U-områdesfonden har delat ut 149 milj mark

Taggar: Personer: Jouko Loikkainen

U-områdesfonden har delat ut 149 milj mark

Mot bakgrunden av de diskussioner som föregick Utvecklingsområdesfondens tillkomst och placering och med kännedom om dess direktörs käpphäst under tiden som politiker (“huvudstaden till Jyväskylä”), är den första fråga som ställs till Jouko Loikkanen, direktör för Utvecklingsområdesfonden Ab, logiskt nog: ”Ar Ni nöjd?” Och direktör Loikkanen är nöjd.

— Själva arbetet är omväxlande, med resor i olika delar av landet (81/0 av vårt land är ju ”u-område”) och mycken kontakt med olika företag ända från sådana med 2—3 arbetare till relativt stora företag med hundratals anställda och representerande olika branscher: från trädgårdsskötsel och turism till verkstäder och tung metallindustri. Varje människa behöver väl i sitt arbete omväxling i viss grad, och det får jag alltså — Vad placeringen i Kuopio beträffar har den både fördelar och nackdelar. Många funktioner som fonden är beroende av försiggår i Helsingfors och det betyder täta besök för alla chefer. Resorna blir besvärliga främst därför att alla kommunikationer är så huvudstadscentrerade: det blir ofta enklast att resa via Helsingfors även om målet ligger i en helt annan landsända. Företagen har ju för sig samma problem. Men det blir bättre om huvudstaden flyttas…

— Dessa nackdelar väger i alla fall lätt mot de främst psykologiska fördelarna av en placering i närmaste närhet till problemen och attityderna i u-områdena, Utvecklingen beror ju dels av attityderna och dels av faktaunderlaget, av siffror, och detta gäller speciellt för u-områdenas vidareutveckling. Där behövs ett visst psykiskt stöd jämsides med det fysiska, konkreta, och sådana utvecklingspolitiska åtgärder hoppas man på.

FORUM: — Det är nu jämnt ett år sedan fonden startade. Hur har dess arbete kommit igång — Resultatet av dess arbete kan väl bäst mätas i siffror, och de beror närmast av ansökningarna. Fram till den 21 augusti hade vi fått in 1300 ansökningar vilket är bortåt fyra gånger så många som man väntade när fonden planerades. Det visar ju någonting av behovet…

— Men det betyder också att organisationen blev alldeles för liten. Mot beräknade 15 personer, varav 10 sysselsatta med företagsanalyser, har vi nu 58, varav 25 ”undersökare”. Det är flere än vad något annat jämförbart organ har. Största delen av dessa experter är ekonomer eller ingenjörer — några både/och — och speciellt för efterkontrollen har vi jurister. Uppdelningen på tre orter kräver ju också mera folk, och filialerna i Uleåborg och Vasa har visat sig vara nödvändiga. Desutom har vi regelbundna mottagningar i Åbo, Kajana och Rovaniemi. Nu gäller det att ytterligare bygga ut isynnerhet avdelningen för efterkontroll, så att vi kan följa med hur det går för de företag som får stöd av något slag ur fonden.

FORUM: — Vilka olika former av stöd ges — Av de ca 1300 ansökningarna har ca 950 behandlats och nästan 600 godkänts. Största antalet, 475, har gällt lån, Sådana har beviljats till sammanlagt 144,7 miljoner mark. I 10 fall har fonden -gått in med placering i aktiekapital, summan är 1,7 miljoner mark. Ytterligare 144 ansökningar om understöd har godkänts och för dem har beviljats 2,6 miljoner mark. Totalt blir det alltså 149,0 miljoner mark, stöd i olika former under 13 månader. Det ansökta beloppet har i 88 “/v av fallen varit under 500 000 mark.

Forum 13/72

FORUM: — 110 miljoner torde vara mer än de övriga statiiga stödfonderna tillsammans har kunnat ge — hur har dessa pengar fördelat sig geografiskt och branschvis — Vi försöker dela så jämnt som möjligt, dock med hänsyn till att I regionen ju skall stödas särskilt. Fördelningen framgår bäst i tabellform, men några kommentarer kan behövas — Det största antalet ansökningar har vi fått från Vasa län, där isynnerhet de svenska områdena har varit aktiva och följaktligen också har fått rätt mycket pengar. Räknat i förhållande till ansökningarna har emellertid Åland fått allra mest. Detta beror på att proceduren är en annan än för det övriga Finland. För Ålands del sker analysen och förgallringen redan inom landskapet och fonden har endast att godkänna och utanordna bidragen.

— Fyra femtedelar av fondens stöd har gått till industrin, ca 19 9/9 eller 20 miljoner mark till turismen (Fonden för turismens främjande har därtill gett ca 11 miljoner). Övriga näringar (trädgårdsodling, fiske, handel os v) har hittills fått samsas om återstående 1 “/o, men kommer starkare nu. Som helhet kan man säga att u-områdena själva och vi i fonden tror på turismen som framtidens näring i dessa delar av landet.

— Inom industrin kommer metallindustrin på första plats med ungefär hälften av stödet, därnäst träindustri, livsmedel, textil.

FORUM: — Utvecklingsområdesfonden fungerar som en penninginrättning, men skiljer sig från andra genom att den kan ge krediter också utan säkerhet. I hur stor utsträckning sker det — Enligt våra regler får upp till två tredjedelar av lånen ges utan full säkerhet. Så stor är andelen inte i praktiken, utan hittills har ca 55 9/0 getts med full säkerhet och endast 45 9/0 utan. Men den senare gruppen ökar. Än så länge har vi inte heller haft negativa erfarenheter av denna kreditgivning. Bara två företag med kredit från KERA har gått i konkurs, och eftersom vi visste att endast ett under kunde rädda det ena av dem, så blev vi inte förvånade när det gick omkull, Där fanns dock god säkerhet men vi vet ännu inte exakt vad fonden har förlorat på dessa konkurser.

— Det är klart att svåra fall har funnits och kommer att finnas — det är ju vitsen med denna fond att den skall kunna använda sina möjligheter så snart det bara finns litet hopp om framgång, med hjälp av direkt stöd, utbildningsbidrag, konsulthjälp eller lån.

FORUM: — Vilken är företagens och företagarnas attityd till fonden?

I förväg sades det att företagsanalysen skulle komma att stöta på motstånd, men den tiden är nog nu förbi. Företagen har behandlat undersökarna korrekt och vi från vår sida strävar till fast och kontinuerlig kontakt med företagen — ju svagare företag dess närmare måste kontakten vara.

— Antalet ansökningar om stöd för åtgärder som ökar företagens andliga kapital har ökat mycket starkt, vilket visar behovet av utbildning, know-how, i den nuvarande hårda konkurrenssituationen. Vi ger också, när det befinns motiverat, understöd till 75 9/0 av kostnaden när företag skickar tjänstemän till kurser m m.

FORUM: — Finns det speciella bekymmer att peka på i verksamheten — Jo, ett: att nästan alla’ ansökningar är brådskande. Men företagsanalyserna kräver tid. Om ansökningarna skulle vara omkring 500 och fördela sig jämmt över hela året, kunde KERA fungera så att väntan blir bara en månad. Men nu

Forum 13/7 kommer de i klumpar och det ger längre väntan än vi skulle önska — En förhoppning är också att verksamheten kunde läggas upp på längre sikt. Det kräver nära samarbete med övriga penninginstitut och sådant kommer väl. Redan nu har KERA genom sin verksamhet dragit mera till utvecklingsområdena än de annars skulle ha fått, det kan man lugnt påstå. I en del fall hela 75 /o och i genomsnitt 68 ?/o av investeringskapitalet kommer ju från den reguljära kreditmarknaden efter det fonden har gett sin klarsignal. Fondens andel har åsatts taket 75 9/0, men i en del fall har den alltså varit endast 25 9/0. Och företagen skall inte heller räkna med dessa 3/4 utan hellre med 1/3 i sin planering. KERA:s andel är naturligt nog mindre ju större och mera solvent företaget är.

FORUM: — Vilka summor rör det sig om? Hurdan är fördelningen — Beloppen har varierat från 1000 mark till 4 miljoner mark. Lånens genomsnittssumma är 350 000 mark. 85 9/9 har gått till företag med färre än 100 anställda och hela 46 /9 till små företag med under 20 anställda. Men också till den egentliga storindustrin har vi gett när det har varit fråga om direkt sysselsättningsfrämjande verksamhet. Totalt räknar vi att lånen hittills har skapat över 8250 nya arbetsplatser vilka då har kostat staten i medeltal 17 500 mark per styck. 2501 av dem är i Vasa län, fördelade på 111 företag och 1420 i Uleåborgs län i 76 företag — proportionerna är som synes de samma åtminstone i dessa två u-områden — Lånetiden varierar också rätt starkt. Maximitiden för drifttillgångar har satts vid 20 år, men genomsnittstiden är för närvarande 9 år. Den behövliga lånetiden bedöms in casu vid företagsanalysen. För lån med betryggande säkerhet i fastigheter eller inventarier är räntan för närvarande fastslagen till 7 3/4 2/0. För lån utan full säkerhet är räntan för närvarande fastslagen till 73/49/9 plus 1/2 9/0, därtill kommer under första året en engångsavgift om 1/2 /o, vilken avsätts till en kreditförlustfond som skall täcka 20 9/9 av anstaltens kreditförluster.

— I detta nu har 535 9/0 av lånen getts mot betryggande säkerhet och 45 9/0 utan sådan. De speciella u-områdesvillkoren har tillämpats på 35 ?/o av lånen, medan hela 65 “/o löper med helt normala villkor. Ytterligare kan nämnas att den amorteringsfria begynnelsetiden nu är så låg som 1,5 år i genomsnitt… DI

Utvecklingsområdesfonden Ab:s lån, placeringar och understöd per den 21. 8. 1972

Arbets- = Län Lån i mk Antal Aktiekap. Antal Under- Anta platser i mk stöd i mk 536 Lappland 14748 300 55 500000 3 155350 9 1420 Uleåborg 22917 000 76 60.000 1 351 300 21 742 Nord-Karelen 14717 500 47 350 000 1 257 750 14 1324 Kuopio 23221150 62 445000 2 427010 25 943 St. Michel 16598 550 468 — 339 100 = 20 397 Mell. Finland 11825700 44 349000 3 321600 16 2501 Vasa 31 222 200 111 — 499020 27 509 Åbo-B:borg 6 924 500 19 — 221 750 6 82 Tavastehus 1682050 10 — 43 600 4 — Kymmene — — — — Nyland 4000 1 — 32 000 2 36 Åland 802500 4 — — tillsammans 8520 144 663 450 475 1704000 10 2648 480 14 21