornas Krig handlar inte bara om pengar som den amerkonska kongressen beviljar eller inte beviljar. I sista hand kan det nönda att SDI stupar på tekniska svårigheter: utvecklandet av tilräckligt pålilig Orogramvara fer sig Idag som en mäktig — och konske övermåöktig — uppgift.
Datatekniken nyckelfaktor för Stjärnornas Kri lärt kallat ”Stjärnornas Krig", är et ämne som väcker kontroversiella känslor både i USA och i andra länder. Allt sedan president Reagans tal i mars 1983 — om att skapa en ogenomtränglig skärm över Nordamerika som skydd mot interkontinentala kärnvapenrobotar — har både forskare och gemene man argumenterat för och emot projektet.
Optimisterna ser SDI som räddningen ur kärnvapenkapprustningen, medan skeptikerna hävdar att SDI är tekniskt ogenomförbart och endast kan leda till att den delikata balansen mellan supermakterna rubbas.
En viktig del av SDI utgörs av datatekniken. Utvecklandet av programvara för projektet är ett företag som vida överskrider ansträngningarna för alla andra hittills producerade program. Datorsystemen i NASA:s rymdskyttel och Apollo-raketer är små Ör Defense Initiative, SDI, popu Denna strålriktare har utvecklats för USA’s försvar av Hughes Aircraft Company för högenergilaser, och ingår i SDk-systemet, Den skall kombineras med kemisk laser för utvecklandet av högenergilaser med precisionsstrålriktare.
potatis | jämförelse med de system som krävs för detta gigantiska projekt. Låt oss i det följande närmare granska de svårigheter som utvecklandet av ett sådant datorsystem måste övervinna — svårigheter som en del forskare påstår är omöjliga att lösa med dagens teknik och kunnande.
Snäva marginaler
SDI-projektets oerhört komplexa struktur omfattar ett nätverk av realtidsoperationer med mycket snäva tidsmarginaler som felfritt och korrekt skall reagera på input från en fientlig omgivning vars taktik man enbart kan gissa sig till. Omfånget av mjukvaran för SDI uppskattas till minst 10 miljoner rader exekverbar källkod.
Hittills har mjukvaruproducenter skapat få system som överskrider en miljon rader källkod. T ex säkerhets- och kontrollsystemet för ett kärnkraftverk rör sig kring en miljon rader, vilket också gäller för AT&T:s kopplingssystem ESS No 5. Mjukvaran för Safeguard-antimissilsystemet (som demonterades 1975) uppgick till drygt två miljoner rader källkod.
Planerna för SDI baserar sig på en rapport utarbetad 1983 under ledning av James C Fletcher. Enligt Fletcher-rapporten skall SDI kunna utföra åtminstone 100 miljoner räkneoperationer per sekund. Med dagens teknologi kunde man uppfylla detta krav med superdatorer av typ CRAY-XMP Visserligen kan man inte köpa en CRAY, mata den med 10 miljoner racer kod och hävda att SDI är bevisligen genomförbart. Problemen är svårare än så, men hårdvaruaspekterna anses allmänt vara lättare att lösa än mjukvaruproblematiken.
Problematisk mjukvara
Varför utgör då mjukvaran ett så stort problem för SDI? Detta förklaras delvis av hur utvecklingen av mjukvara i vanliga fall sker. Enligt den mest använda modellen, den s k vattenfallsmodelien, går utvecklingen i faser från definition av krav på systemet, specifikation, design och programmering, till test och underhåll. Var och en av dessa fa 10/1987 FORUM,