ULYSSES skall se Solen

av Ragnhild Artimo Forum 1990-15, sida 48, 11.10.1990

Taggar: Organisationer: NASA Teman: rymden

Kosmisk strålning

Plasmavåg r gas synlig corona

Kaosmiskt stof " MagneHält

ULYSSES skall se Solen

Text: Ragnhild Artimo

Ulysses-missionen är ESAs och NASAs unika solprojekt. För första gången tar rymdfarten språnget upp från Ekliptikan: Ulysses skall ta en titt på vår egen stjärna från en hittills ny vinkel: dess poler. Uppskjutmingen är oktober.

kliptikan är den ”tallrik” som planeternas banor runt Solen bildar. All rymdsonder hittills har rört sig i detta plan, inklusive de som nu fortsätter sin färd mot utkanten av vårt solsystem. Ulysses blir den första som skall ge oss en vy från en annan vinkel, ”ovanför” Ekliptikan. Vår syn på Solen har bokstavligt talat varit mycket inskränkt. Astronomer på Jorden liksom rymdfarkoster och satelliter i jordbana får under ett år en ”synvinkel” för direkta mätningar på bara sju grader ovan och under Solens ekvator. Ulysses, som skall skjutas upp från Kennedy Space Center med den amerikanska rymdskytteln Discovery i tidsfönstret 5..23 oktober. skall ge den första tredimensionella bilden av Solen då den kommer att passera över vardera solpolerna.

Jupiter ger en handräckning

Ulysses första färdetapp är till Jupiter i traditionellt ekliptikaplan. Jätteplaneten skall ge sonden en gravitationshandräckning och ”svinga” den upp i en bana ovanför Ekliptikan. Effekten är ungefär som räcket till en trappa: anta att en person springer längs en korridor och skall fort 4 sätta uppför en trappa vinkelrätt mot korridorens riktning — ett rejält tag i räcket ger personen ett lyft i rätt riktning och extrafart att fortsätta uppför trappan.

Ulysses når Jupiter i december 1991. Sonden nalkas Jupiter från norr, gravitationen får den att svänga mot söder och ut ur Ekliptikans plan. Ulysses kommer då under inverkan av Solens gravitation och fortsätter sin bana på samma sätt som oms Ulysses, en liten jätte på 370 kg och strategiska måtten 330 x 200 cm.

“Solen skiner” är en komplicerad fysikalisk process, som Ulysses skall kartlägga. Samtidigt skall projektet ge mera kunskap om universums tillblivelse.

planeterna rör sig kring Solen, men i ett plan som skär Ekliptikan och för sonden rätt ovanför Solens sydpol i april 1994 och över dess nordpol nio månader senare. Avståndet Ulysses passerar solpolerna på är 2 AU, två gånger Jordens avstånd från Solen.

ESAs och NASAs baby

Ulysses, en liten jätte på 370 kg och 330 X 200 cm i omfång exklusive antennbommar (fullt utbredda har dessa en ”vingbredd” på 72,5 m). har två föräldrar, europeiska rymdorganisationen ESA och amerikanska rymdadministrationen NASA. Sondkroppen är konstruerad av ESA, som också ansvarar för instrumentkoordination och för 50 procent av experimenten på menyn. NASA står för uppskjutningen, kraftkällan RTG (Radio-isotope Thermoelectric Generator), utnyttjande av DSN (Deep Space Network) och IPL (Jet Propulsion laboratory), samt 50 procent av experimentsatsningen. Instrumenten ombord är ungefär fifty-fifty europeiska och amerikanska. Över 120 vetenskapsmän och över 40 institutioner har varit engagerade i projektet.

Ulysses kommer att sända data med sin parabolantenn med en takt av 1 024 bits per sekund till missionsledningen i JPL. Pasadena, sammansatt av experter och forskare från ESA och NASA.

Exklusiv jobblista

Ulysses vetenskapliga utrustning väger futtiga 55,1 kg. Den består av nio sofistikerade och extremt sensitiva instrument för de inprogrammertade mätningarna och analyserna. Den tyngsta enskilda pjäsen. SIM, som skall registrera kosmisk strålning och identifiera partiklar från Solen väger 14,8 kg. De övriga instrumenten är BAM för mätning av plasman i solvinden. HED som registrerar magnetfältet, GLG som analyserar solvindens jonsammansättning, KEP som identifierar högenergipartiklar och analyserar interstellär gas, LAN som fångar in lågenergipartiklar, STO so fortsättning på sid 57 es Jupiters gravitationsboost skall slunga sonden upp från Ekliptikan.

15/1990 FORUN