Tyst om de 30 multinationella bolagen i Finland

Taggar: Teman: handel

FORUM 2 : 7 a Det är efter det andra världskriget med den allt friare världshandeln, som de direkta investeringarna har ökat i antal. När debatten om de multinationella företagen kom igång, gällde det till en början att definiera vad man egentligen menade med den termen.

Och många förslag på definitioner dök genast upp. Här är några av dem:

C Kindelberger talar om nationella, muitinationella och internationella företag beroende på det utländska engagemanget och företagets förhållande till ursprungs- och moderland. Som internationellt definieras då ett företag som är så omfattande och betydande att det inte längre kan styras genom politiska beslut i enskilda länder. Företaget följer enbart sina egna målsättningar.

FORUM 2 : 75

H Perlmutter talar för sin del om ethnocentriska, polycentriska och geocentriska företag. Hans definition följer företagets utveckling från hemmamarknadsorienterat till världsomspännande, Det är först i det tredje fallet man kan tala om ett multinationellt företag.

e FN tar sig an de multinationella

De multinationella företagens produktionsvolym blev snart en viktigare fäktor i det internationella utbytet än handeln. Företagen har vuxit och fått sådana dimensioner att deras årsproduktion ofta är större än nationalprodukten i flere länder (se tabell 1).

Med sin bok ” Den amerikanska u Servan-Schreiber i slutet av 60-ta multinationella bolagen

Det franska temperamentet kom" de nordamerikanska direktinvesta elektronikindustrin och 40 Y, av att nämna några av Servan-Schr maningen” satte Jean Jaques pt ny fart på debatten om d abbt i svall när det framgick att lpgarna svarade för 70 Y, a en franska oljeförsörjningen för ers exempel.

Idag är debatten om de multinai företagen. I England är man räda exporten, då den till över 1/4 bes leveranser och i råvaruländerna h. dotterbolag ökat i syfte att komn

I Finland har det utländska föret ökande internationalisering av v onella mer internationell än själva över att mista kontrollen öve ir av de mångnationellas intern r nationaliseringarna av utländska 1 Över företagens storvinster.

zandet föga diskuterats trots en ekonomi. Varför 1 om de 30 multinationella bolagen i Finland

Eftersom de rnultinationella företagen opererar på ett världsplan var det naturligt att även FN fattade beslut om att undersöka och kartlägga de multinationellas betydelse i världsekonomin, I den första rapporten som blev färdig sommaren 1973, konstateras det att de multinationella företagen sitter inne med en så betydande makt att de kan påverka konsumtionsvanor, mänskors levnadsvillkor, nätionalstaternas politik och den internationella arbetsfördelningen. När det gäller u-länder, konstaterade rapporten, att de här jätteföretagen blir stater i staten, som genom sina stora handlingsmöjligheter kan äventyra värdlandets suverenitet.

FN-rapporten gick också in för att rekom- .

mendera olika åtgärder för kunna passa in de multinationella företagen i värdlandets ekonomiska och sociala politik. Rapporten betonar att de nära 700 miljarder mk, som företagsinvesteringarna utomlands uppgår till, med rätta regler kunde bättre bidra till den ekonomiska tillväxten i mottagarländerna.

För att nå det här målet, rekommenderade man att FN regelbundet skulle bevaka de multinationella företagen. Att en byrå skulle startas där allmänna regler och direktiv för avtal mellan företagen och statsmakten skulle slås fast. Ytterligare ville man få till stånd ett organ som kunde utreda och följa upp de mulfinationellas skatteaffärer och prissättningssystem, för att få slut på ett förhållande som hotar många u-länder, sades det i rapporten. $ I Finland har debatten knappt börjat

De utländska investeringarna i Finland ökar och det finländska företagandet utomlands får allt större dimensioner. Det går knappt en vecka innan tidningspressen talar om hur finländska företag etablerat sig i utlandet. De senaste nyheterna är Serlachius kartongfabrik i Iran och Kone Oy:s köp av det multinationella Westinghouses dotterbolag i Belgien och Frankrike.

Här har vi också det utmärkande draget i internationaliseringen av den finländska ekonomin. Kapitalflödet går från Finland ut i världen och inte tvärtom. Under de senaste 15 åren har vi exporterat från Finland 1218,6 miljoner mk. De utländska företagen hade på motsvarande sätt investerat i Finland för 899,1 miljoner. När man dessutom räknar med att de utländska företagen i Finland repatrierade, enligt de uppgifter som finns från 1965 fram till senaste halvår, 150 miljoner mk, kommer vi till att nettoexporten av kapital från Finland är betydligt större än motsvarande import. Kapitalutflödet uppgår till 470 miljoner mk. Av det här kunde man få den bilden att det finländska företagandet utomlands skulle vara mer betydelsefullt än de utländska aktiviteterna i Finland. Det kan ma “inte säga att är fallet. För det första är d finländska utlandsinvesteringarna spridda på 20 länder, medan de utländska investeringarna hos oss kommer från 10 länder. Hälften av alla kommer från Sverige.

I juli senaste år fanns det 732 företag med utländsk delägo. Tabell 2. visar hur de utländska företagen fördelade sig på ursprungsland och bransch den 1. 1. 1974.

9 Inflytandet är begränsat

En orsak till att debatten om de utländska företagen tillsvidare har varit rätt lam är att de utländska företagens andel i den finländska ekonomin i medeltal är rätt begränsad. Bland de 19000 största industriföretagen återfinns 60, där aktierna skulle innehas till minst 15 4 av utlänningar. Bara hälften av dem kan anses vara multinationella.

De här företagen svarar för 4 Y, av vår export, én omsättning på 2,1 miljarder mk eller nära 6 4 av industriföretagens omsättning 1972. Antalet sysselsatta i de här bolagen vid samma tidpunkt var 21 000. Däremot sysselsatte de 50 största finländska företagen utomlands, som fyllde 15 94 Tabell 2. Utländskt kapital i finländska företag 1. 1. 1974

Produktion

EFTA 114 EG 39 Nord amerika 1 Övriga 4

Totalt 168 ” 24

Försälj- Övr nin 222 9” 113 2 39 ll 10 414 130 58 18

Totalt 463 17 61 1 712 100

Finländskt kapital i företag utomland 1.1. 1974

Produktion

EFTA 30 EG 31 Nord amerika Övriga

Totalt 80 ” 15

Försälj- Övr nin 159 44 12 6 318 125 H 24

Totalt 23 21 523 100

Källa: Heikki Pitkänen, opublicerad artikel 11.6. 1974

FORUM 2 »« 7 fn r regeln, 1972 12 000 personer och omsatte 1,7 miljarder mk, vilket motsvarade då ca 5 4 av vår industriomsättning.

De utländska investeringarnas betydelse inom vår industri påverkas också av det faktum att de mest betydande investeringar har gjorts inom råetallsektorn, där de svenska företagen sedan länge har byggt upp en betydande och inflytelserik produktion, som sysselsätter en stor andel av de anställda inom metallsektorn. Dess andel i de här företagens omsättning är hela 60 74.

e Men kontroll behövs av de utländska företagen . . .

Det utländska företagandet är betydande inom handels- och servicesektorn, Här finns 60 4 av alla företag med utländskt kapital i Finland. Knappast saluför alla de här företagen produkter som på ett avgörande sätt höjer den finländska konsumentens levnadsstandard eller som inte kan ersättas med inhemska produkter.

I ett läge med stora handelsbalansunderskott är det viktigt att följa med de utländska försäljningsbolagens verksamhet. Deras andel i vår import är betydande. Den lär röra sig om 1/5, medan deras exportbidrag är mycket mindre, som siffrorna ovan visade. .

De mellaneuropeiska farhågorna att exporten allt mer får formen av de internationella storbolagens internleveranser behöver vi inte hysa i Finland. Däremot är det skäl att skärpa kontrollen av de utländska bolagens kapitalrepatriering och prissättning vid internleveranser. Här har

Tabell 3 Investeringskapital import och export, milj m de stora möjligheter att kringgå skatteregler och klara sig undan de samhällsutgifter de bör delta i.

I dagens läge med en stor efterfrågan på arbetskraft är det skäl att fråga sig om inte denna flaskhals förvärras genom att fler utländska investeringar tillåts i Finland. Det ökande finländska företagandet utomlands kräver också entydiga riktlinjer. En fortsatt kapitalutförsel och kapacitetsökningar inom den inhemska industrin är svåra att finansiera samtidigt. Det finns redan exempel på finländska kapitalinvesteringar utomlands, som skulle ha varit till mycket större nytta här hemma. Klartecken för finlandska utlandsinvesteringar får inte betyda mindre samhällsinsyn i verksamheten och till att avkastningen, i stället för att repatrieras, investeras i en oreglerad och fortsatt expansion utomlands. ”

Artikeln som författats av ekon mag Christian Sundgren är ett inlägg debatten multinationella företag. Enligt författaren har debatten knappast börjat i vårt land.

rr

Direkta investeringar i Finland

Direkta investeringar från Finlan 0 RA Ara

Handel, service mm

Industri

Sammanil till

Krediter Industr dotterbolag

Handel, service

Krediter till Sammanl = dotterbolag mm i utlande r 1965 z 9.9 1966 15.9 1967 | 23.1 1968 [ 18.2 1969 46.5 1970 : 33.4 1971 Å 59.1 1972 . 85.4 1973 56.3 1960—73 1874 — 3677 344, — 66 14.8 18.5 3.9 17.7 99 52 26.3 20.9 12.5 27.2 274 81.1 93.5 24.3 32.7 46.1 35.9 14.6 91.0 38.8 26. 102.9 44.9 118. 82.0 83.5 86. 555.1 310.9 397.7 100 3, 6 551.1 310.9

Import sammanlagt 866. 4.6 8.5 11.0 173 12.5 11.2 5.6 18.4 11.6 53 86.4 15.4 13.4 46.1 32.5 22.4 37.0 182.3 33.9 60.1 134.7 24.8 143.5 110.5 46.3 132.7 39.7 190.8 588.5 575.0 32 Y, 100 24 575.0 588.6 55 Export sammanlagt 1 163.6