U-ländernas dilemma: Hur satsa på rätt industri?

av Matthew Verghese Forum 1972-09, sida 11-13, 10.05.1972

Taggar: Teman: u-länder

U-ländernas dilemma: Hur satsa på rätt industri?

Av Matthew Verghes + Snabb industrialisering är fortfarande den viktigaste punkten på u-ländernas utvecklingsprogram. Många av dessa länder har under de två senaste decennierna investerat stora summor i nya Industrier och i den infrastruktur som behövs till stöd för industrin.

• Den industriella tillväxten var under 60-talet i medeltal något över 8 ”/o I dessa länder. U-länderna har aldrig tidigare i sin historia upplevt en så stark industriell expansion som de gör idag.

Trots detta har utvecklingsländerna blivit utsatta för en tilltagande kritik vilken gör gällande att den industriella växten har kostat dessa länder för mycket, och att ifall de medel som funnits tillbuds hade investerats i jordbruk och småindustri, skulle tillväxten ha varit snabbare och mera självförsörjande än vad den är för närvarande. Kritiken påstår att en rätt anpassad teknologi som lämpar sig för det utvecklingsstadium ifrågavarande länder befinner sig i sannolikt alstrar mera intäkter och högre sysselsättningsgrad än den invecklade och raffinerade teknologi som är vanlig i högt industrialiserade länder. Kritikerna påpekar att problemet med arbetslöshet och undersysselsättning som blivit vanligt i alla utvecklingsländer inte kan lösas genom att anlägga arbetsbesparande och automatiserad produktionsteknik sådan den återfinns i västländerna.

Industrier med högt utvecklad teknologi

Den bästa läxan det första utvecklingsdecenniet lärde oss var att det som är bra för de rika länderna inte nödvändigtvis behöver vara bra för de fattiga, åtminstone inte i detta skede. De senaste årens katastrofala ekonomiska utveckling i länder som Indien, Brasilien och Argentina har nästan helt berott på felaktiga investeringar i basindustri med högt förädlad teknologi. Dessa länder prioriterade starkt utveckling av stålverk, petrokemiska anläggningar och bilindustri på bekostnad av konsumtionsvaror och jordbruksproduktion. En icke-begränsad import av varor som kunde ha tillverkats i det egna landet vilken bedrevs utan hänsyn till kostnads- och nyttokriterier fördröjde en jämn ekonomisk växt i dessa länder. Dessa projekts ”mognadsperiod”, dvs tiden fram till produktionsstart, var längre än väntat, och det uppstod tekniska och administrativa problem som inte hade förutsetts. Som en följd av detta nåddes inte de produktionsmål som uppställts för stål- och andra industrier, och en starkt decimerad valutareserv ledde till flaskhalsar i produktionen.

Man kan här på nytt ifrågasätta det vettiga i att investera i anläggningar som bilindustrier innan utvecklingsländerna är

Forum 9/7 mogna för detta. Bland tredje världens länder finns det över 30 i vilka man tillverkar eller sätter ihop personbilar och lastbilar. Enbart hopsättning av fordon kanske inte har så stor inverkan på produktionskostnaderna, men lokal tillverkning av bilar fordrar långa serier för att vara lönsam. Över en miljon bilar tillverkas årligen av inte mindre än 200 företag i dessa länder. Härav följer att bilpriserna ligger 60—70 9/0 över det normala, och de biltillverkande företagen kan fortsätta att existera endast tack vare kraftig subventionering från statsmaktens sida.

Höga tillverkningskostnader ställer u-länderna i ett sämre läge i konkurrensen med de mera utvecklade länderna.

Trots alla dessa nackdelar tror man fortfarande i u-länderna att utvecklingen av deras tunga industri borde inta en central roll i moderniseringen av deras samhälle. Man pekar ofta på den indirekta nytta som kan ernås genom att använda modern teknik t ex genom att bygga upp en högt skolad och tekniskt orienterad arbetarkår för att berättiga en dylik utvecklingsstrategi. De länder som har relativt lätt industri i liten skala har dock, bedömt enligt exportsiffror och förmåga att skapa högre räntabilitet och högre grad av sysselsättning, klarat sig bättre än de som byggt sin utveckling på komplicerad tung industri. De sistnämnda har ofta upplevt ett starkt inflationstryck vilket i sin tur verkat hämmande på exporten.

Automatiserad massproduktion

För att en automatiserad massproduktion skall utvecklas jämnt fordras det att man löser problem förknippade med organisation, företagsledning, skolning av arbetskraft, underleveranser och marknader. Finansieringsbehovet kan motsvara en mycket stor del av hela utvecklingsbudgeten vilket som sådant kan skapa ett onormalt starkt tryck på penning- och skattepolitik. Så länge dessa industrier dras med höga kostnader, kommer de också att belasta landets ekonomi genom sitt behov av finansiellt stöd från staten och genom sin tillverkning av dyra produkter. Utvecklingsländerna ställs alltså inför valet mellan två alternativ: i hur hög grad borde de sträva till att minimera åtgången av kapital och utländsk valuta för dyr automatteknik, och i vilken utsträckning borde de sträva till att maximera antalet arbetstillfällen genom omfattande tillämpning av arbetsintensiv teknik? I allmänhet låter hög produktion, automatiserad utrustning och teknik inte lätt anpassa sig till den begränsade efterfrågan som existerar på marknaden i u-länderna. Modern tillverkning och hopsättning fordrar framställning och därefter sammanfogning av ett stort antal delar som är beroende av varandra, standardiserade och producerade enligt tidtabell. Dessa moderna produktionssystem är beroende av vetenskap och Vänd "

Så…

teknologi för att kunna åstadkomma nya material, produkter och produktionsteknik. I ett system med massproduktion planeras och finslipas varje skede i tillverkningen för att minimera kostnaderna per enhet och standardisera tillverkningsvolymen. >

Problemets lösning

Sådana fordringar på automatisering och mekanisering kan inte uppfyllas av utvecklingsländerna av idag med sitt ogynnsamma produktionsklimat. Det som behövs är en sådan teknologi och industristruktur att den gör det möjligt att anpassa produktionen efter funktionella behov och produktionskapacitet så att tillverkningen kan göras effektiv. Utvecklingsländerna kommer att dra stor nytta av kloka val och anpassningar av produktionsmetoder med hjälp av strukturstudier med sikte på att fylla varje lands och varje industris individuella behov. Om man selektivt lånar den teknologi och de produktionsmetoder som redan utvecklats i väst och anpassar dem till u-länderna skulle man påtagligt hjälpa till att överbrygga den teknologiska klyftan mellan utvecklingsländerna och industriländerna. Japan är ett enastående exempel på ett land som anpassat och omdanat den teknologi landet lånat från väster så att den passar dess egna specifika behov. För de flesta u-länder gäller det inte endast val mellan å ena

Finnairs direktfly

Paris London

Snabbt, utan planbyte. Dagligt flyg. Start på morgonen, retur på kvällen.

Finnair från Helsingfor «. 8.00.

förbindelse med BEA. Finnair från Helsingfor «. 9.10.

..ger många

En bit Finland föl- Ni vinner tid

Med Finnairs direktflyg avser vi Finnair-turer som för er ända fram utan att ni behöver byta plan. De är oftast nonstop-turer — utan mellanlandning alltså.

Ni slipper allt besvär i samband med planbyte och bagaget följer med i samma plan ända fram.

12

Varje dag utan mellanlandning. Flygtid 3 timmar. Dagli sidan produktion med hög automatiseringsgrad och å andra sidan arbetskraftsintensiv teknik. Teknologi borde ses som en kontinuitet av olika former av produktionsteknik, endel lämpade för u-länder, andra inte. Val av lämpligaste teknologi beror på ett stort antal faktorer, bla i vilken skala och med vilken precision produktionen sker, relativa arbetskrafts- och kapitalkostnader, de anställdas anlag och industriernas utvecklingsduglighet. Samtidigt borde den omfattande arbetslöshet och undersysselsättning som förekommer i alla utvecklings Amsterdam Frankfurt

Två gånger dagligen, på morgonen via Hamburg, på

Dessutom DC-8-flyg 4—6 gån- via Hambur ger i veckan. Finnair från Helsingfor k. 8.00 och 14.05.0 lamburg

Varje dag utan mellanlanding. Start på morgonen, retur å kvällen. Flygtid 1 timme 55 vinuter. Dessutom daglig efterriddagstur med Lufthansa.

Finnair från Helsingfor fö

Två dagligå nonstop-ture Flygtid 2 timmar 20 min. Des:t eftermiddagen via Göteborg. utom kvällstur med Lufthans

Finnair från Helsingfor kt. 7.30 och 14.10.

…eller så länder tas upp till noggrant övervägande. Teknologin i dessa länder borde omstruktureras för att maximalt kunna utnyttja mänsklig arbetskraft utan att för den skull göra avkall på effektivitet eller öka kostnaderna. Forskning och strukturstudier är av väsentlig betydelse för att kunna överföra teknologi som utvecklats i länder med brist på arbetskraft och anpassa den till förhållandena i u-länder.

Som ett generellt omdöme kan man kalla den ”övergångsstadieteknologi” dvs inte så raffinerad att den kostar för mycket, men långt mer avancerad än de oekonomiska traditionella produktionsmetoder som är vanliga i de flesta av tredje världens länder. Multinationella företag intar en speciellt fördelaktig ställning då det gäller att omforma teknologi så att den lämpar sig för lokala förhållanden. Dessa internationella företag har teknologiska resurser och tillgång till världsmarknaden, vilket u-länderna med fördel kan använda för att öka lönsamheten på sin export. Vissa utländska företag kan hjälpa stater som är stadda i utveckling att importera olika former av teknologi och bygga upp långsiktiga utvecklingsdugliga forskningsprogram.

Ford Motor Company har gjort ett förslag för tillverkning av en ”Asiatisk Ford” baserat på ett specialiserat produktionsprogram med hög grad av ”handarbete”. Detta är ett exempel på vad som kunde göras.

Ått anpassa nya forskningsrön till att lösa problem i utvecklingsländer är den effektivaste metoden då det gäller att övervinna ekonomisk tillbakagång. De länder som är stadda i utveckling borde i stället för att konkurrera på olika villkor med industriländerna bygga upp sin styrka på faktorer i vilka de har ett relativt försprång. Nya metoder med vilkas hjälp man kan utnyttja de resurser dessa länder är rika på måste upptäckas. Framsteg har redan gjorts på detta område, men mycket återstår ännu att göra. OO

Zirich

Varje dag utan planbyte till Zöärich. Retur på morgonen. Mellanlandning i Köpenhamn.

Finnair från Helsingfor kt. 18.10.

ela kt. 8.00. till Europa

Oo Och många el andra direktflyg 523, Sp ve i Europa. De flesta turer flygs nonstop, utan mellanlandning.

— SEK —

Utom de redan nämnda turerna flyger Finnair till Wien,

Milano, Moskva, Leningrad, Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Oslo, Kirkenes, Umeå, Sundsvall/Härnösand — och utanför Europa till New York.

Finnair flyger till 23 städer

Och pengarn jer alltid med er… ba n yger med <anmaStannar hemma In Hur långt hemifrån ni än är så tar ni med Finnair en bit Finland med er. Ni klarar er glädjande långt på ert modersmål, ni kan läsa er egen tidning dagsfärsk, ni blir omskött på bästa sätt. Försäkra er därför om, att det är med Finnair ni flyger.

plan från start till mål går gen tid förlorad i väntan på Flyga Finnair är att flyg anslutningsflyg. Ni - avverkarengarna ‘hemåt. Varje mar resan på kortast möjliga tid. ;om stannar hemma i Finland ir El nytta för hela vårt samvälle,

Flygbiljetter hos resebyråerna | UNF //-4 och oss.

Forum 9/72 Forum 9/72

Aldrig vilse på främmande flygfält

Den som flyger ända fram med samma plan behöver inte irra omkring på främmande fält på jakt efter anslutningsflyg. Också bagaget följer med i samma plan fram till destinationsorten.

Förmånliga specialresor

Med Finnairs direktflyg har ni möjlighet att göra förmånliga ruppresor, weekendresor etc. innair ger gärna närmare upplysningar t.ex. om de populära Top Club- och Windsorresorna, som har egna förmånliga specialpriser.

13