Tystlåtna leasingföretag

Taggar: Teman: företag

TYSTLÅTNA

LEASING: FÖRETAG

Det finns företag som är grundade för att idka en viss typ av verksamhet, men som för tillfället föredrar att inte tala så mycket om det. De vill, om inte direkt inskränka, så åtminstone inte utöka denna verksamhet. Samtidigt som dessa företags kunder blir mer och mer intresserade av att utnyttja deras tjänster så är dessa mindre och mindr intresserade av att stå till tjänst.

wyÖ” I denna märkliga situation befinner sig idag leasing-företagen, Kapitalbristen drabbar tyvärr dem, samtidigt som den drabbar deras kunder. Därför föredrar leasingföretagen i dag att tala rätt så tyst om sin verksamhet. Allt medan kundernas svårigheter att få banklån för sina investeringar ökar och leasingen för allt flera skulle vara ett allt attraktivare alternativ. Leasing-bolagens svårigheter härrör sig naturligtvis från bankernas svårigheter. De tu äro, om inte ett, så åtminstone ytterst intimt förbundna. Bakom varje leasing-företag står en eller flera banker. I Finland opererar för tillfället fyra leasing-företag. Det största är Leasing-rahoitus Oy som har cirka hälften av marknaden och samarbetar med Föreningsbanken i Finland, Sparbankernas Centralaktiebank, Andelsbankernas Centralbank Ab, Helsingfors Aktiebank, sparbankerna och andelsbankerna. = Därnäst = följer Vuokrausluotto Leasing Oy, lierat med Kansallis-OsakePankki, som har mellan 30 och 40 procent av marknaden, en ”utlänning”, Independent (Bonniers) som har drygt 10 procent samt Ålands Leasing, ett litet regionalt leasing-företag i anslutning till Ålands Aktiebank.

Någon egentlig konkurrens mellan leasing-företagen förekommer inte. Det är bankförbindelsen som avgör vart kunderna vänder sig. Ansökningarna kommer «vanligtvis i 3 genom banken, och bankens ord väger tungt när avgörandet faller.

I femton länder

I hela världen växer behovet av olika specialfinansieringar. Internationellt hänger Finland efter. Sverige har sju leasing-företag. Norge, med sitt speciella splittrade bankväsen, har 20—30. Leasing gjorde sitt inbrott på den europeiska marknaden för drygt tio år sedan och är nu spridd till 15 länder (med sammanlagt 170 företag). Tätplatsen bland världens leasing-företag innehar Japan Orient Leasing.

Att leasingen kommer att växa också i vårt land är uppenbart. Men just nu bromsas tillväxten av kapitalbristen.

En procent av totalinvesteringarna

Idag svarar leasingen för cirka en procent av de finländska investeringarna (1975 var inköpen via leasing cirka 100 miljoner mark, år 1976 något mindre). I Sverige har leasingen 3—4 procent av de totala investeringarna, i Storbritannien, Tyska förbundsrepubliken och Frankrike nära fem procent. I USA är siffran betydligt högre, där har ägandet i detta avseende aldrig haft samma egenvärde som här. I Finland har leasingen haft att kämpa sig igenom ett generationsskifte i företagsledningen innan den började få fart.

Näringslivets grå eminenser

En buteljeringslinje i ett ölbryggeri.

En dator hos en stor konsultbyrå.

Hyllorna i ett storlager.

Trucken som kör ut pappersfabrikens produkter.

Järnvägsvagnen med containers.

Automattvätten i en servicestation.

Tandläkarstolen hos tandläkaren.

Barackbostäderna för vägarbetarna.

Det stora flygplanet i linjetrafik. Automaten som ger hett kaffe på arbetsplatsen.

Den konstgjorda njuren som räddar människoliv.

En långtautomatiserad maskin i ett stort tryckeri.

De flyttbara plasthallarna för utställningar.

Processdatorn som styr cellulosatillverkningen.

Svarvarna i verkstadsindustrin, stickerimaskinerna i textilindustrin, asfaltmaskinerna i vägarbetet.

Ingenting av det här behöver nödvändigtvis ägas av innehavaren, användaren, producenten. Allt oftare är det näringslivets grå eminens, leasing-företaget, som är den egentliga ägaren, och den slutliga användaren har apparaten eller maskinen på hyra.

Vad leasing är berättar vi om i denna artikel.

Bil-leasing gör PR

Det är framför allt bil-leasingen som gjort begreppet känt för den stora allmänheten. Mätt i pengar står den dock för en rätt obetydlig del av den totala leasing-marknaden. Ännu för ett—två år sedan förekom intensiva reklamkampanjer för billeasing. Nu talar man tystare om saken. Leasing-kunderna kommer och önskar en ny bil, allt medan de gamla bilarnas antal i lagret växer i takt med bilfirmornas finansieringsproblem.

Datorer leasas fortfarande till störs FORUM 1/7 ta delen, medan vissa kontorsmaskintillverkare (kopieringsapparater och dylikt) i vissa fall har börjat ändra policy och mer och mer övergår till försäljning.

Spelreglerna

Spelreglerna är vanligtvis följande e Det företag som önskar en maskin väljer ut den lämpligaste leverantören på basen av offerter.

« Kunden gör ett leasing-kontrakt med leasing-företaget.

FORUM 1/77

Leasing-företaget köper maskinen av leverantören.

Maskinen levereras till användaren.

Då -artvändaren tagit emot maskinen erlägger leasing-företaget betalningen till leverantören. Kunden/användaren erlägger till leasing-företaget den överenskomna hyran, vanligtvis per månad. Hyran är i sin helhet avdragbar.

Kunden svarar för maskinens försäkringar, underhåll och reparationer.

Då hyrestiden är slut återställe kunden maskinen till leverantören, som i sitt kontrakt med leasing-företaget har förbundit sig att lösa tillbaka den. Det är naturligtvis också möjligt för användaren att fortsätta hyresavtalet till ett reducerat pris.

Fördelarna

Vilken är fördelen med leasing, u kundernas synvinkel?

Kund är för det första både det fö retag som önskar sälja en maski och det som önskar köpa maskinen. Vänd 31

Båda kan, var för sig eller tillsammans, kontakta leasing-företaget. Fördelarna för säljaren är följande: Han får kontant betalning, och han vet att han får säker betalning. Betalningstiden är 14 dagar netto. För användaren är det givetvis svårigheterna att lösgöra kapital som är det största motivet för ett leasingkontrakt. Inga garantier behövs, maskinen som hyrs fungerar undantagslöst som garanti. Leasing för inte med sig varken räntekostnader eller stämpelskatt. Budgetering och bokföring underlättas. Kontantbetalningsvillkoren gör det naturligtvis möjligt att få ett fördelaktigt pris av säljaren.

Leasa eller hyra koperingsmaskin går lika bra

Den som har för avsikt att anskaffa en kopieringsmaskin kan i dagens läge välja mellan flera finansieringsmöjligheter. Leverantörerna erbjuder uthyrning, leasing-avtal, köp Osv, säger planeringsdirektör J Mikael Westermark på RankXerox.

De allmännast förekommande finansieringsformerna i branschen är: köp och två slag av leasing som brukar kallas financial leasing och operational leasing.

Det sistnämnda motsvarar närmast hyra. Hyrestiden kan variera och har inte något direkt samband med maskinens bruksålder. Hyresavtalet kan alltid sägas upp när hyrestiden gått till ända. Den kortaste uppsägningstiden i branschen är en månad.

För hyresmaskiner betalas en avtalad månadshyra som består av en fast andel och en -andel som är beroende av kopiemängden.

Företag som faller under begreppet financial leasing marknadsför i allmänhet inte sina egna produkter utan de fungerar som finansiärer. Leasing-bolaget köper kopieringsmaskinen inom ramen för ett ramavtal av säljaren och hyr den sedan till kunden som under hyrestiden erlägger maskinens hela pris, ränta på kapitalet och = leasing-ersättning. Leasing-tagaren blir således inte i något skede ägare till maskinen i motsats till köp på avbetalning där maskinen övergår i kundens ägo. Vid leasingavtalets utgång är det i de flesta fall möjligt att förlänga avtalet till betydligt lägre hyra utan att maskinen för den skull övergår i kundens ägo.

Leasing-avtal ingås i allmänhet p 3—5 år. Allmän praxis är också att årshyran är en tolftedel av den tidigare hyran när avtalet förlängs.

I samband med både leasing, köp och hyra brukar kunden erbjudas ett sk fullserviceavtal, vilket innefattar service inklusive reservdelar. När det gäller hyresavtal ingår servicen i hyran.

Stort sortiment i byggnadsbranschen

Inom byggnadsbranschen kan praktiskt taget alla på marknaden förekommande maskiner hyras. Listan är lång: arbetsbaracker, svetsmaskiner, elcentraler, betongkvarnar, truckar, pumpar, kompressorer, vibratorer,

RR

Mer och mer erövrar leasingen terräng på olika områden.

3 generatorer, motorsågar m m, m m. — Den genomsnittliga uthyrningstiden för våra maskiner är ca två månader, berättar marknadsföringschef KX Mustajoki på Vuokrakonekeskus Oy. Vi har en maskin som nu legat ute över två år. Vuokrakonekeskus arbetar enbart på hyresbasis.

Hyrda arbetskläder allt vanligare

Uthyrning av textilier, allt. från arbetskläder till linne, har gått mycket snabbt framåt under det senaste decenniet. De kommersiella uthyrningsfirmorna kommer upp till en årlig omsättning på ca 50 milj mark. Motsvarande tal för de statliga inrättningarna är av samma storleksordning varför branschen totalt omsätter ca 100 milj mark.

Speciellt har uthyrning av arbetskläder, dammbindande mattor och golvmoppar samt hygienservicen utvecklats säger man på Lindströmbolagen som är en av de största på området. Till Lindström-bolagen hör bla Lainatekstiili Oy, Oy Dust-Tex Ab och Laitos-Siivous Oy. Arbetskläder hyrs av bla metall-, pappers-, och elektronikindustrin, livsmedels- och läkemedelsindustrin, varuhus, butikskedjor, lagerarbetare och bilchaufförer.

Varför har man då övergått till att hyra textilier i stället för att anskaffa dem själv?

Orsakerna är många. Men en gemensam faktor är att man sparar in kapital. Egna textilförråd medför många dolda kostnader. Kläder försvinner eller förstörs, de blir okuranta och ger mången gång upphov till sk stående lager. :

Trots den pågående recessionen håller Lainatekstiili på att utvidga verksamheten. I Tavastehus bygger man en ny anläggning på 50 000 kubikmeter som skall bli Nordens modernaste. Några finesser e Friskluftintaget sker via golvet.

e Så länge fabriken är i drift sker uppvärmningen med spillvärme från torkningsapparaterna och med den värme som kan tas tillvara från spillvattnet föruppvärms tvätt- och sköljningsvattnet.

e I vattenanvändningen beräknas man komma upp till en 50 procents inbesparing.

e Fabrikshygienen garanteras med hjälp av automatik och olika lufttryck på avdelningarna.

• ‘Transportvagnarna går före varje nyanvändning igenom en desinfektionstunnel.

FORUM 1/77