Tyngdpunkten i världsekonomin förskjuts

av Tom Berglund Forum 2008-04, sida 32-35, 24.04.2008

Taggar: Teman: U-länder

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2088

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2088 FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2008

Kommentera artikeln genom att skicka mejl till adressen:

LEHTIKUVA/REUTER ”Det att världsekonomins tyngdpunkt sakta men säkert förskjuts medan feedbackQforum.fi aktiekursrörelserna inte helt korrekt återspeglar den förskjutningen kan utnyttjas som bas för en långsiktig placeringsstrategi.” Kina är för tillfället det land som = det som pågår i världsekonomin? för en betydligt större del av inter- der aktier i bolag som inte är beprögår starkast framåt. Landet har under 2 En enkelförklaringtill USA:sstora — nationella placeringar i aktier än vad vade amerikanska företagsnamn. en lång räcka år uppvisat ekonomis- & roll gällande världens börskurserlig- = USA:s vikt i världsekonomin skulka tillväxttakter kring 10 procent, en ? geridet faktum att amerikanska pla- le motsvara. Den inverkan ameri- Den finländska placeraren. Ser vi på nn U nn e nn tillväxttakt som nationalekonomer cerare har en så mycket större andel = kanska placerare har på börskurser- det här ur en aktiv finländsk placepå basis av tidigare erfarenheter inte av sina tillgångar placerade i aktier — na förstärks sannolikt ytterligare av rares synvinkel handlar det inte nödtrodde att var möjlig — med undantag än vad placerare i andra länder har. = att de mest aktiva amerikanska pla- vändigtvis om ett negativt fenomen. [ [ [) [ av tillfälliga perioder av överhettning Mätt i aktieplaceringar har USA där- = cerarna utgörs av stora institutioner Det att världsekonomins tyngdpunkt | va r [ d S eko n vv) mm nn iekonomin. med en betydligt större vikt i världs- — som representerar ett mycket stort ”Mätt i aktie- sakta men säkert förskjuts medan ekonomin än mätt i köpkraft. antal olika hushåll. De här hushållen . aktiekursrörelserna inte helt korrekt Folkrika men olika. Ser vi på de en- Enligt Internationella valutafon- har normalt varken tid eller möjlighet placeringar återspeglar den förskjutningen ka förskjuts

Utvecklingsländernas betydelse i världsekonomin ökar avsevärt, medan västvärldens roll krymper. I år väntas de så kallade BRIC-länderna —- Brasilien, Ryssland, Indien och Kina - gå om USA mätt i invånarnas köpkraft. Börskurserna är trots allt fortfarande kraftigt beroende av USA.

TOM BERGLUND TEXT Världens ekonomiska tyngdpunkt

Utvecklingsländernas andel av världens ekonomiska aktivitet år 2005,

Utvecklingsländernas andel av världens ekonomiska aktivitet år 2005 man mäter ekonomins tyngd med invånarnas köpkraft.

av världens köpkraft medan landet stod för cirka 4,7 procent av värl na, i varje fall inte tillsvidare, påverkats speciellt mycket av den kris so skilda BRIC-länderna och börjar med det största landet kan vi konstatera att Kina fortfarande har e den IMF:s statistik för år 2006 stod USA för hela 37 procent av alla utländska aktieplaceringar utanfö att följa med placeringarna. Oron kan dock vakna under tidsperioder då de amerikanska medier har USA en betydlig utnyttjas som bas för en långsiktig placeringsstrategi. Det gäller bara att hålla huvudet kallt och komm stor andel av befolkningen sysselsatt USA. Det här kan jämföras med det — na dagligen rapporterar om kursfall större vikt I ihåg att världen faktiskt är mindre medlågproduktivt arbete - jordbru- land som låg på andra plats i utländ- = från olika delar av världen. I det lä- världs- USA-beroende än den kan te sig ur ket sysselsatte 2006 fortfarande 43 ska placeringar utanför USA, det vill — get vill en professionell amerikansk ekonomin än en amerikansk - också en rutinerad procent av arbetskraften. Att åter- säga Storbritannien, som stod för = portföljförvaltare till exempel på en mä tt i sådan — placerares synvinkel.

växten i Kina kraftigt begränsats med den så kallade ett barns politikeninnebär att Kinas tillväxt gradvis kommer att bromsas upp av en tilltagande arbetskraftsbrist.

Indien däremot har en befolkning med betydligt lägre medelålder och således större potential för en långvarig framtida tillväxtrusch. Det faktum att Indiens framgångsrika regioner får en allt synligare roll leder till att Indiens andra regioner, som hittills släpat efter, blir utsatta för et inte heller jämförbart med de andra länderna i gruppen. Den ryska ekonomin har visserligen vuxit kraftigt under Putins tid men de flesta sakkunniga är överens om att tillväxten ihuvudsakgenereratsavstigandeoljepriser. Så länge oljan är dyr kommer ryssarna, åtminstone en del av dem, i åtnjutande av en stabilinkomstström från länder som saknar egna oljetill GYNNAR

AMERIKANSKT.

USA:s industri gynnas av att amerikanska placerare föredrar att investerai amerikanska aktier. Det gäller framfö lingsländerna under de kommande åren skulle växa med 6 procent per år —- inte precis omöjligt i ljuset av vad Kinalyckats med - medan de utvecklade skulle växa med hälften så snabb takt, det vill säga med 3 procent i året — en takt som sannolikt är i överkant —- skulle utvecklingsländerna ha en större tyngd i världsekonomin än de utvecklade redan om tio år.

mindre än 9 procent. Amerikanska placerare står allts pensionsfond, ogärna sitta med en portfölj som innehåller stora mäng köpkraft”

Skribenten Tom Berglund är professor i nationalekonomi på Hanken.

håller på att för- då ekonomins tyngd mäts i en och utgående från konsumenternas köj Mätt i en och samma valuta och dens befolkning. Speciellt intressant KINA HET drabbat i huvudsak USA:s ekonomi allt hårdare tryck på att för egen del — gångar. allt under tider då ty Eg pr MARKNAD. osäkerheten krin skjutas som en följd av den pågående samma valuta. kraft. de kurser som rådde 2005 stod de = ärattjämföra USA med de så kallade så kommer BRIC-länderna sanno- kopiera framgångsmönstrenigrann- Det är oklart huruvida Ryssland den ekonomiska e Börskurserna beroende av USA.

integrationen inom den globala eko- ”Eft 76 2a deutveckla- 59 20 deutveckla- utvecklade ekonomierna för 76 pro- - BRIC-länderna, det vill säga Brasi- Kinas betydelse likt just det här året att passera USA, områdena. Enrelativt snabbtillväxt- = ifall oljeinkomsterna minskar klarar utvecklingen är stor. Samhällsekonomiska basfakta peka nomin. Speciellt de stora utveck- ersom de ekonomierna de ekonomierna cent av den ekonomiska aktiviteteni lien, Ryssland, Indien och Kina, som fortsätter att stär- mätt i köpkraft. takt är därför sannolik under många = av att åstadkomma behövliga struk- alltså kraftigt på en krympande rol lingsländerna blir allt viktigare. Kla- de flesta 242 utvecklings- anv utvecklings- världen medan utvecklingsländerna, inhyste cirka 42 procent av världens kas fack vart fan I dag befinner sig världsekono- år framöver. turreformer, så att landet i stället ef- för västländerna i världsekonomin. || | || | rast framgår det här när man ser till nyttigheter länderna länderna med sin betydligt större befolkning, befolkning. snabba Skonsiniska min med andra ord i en situation där Vad gäller Brasilien är prognosen = fektivt kunde bygga vidare på de in- Mot den bakgrunden kan man fråg ländernas köpkraft. . kl rt stod för återstående 24 procent. Ef- År 2005 var BRIC-ländernas tillväxt. En framtida USA:s ekonomi och de fyra störs- oklarare. Brasilien har i flera repriser — genjörskunskaper som man satsade sig hur det är möjligt att börskurser Däremotärförskjutningen mindre ar . a . tersom de flesta nyttigheter är klart sammanlagda andel av världens brist på arbetskraft ta utvecklingsländerna väger unge- utpekats som ett synnerligen intres- = stort på under den socialistiska re- na runt om i världen ändå tycks vara . uppenbar när man granskar världens billigare I Källa: Världsbanken billigare i utvecklingsländerna blir köpkraft 19,5 procent enligt Världs- = tillväxttakten Eden fär jämnt i ekonomisk kapacitet. Ser sant land på grund av sin stora och gimen. kraftigt beroende av vad som händer 1 börskurser, som fortfarande sväng- utvecklings- bilden dock en helt annan om man = bankens siffror. Eftersom alla BRIC- kinesiska ekonomin. vi framåt är det högst sannolikt att mångkulturella befolkning och rikli- just i USA. er främst i takt med stämningarna i länd bli i stället utgår från konsumenter- länder förutom Brasilien vuxit snab- BRIC-ländernas tyngd ökar medan ga naturtillgångar, men av någon or- = Utvecklingsländerna tar över. Vid si- Många hävdar att börskurser New York. Orsakenliggeriamerikan- an erna blir VÄRLDSBANKEN resultatet av ett fler- sammanställandet inte dragit ännu nas köpkraft. I köpkraft stod de ut- = bare än USA sedan 2005 är läget i dag USA, givet landets relativt höga rå- sak har den snabba utvecklingenute- dan om BRIC-länderna finns förstås na på ett relativt korrekt sätt borde ska placerares, speciellt amerikanska bilden en årigt utredningsarbete vars syfte längre ut på tiden. vecklade länderna för 59 procent av = interiktigt det samma. Justerar vi för dande produktivitetsnivå, kommer blivit. Såsom i andra latinamerikan- = ettstort antal andra utvecklingslän- reflektera vad man kan förvänta sig fonders, stora andel av internationel- helt annan varit att åstadkomma en korrekta- Till de otvivelaktigt intressantas- världens ekonomiska aktivitet med- = den realtillväxt som rapporteras i In- att ha problem med att hålla sin re- ska länder har landet haft entendens der med varierande framtidsutsik- av framtiden. Kurserna uppkommer la aktieplaceringar. . re jämförelse mellan ekonomierna i te resultaten av undersökningen hör an utvecklingsländerna stod för hela — dex Mundi (www.indexmundi.com) så lativa andel av världens köpkraft på att rösta fram populistiska ledare ter. Enligt Världsbankens statistik ju så att placerare satsar avsevärda

Men ur finländsk placerarsynvin- om man | . världens alla länder. uppskattningen av hur betydelseful- 41 procent. kommer vi till att USA:s vikt år 2007 nuvarande nivå. som inte varit kapabla att genomföra — för 2005 stod utvecklingsländerna summor, som de inte gärna går miste kel är kurssvängningar förorsakade stället utgar De uträkningar som gjorts gäller la de olika ekonomierna är i världs- krympt till cirka 21,5 procent med- BRIC-länderna är förstås en he- smärtsamma strukturreformer som = för 41 procent av världens köpkraft om, och i varje stund är den kurs som av föränderliga amerikanska stäm- från konsum- för 2005 - alldeles färska är siffror- - ekonomin. Resultaten skiljer sig BRIC passerar USA. Den avgjort an BRIC-ländernas andel vuxit till terogen samling vars gemensam- skulle behövas för att möjliggöra en medan de övriga, det vill säga de ut- noteras på börsen den som balanserar ningar inte fullt så bekymmersamma enternas na därmed inte - men givet att hela — drastiskt beroende på om man mäter största enskilda ekonomin i väl- 20,8 procent. Eftersom USA:s till- ma nämnare är att de har en stor be- stabil tillväxt. vecklade länderna, kontrollerade 59 säljare mot köpare. Är det inte iså fal som de kan förefalla. I början av 2008 publicerad köpkraft 164 länder ingår i undersökningen får man ta det som en prestation at ekonomins tyngd ien och samma valuta, till exempel i US dollar, eller o den, också mätt i köpkraft, var USA. År 2005 stod USA för 22,1 procen växt innevarande år sannolikt blir ovanligt låg medan BRIC-länder folkning som till största delen är utfattig.

Ryssland, det land som vitrots allt känner bäst bland BRIC-länderna, ä procent. Om vi föreställer oss att utveck osannolikt att det här balanserande priset inte korrekt skulle återspegla

Utgiven i Forum nr 2008-04

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."