Tyska Elektronikindustrin i gungning
av Lars-Gunnar Larsson Forum 1983-02, sida 13-16, 02.02.1983
2/83 FÖRUN
ELEKTRONIKINDUSTRI ”vita varor”, dvs hushållsmaskiner av olika slag, i sin strävan att bli störst. Denna besinningslösa kamp anses jämte ett forskningsäventyr inom kärnenergin som kostat nästan två miljarder finska mark, vara de huvudsakliga historiska orsakerna = till AEG:s förtvivlade läge förra hösten. Från åtskilliga håll vill man också göra AEG-ledningen under de senaste två åren ansvarig för utvecklingen och situationen. I särskild grad träffar kritiken Heinz Durr, vilken 1980 såsom framgångsrik arvtagare till ett familjeföretag i den tyska ”småföretagarprovinsen” Schwaben plötsligt lyftes upp till toppositionen i ett av Tysklands mest vittomfattande företag. Välvilligare blev inte inställningen till Därr efter att denne förelagt sitt recept för att reda upp affärerna inom AEG. Däri ingick nämligen förslaget att de teknikorienterade delarna av
Igel
AEG mot en betalning på 750 miljoner mark skulle övergå till det brittiska företaget General Electric Company, lett av en framgångsrik men hårdför gentleman av tysk härkomst vid namn Lord Weinstock. Telefunken-enheten inom AEG ville Dirr sälja, medan han för de vita varornas del ämnade finna en särskild lösning.
Protester
Det var dock just mot förslaget om ett brittiskt engagemang som tyskarna opponerade sig. Bankerna var missnöjda. De anställdas organisationer protesterade livligt, skrämda av ryktet om Lord Weinstock som en hårdför sanerare. Och också från regeringskvarteren i Bonn kom starka betänkligheter. Postministern skul I GUNGNIN le fortsättningsvis tvingas köpa stora delar av den utrustning som kommit från AEG från en i praktiken utländsk säljare. Forskningsministern skulle tvingas frukta att de pengar som gick till utveckling inom AEG inte kom tysk utan kanske brittisk industri tillgodo. Och försvarsministern var bekymrad beträffande den utveckling med anknytning till militärutrustning som AEG ägnar sig åt.
Dessutom utnyttjade AEG:s sydtyska kollegor Siemens och Bosch sina kanaler att motarbeta förbindelsen mellan tyskt och brittiskt näringsliv, vilket också fick den önskade följden att Lord Weinstock i augusti meddelade att hans intresse inte längre kvarstod.
Nu började en karusell av bud, motbud och diskussioner mellan banker och förbunds - samt delstatsregeringar, som i sin vildvuxenhet 13
FÖR mest påminde om en orientalisk marknad. Alla ville minimera den egna insatsen av de stora pengar, som behövdes för att rädda AEC från fullständig katastrof, men samtidigt ville ingen framstå som smitare undan ansvaret. Dåvarande förbundskanslern Helmut Schmidt ställde sig ganska kallsinnig till sina partivänner, ledarna för fackföreningarna inom AEG hänvisade till att huvudproblemet var en ineffektiv produktionsapparat när det gäller exempelvis kylskåp och tvättmaskiner i förhållande till Siemens och Bosch.
Till sist ställde dock förbundsregeringen en exzportgaranti på 600 miljoner tyska mark i utsikt mot att bankerna bidrog med 275 för att stötta upp AEG. Detta var dock inte tillräckligt. Att omstrukturera med sikte på effektivering och nedskärningar kostar stora pengar, och 500 miljoner finska mark är vad AEG räknar med som förlust för 1982.
Innan det fanns en chans för AEG att överleva, blev den tyska regeringen tvungen att gräva djupare i plånboken och bidra med 1,1 mrd tyska mark (ca 3,3 mrd finska) för AEG:s pånyttfödelse, fortfarande utgående från att också bankerna skulle lämna motsvarande bistånd.
Med dessa pengar i bakfickan har AEG nu kunnat inleda sitt omfattande program av utförsäljningar, nedläggningar och ackord. Runt 250 milj. finska mark förlorar små och stora leverantörer til AEG som en följd av det här saneringsprogrammet. Til 14
Mannesmann och Bosch fullföljs de påbörjade utförsäljningarna av några
AEG-enheter. En = framtidsinriktad gren hade man i framställningen av elektroniska byggelement, men här har majoriteten sålts till det amerikanska företaget UTC.
Telefunken har länge varit predestinerat för Grundig och hushållsmaskinssektorn får efter en nedbantning drivas vidare inom ett separat bolag som förses med 400 miljoner tyska mark i startkapital. Utländska tillverkningsenheter i Brössel, Paris, Oslo och Sao Paolo slås igen och andra skärs ner. Inom Tyskland blir det framför allt fabriker i Niedersachsen, Baden-Wtirttemberg och Berlin som drabbas. Hela 40 procent av de anställda inom AEG försvinner från lönelistorna — 96 000 anställda bantas till 58 000.
Hur ser då läget och utsikterna ut för jubileumsåret 1983? Med flygande fanor och klingande spel har man inte anledning att fira sekeljubiléet. Typiskt är kanske att AEG dagarna kring årsskiftet såg sig tvunget att skänka bort den i Italien uppförda TVfabriken IRT-FIRT, vilken som mest hade 2 000 anställda.
Stöttepelaren för AEG:s fortsatta verksamhet kommer alltjämt att vara den sk telematiken, alltså de snabbt expanderande områdena informationsteknik, kontorsteknik och informatik. Trots att vitala delar har försvunnit till konkurrenterna, kommer 47 000 anställda under år 1983 att åstadkomma en omsättning på 18 miljarder finska mark. Ett samarbete mellan AEG och tyska kolleger, 2/8 första hand Bosch och Siemens, har länge varit på tal. Förverkligandet i praktiken är dock mycket osäkert.
Vad de vita varorna beträffar, kommer AEG i fortsättningen att koncentrera sig på det egna märket. Ett samarbete i någon form med svenska AEG, som i ett skede figurerade som potentiell köpare inom den här sektorn, verkar eftersträvansvärt från AEG:s sida. Likaså är man intresserad av att hitta någon köpare/partner till skrivmaskinsfabriken Olympia, som under de senaste åren varit ett förlustbringande sorgebarn, men som nu verkar att ha klarat språnget in i en modern teknik.
Det senaste decenniet i AEG:s hundraåriga tillvaro har utan tvivel varit det besvärligaste. Två gånger tidigare, åren 1975 och 1979, har lånegivarna varit tvungna att komma till mötes med stora och snabba hjälpinsatser för att stötta upp AEG.
AEG har efter de här aktionerna framstått som ett skolexempel på att det finns solidaritet också i en kapitalistisk ekonomi. Med knapp nöd har det ryktet stått sig över en tredje krisperiod. Men ännu är det för tidigt att yttra sig om AEG:s möjligheter att återfå ställningen som ett i grunden stabilt och sunt industriföretag. Det är det allmänna konjunkturutvecklingen som i hög grad fäller avgörandet.
Max Grundig, företagaren från Närnberg som under ett halvsekel byggde upp sitt företag till Tysklands största inom underhållningselektroniken, är i dag en ganska ensam man. Stödd av sin inflytelserika rådgivare Ludwig Poullain hävdar han att det bara är genom samarbete i stor skala som Europa kan stå på sig i konkurrensen mot japanerna och att den idealiska samarbetspartnern för Grundig är statsägda franska konkurrenten Thomson-Brandt.
Max Grundig står ensam därför att de flesta av hans landsmän ställt sig mycket kritiska till hans strävan att sälja tre fjärdedelar av sitt företag till den franska koncernen en affär som i praktiken nästan är genomförd vid det här laget. ‘En tysk lösning” är det alternativa slagordet som Västtysklands politiska ledare gärna uttalar. De lokala bossarna i Närnberg är högst bekymrade. Den bayerske regeringschefen Franz Josef Strauss erkänner visserligen nödvändigheten av starkare vapen gentemot de japanska konkurrensen, men menar att varje möjlighet att åstadkomma samarbete mellan tyska koncerner måste prövas. Ja, man har till och med gått til Wolkswagenchefen Carl Hahn med en bön om att denne finansiellt skulle biträda ett samarbete Grundig-Siemens-Bosch, men fått det väntade avvisande svaret.
De anställda inom Grundig-koncernen fruktar, att följden av ett dominerande franskt inflytande blir förlusten av arbetsplatser. Ett avskräckande exempel finns från Ulm, där en enhet inom Videocolorkoncernen stängdes kort efter att just Thomson-Brandt övertagit enheten.
I presskommentarerna har påvisats, att den föreslagna transaktionen knappast kommer att godkännas av den tyska kartelldormstolen. ”I så fall kan domstolens president bli förtidspensionerad och skriva en bok med innehållet, att karteller och fusioner är nödens barn och att nöden ingen lag har”, skrev Handelsblatts kritiske kommentator. Den absolut sista instansen för ett godkännande av fusionen Grundig-Thomson-Brandt är den tyske ekonomiministern, som har rätt att utifrån samhälleliga utgångspunkter upphäva ett eventuellt förbud från kartelldomstolen. Därmed har affären mellan de tyska och franska jätteföretagen avancerat till att bli storpolitik. Troligt är också att franske presidenten Francois Mitterand
Forums Företagsledarspel 83 BACK U söker kontakt med Helmuth Kohl för att diskutera affären med sikte på att få den i hamn. I Frankrike är nämligen kommentarerna allmänt positiva till den nya företagsbildningen, där initiativet alltså kommer att ligga på franskt hemmaplan.
Max Grundigs försvär
Som ivrig försvarare av sina planer uppträder emellertid huvudpersonen Max Grundig. I ett delvis ganska patetiskt brev till sina nästan 31.000 anställda har han velat motivera sitt beslut och korrigera den enligt hans mening falska vinkling, som debatten tagit. ”Vi kan inte åse, hur japanerna bygger upp överkapacitet och dumpar priserna, samtidigt som arbetslösheten stiger i Europa”, påpekar Grundig. De möjliga samarbetspartners i in- och utlandet, som Grundig diskuterat med, har av olika skäl inte visat sig lämpliga. Detta gäller också det jämte Thomson-Brandt största europeiska företaget i branschen Philips, som redan äger 25 procent av aktierna i Grundig och med vilket Grundig utvecklat ett eget videosystem. Philips har enligt Grundig avvikande ambitioner när det gäller produktmix och geografiska marknader. Sannolikt råder också en viss osäkerhet om vem som skulle hålla i taktpinnen i ett utvidgat tysk Vi har utmanat följande företag/föreningar personer etc.:
De utmanade lagen/kontaktperson/tel.
Svarförsändels 2/83 FÖRU holländskt samarbete. För Grundig handlar det, fortfarande enligt honom själv, bara om att stärka det företag, som han under femtio år med trogna medarbetare byggt upp och att inleda en ny epok för framtiden. Han hyser tillförsikt att Grundig blir mest konkurrenskraftigt under -ThomsonBrandts paraply, där sedan tidigare köp också ingår de tyska elektornikföretagen Saba, Nordmende och Dual.
Också en annan affär som offentliggjordes för några månader sedan hade Crundig som huvudaktör. Enligt en överenskommelse mellan AEG och Grundig övertar den sistnämnda 26 procent av aktierna i Telefunken och får därmed det avgörande inflytandet, eftersom ett konsortium av olika banker övertar 49 procent av aktierna.
Nu är emellertid frågan hur Thomson-Brandt som Grundigs storebror ser på de här relationerna till AEG. Tecken tyder på att de köpsluga fransmännen också vill ta hand om Telefunken och försäkra sig om hela inflytandet genom att dessutom överta de aktier som bankkonsortiet förfogar över. Rent finansieringsmässigt skulle detta inte leda till problem för Thomson-Brandt, som ju förstatli- »
BACK UP betalar portot
Esbo 20/21 tillstånd 158
Ky BACK UP Kb Meteorbanan 3 02210 Esbo 21
FORU gades i samband med president Mitterands nationaliseringsvåg — räkningen skrivs ut på de franska skattebetalarna. Tanken faller inte helt tyskarna i smaken.
Thomson-Brandt är ett av Europas största företag inom underhällningselektroniken och är dessutom stort vad beträffar telefonteknik. Med drygt en miljard mark i eget kapital är koncernen fyra gånger så stor som Grundig. Omsättningen låg 1981 på 15 mrd mark. Tillväxten på 9 procent är dock inte tillräcklig för att man skall kunna hålla jämna steg med inflationen och med de omsättningsökningar som företagsköpen medfört.
Än mer oroande är resultatutvecklingen för Thorson-Brandt. Efter en vinst 1980 noterades en måttlig förlust 1981 medan det för 1982 har spekulerats om en förlust på inemot en miljard mark för den franska koncernen.
Tilltänkta köpeobjektet Grundig är dock för närvarande inne i ett skede av expansiv utveckling. En tillväxt på tio procent förutsätts och efter de två tidigare förluståren räknar Grundig med en vinst på minst 100 000 tyska mark under det budgetår som avslutas efter det första kvartalet 1983. Det är varken oväntat eller svårförståelig att de aktuella företagsekonomiska omständigheterna hos köpare och säljare ytterligare ökar tveksamheten på den tyska sidan.
Returneras senast 05.03. 1983
Lagets namn 2/83
Företagsspelet 83
BE Spelets kärna är en marknadsmodell som byggts upp med den finländska marknaden som förebild. I ett spel konkurrerar 4-8 lag eller ”företag” på marknaden. Lagen fattar under spelets gång centrala strategiska beslut om marknadsföring, produktutveckling, finansiering och produktion. Besluten påverkar förutom den egna försäljningen och lönsamheten även marknadens totala efterfrågan.
Vid starten är utgångsläget detsamma för alla lag, varifrån det gäller att leda sitt företag till bästa möjliga resultat i hård konkurrens. Det lag som vid spelets slut uppvisar de högsta ackumulerade vinstmedlen utgår som segrare.
Spelet sker under ett visst antal tidsperioder. Besluten fattas för en period i sänder, sänds per post till BACK UP, varefter spelledning med datorhjälp på basen av samtliga företags beslut räknar fram konse kvenserna och företagens resultat. Dessa returneras till lagen tillsammans med eventuella inköpta marknadsundersökningar, och utgör underlag för besluten under nästa spelomgång.
Under spelets gång kan extraordinära händelser inträffa på marknaden, såsom strejker, prisstopp, ränteförändringar, höjda råvarupriser mm.
misk beslutsmiljö js
Spelet har utvecklats som en “företagssimulator” med konkreta utbildningsmål som grund. Simulatorn erbjuder en dynamisk beslutsmiljö, där deltagarna via sina beslut påverkar utvecklingen. Varje spel blir därför unikt till sin natur, vilket tydligt visades av fjolårets final.
Spelet erbjuder därför deltagarna en möjlighet att utnyttja, uppöva och vidareutveckla sitt kunnande i före tagsledning.
ANMÄLAN TILL FORUMS FÖRETAGSLEDARSPEL 198 1 2.
Adress till vilken spelmaterialet skall sändas:
Lagets kontaktman (ange 2 personer)
Tjänst/Hem
Ort och datum
Deltagaravgiften 1.750 mk/lag har
Vi vill ha materialet ( ) på svenska ( ) på finska
Ifall det från samma företag, förening e.d. deltar flera lag, vill vi/vill vi inte bli inplacerade i samma spelgrupp (det obehövliga överstrykes).
inbetalats på BACK UP’s konto HSSp Helsingfors-Centrum 400210-110799. På bankgiroblanketten har angetts lagets namn, kontaktperson och telefon samt hänvisningen ”FFS 83”. Spelmaterialet erhålls genast efter det att inbetalningen erlagts.
Kontaktmanrens underskrift