Ulf Sundqvist om Gyllenhammar-gruppen

av Håkan Nylund Forum 1984-12, sida 41-43, 22.08.1984

Taggar: Personer: Ulf Sundqvist Teman: arbetsgrupp

12/84

Gyllenhammargruppen — en katalysator för samarbetet

Som en fristående epresentatix.grupp .

UNOrS fi gera I som väckarklocka anser chefdirektör Ulf Sundqvist.

Av HÅKAN NYLUND

EH Tanken på någon form av dynamo för det nordiska ekonomiska och industriella samarbetet utöver existerande organ har grott länge, och dess klaraste förespråkare har varit Volvos koncernchef P G Gyllenhammar. Hans förslag om bl a en nordisk industrifond och Volvos planer på ett långt gående samarbete med Norge stötte i alla fall på patrull från olika håll, och dynamoidén förverkligades först i år, då de nordiska statsministrarna i Stockholm gjorde ett uttalande, där man ansåg ”att en arbetsgrupp som består av ledande företrädare för näringslivet i vid mening, som verkar fristående från de officiella nordiska samarbetsorganen, skulle kunna tillföra det pågående ekonomiska samarbetet viktiga erfarenheter och impulser”.

Det nordiska ekonomiska samarbetet behöver stimulans, skrev vi i fjolårets Norden-nummer, bekymrade över den medelålders blues som tycktes vila över det. Nu tycks den frostiga och irriterade atmosfären ha blåsts bort av det ekonomiska uppsvinget, och ny stimulans utlovas mot slutet av nästa år, då den s k Gyllenhammar-gruppen, eller som vi hellre säger i Finland, Gyllenhammar-Sundqvist-gruppen, skall avge sin rapport till d nordiska statsministrarna.

Ny impuls i Oslo

En ny impuls till förverkligandet av idén som legat i luften kom vid Nordiska rådets session i Oslo 1983 från Ulf Sundqvist, då ännu riksdagsman och ganska färsk chefdirektör för STS, Finlands Arbetarsparbank. Sundqvist förde fram tanken på en fristående grupp, och föreslog också Gyllenhammar som ordförande för den.

Det ekonomiska och politiska klimatet hade uppenbart mognat för arbetsgruppen, men Sundqvist hade också unika förutsättningar att få genhör för sitt förslag. De finländska företagens allt starkare intresse för de nordiska marknaderna hade stärkt trovärdigheten i Finlands engage mang i nordiskt ekonomiskt samarbete, och Ulf Sundqvist representerar politik och näringsliv i en rätt unik kombination — tidigare mångårig riksdagsman och partisekreterare för socialdemokraterna, minister i flere omgångar, sist som handels- och industriminister före flyttningen till STS, chef för Finlands fjärde största bank och inte minst styrelseordförande för Finlands största och Nordens näststörsta företag, Neste. Arbetsgruppen, som nyligen hållit sitt andra möte, företräder också som statsministrarna tänkte näringslivet i vid mening. Finland företräds förutom av Sundqvist också av bergsrådet Kari Kairamo, VD för Nokia, Danmark av bryggeriindustrichefen Poul J Svanholm och metallarbetar 4 nstallatören och förbrukaren blickpunkten

LINYL-ledningen utvecklades uttryckligen för att sÖra installationsarbetet enklare, snabbare och lätare. Ekonomin och driftsäkerheten inte att förglömna. Att friktion praktiskt taget saknas har gjort för aasten skadliga smörjmedel överflödiga. Ledningarva tar inte skada och driftsäkerheten tryggas.

”åtagligt bättre

Tack vare plastmassan LINYL är ledningen hal och friktionen reducerad till ett minimum. Gör ett prov, drag och jämför — skillnaden är påtaglig. LINYL-ledningen kräver en dragkraft om endast en femtedel i ämförelse med konventionell ledning. En konventioell ledning fordrar - fastän smörjmedel används — nästan tre gånger så stor dragkraft som LINYL — smord! Den låga friktionen gör LINYL-ledningen lätt att skala.

LINYL ger tidsvinst

LINYL är mångsidig och verkligen ekonomisk; Du installerar mera, snabbare och säkrare. Trots detta är LINYL inte dyrare än konventionell ledning.

NOIKIA Kabe El-installation, I nytt perspektiv

Nokia LINYL: Den bästa uppfinningen sedan plaströret!

Enkel, friktionsfri, lättglidande och snabb. Allt detta är LINYL! LINYL är det bästa som hänt installationsbranschen sedan plaströret. LINYL utvecklad och tillverkad av Nokia är ett registrerat varumärke. LINYL-sortimentet omfattar idag ML, MK, MMJ, AJCS och MMS.

2B 419. 00101 HELSINGFORS TEL. 90-6131 Försäljningskontor Xouvola Tammerfor 3epänkatu 4 45130 KOUVOLA [elefon 951-14 721 Ffelex 52236 suoka

Telefon 931-30 320 Telex 22688 kapta

Hatanpäänvaltatie 34 33100 TAMMERFORS

TELEX 122160 CABNO S Åbo Uleåborg

Klövergatan 12 20720 ÅBO Kaapelitie 6 90630 ULEÅBORG Telefon 921-366 366 Telefon 981-345 222

Telex 62326 kaptu Telex 32166 pohk 12/84

Nordiskt samarbete behöver inte nödvändigtvis omfatta alla länder, utan sker också på bi- eller trilateral bas, understryker Ulf Sundqvist.

förbundets ordförande Georg Poulsen, Island av chefdirektören för den kooperativa rörelsen Erlundur Einarsson, Norge av Norsk Hydros VD Torvild Aakvaag och Kreditkassens chefdirektör Tor Moursund, medan Sverige förutom Gyllenhammar som ordförande representeras av Aseas VD Percy Barnevik och Sören Mannheimer, jurist vid metallarbetarförbundet.

— Gruppen tillsattes inte direkt av någon instans, utan växte fram under ömsesidiga konsultationer, förklarar Ulf Sundqvist. Vår uppgift är att ta fram en rapport för de nordiska statsministrarna till slutet av 1985. Eftersom arbetet just har börjat är det svårt att säga något konkret om vad vi kommer till redan nu.

Startar inte från nolläg — Först och främst måste man komma ihåg att vi inte startar i något vakum, utan kan utgå från de handlingsprogram och breda utredningsarbete som redan gjorts inom det nordiska samarbetet, påpekar Sundqvist. Det är också viktigt att analysera de förslag som tidigare gjorts men som inte lett till resultat. En annan uppgift är att kartlägga de hinder som finns för ekonomiskt och industriellt samarbete. Den tredje, och svåraste uppgiften är att söka fram och formulera nya uppslag för samarbetet!

Arbetet och idékläckandet rör sig enligt Sundqvist inom tre sektorer: — Vi har dels den politiska och administrativa sektorn, där det förutom lagstiftning och bestämmelser är fråga om idéer för t ex forsknings och utvecklingsprojekt, forskarutbildning mm, konstaterar Sundqvist. De andra sektorn är den där det offentliga och näringslivet möts, medan den tredje är den som enbart berör näringslivet. Speciellt beträffande den vill jag vara försiktig, eftersom gruppen ju inte har något mandat från industrin utan är fristående och mest kan fungera som en katalysator.

— Jag anser att det finns förutsättningar för vidare branschrationaliseringar och ökad arbetsfördelning mellan företag i Norden, understryker Sundqvist, men tills vidare har resultaten varit ganska magra. Det som har gjorts har skett på företagsnivån när tiden varit mogen. Det kan inte styras på politisk nivå.

Friare kapitalmarknad kommer

Kraven på friare kapitalrörelser i Norden, som ställts från industrins sida, ställer sig Sundqvist personligen positiv till. — Jag tror att trenden går mot friare kapitalrörelser och att vi kommer att få någonting som åtminstone liknar en nordisk aktiemarknad, säger han.

En friare kapitalmarknad är ett exempel på åtgärder, där staterna skapar förutsättningar, men sedan lämnar utnyttjandet av dem till företagen. Men Sundqvist anser också att det behövs bredare insatser än enbart dem som företagen står för, och nämner förutom insatser för forskning och utveckling också investeringar i infrastruktur och energi. — Det är igen svårt att redan nu ge konkreta exempel, men vi kan kanske komma fram med 3—4 konkreta exempel.

— Det främsta värdet med arbetsgruppen ser jag i att den som en fristående, men representativ grupp också kan komm med utopistiska förslag och fungera som en väckarklocka, konstaterar Sundqvist.

Sundqvist är angelägen att påpeka att nordiska samarbetsprojekt inte nödvändigtvis behöver omfatta alla länder samtidigt. — Bi- eller trilateralt samarbete är också nordiskt, och ofta lättare att genomföra, påpekar han. Nordiskt samarbete med tredjeland erbjuder likaså möjligheter, och här har förutsättningarna förbättrats genom att Nordiska Investeringsbankens uppgifter har vidgats.

Bättre klimat för samarbetet

Storföretagen har ju alltmer riktat in sig på marknaderna utanför Norden. Är Norden som hemmamarknad fortfarande ett gångbart koncept? — Norden som hemmamarknad är fortfarande en hållbar utgångspunkt, anser Sundqvist. Speciellt gäller det de mindre företagen. Men Norden med sin marknad på 20 miljoner människor är också för de stora en god bas och språngbräda för utåtriktade, offensiva satsningar.

— Samarbetsklimatet har igen blivit bättre i Norden, kanske som en följd av den goda ekonomiska utvecklingen och genom att skillnaderna i den ekonomiska utvecklingsnivån blivit mindre, konstaterar chefdirektör Sundqvist. Ju närmare länderna står varandra på ekonomisk nivå, desto mindre ”komplex” finns det som fräter på samarbetet. De nordiska länderna har nu bättre än tidigare kunnat samordna politiken inom bl a EFTA och OECD.

Den finländska investeringsboomen i Sverige tolkar Sundqvist som en följd av att det finländska näringslivet gått bra och haft möjligheter att hålla investeringsaktiviteten hög. — Det är naturligt att tyngdpunkten legat på Sverige, men jag tror att vi i fortsättningen kommer att se fler finländska investeringar i Danmark och Norge. Att trafiken varit ganska ensidig från Finland till Sverige beror väl på att den svenska storindustrin, som haft investeringskapacitet, sökt sig längre ut. Men vi måste nog i Finland på sikt se över förut sättningarna för den nordiska industrin att investera här, då vi inte längre kan locka med låga arbetskraftskostnader, anser Sundqvist.

Sveriges statsminister Olof Palme framförde vid sin finländske ämbetsbroder Kalevi Sorsas senaste besök en mild kritik mot att de finländska företagen gått in för att köpa upp svenska företag i stället för grunda nya i Sverige. Ulf Sundqvist konstaterar att det behövs både köp och nyinvesteringar i det ekonomiska samarbetet, men påpekar att de finländska investeringarna varit marknadsinvesteringar. — Men också ett köp kan vara offensiva satsningar, säger han. Nestes köp av Unifos är ett gott exempel, där en bransch som kunde ha varit nedläggningshotad rationaliserades. 43