Undersökningar om tid, arbete
av Christer Ekebom Forum 1985-18, sida 11, 20.11.1985
rbetet inom industri och servicenäAre har medfört att befolkningen beteendemönster radikalt har förändrats. För samhällsplanerarna är det viktigt att olika befolkningsgruppers tidsanvändning och beteende analyseras. | och med att samhällsstrukturen började förändras i början av seklet, började man också utföra undersökningar av befolkningens tidsanvändning. Mellan de båda världskrigen utfördes tidsstudier främst i USA och Centraleuropa, men också i Sovjetunionen, där tidsstudierna skulle fungera som underlag för den ekonomiska planeringen.
I Finland har undersökningar om befolkningens tidsanvändning utförts mer eller mindre regelbundet först under tiden efter senaste krig. Vissa befolkningsgruppers tidsanvändning granskades emellertid redan på 30-alet.
På 60- och 70-talet utfördes breda undersökningar av Rundradion och resultatet av dem gagnade programplaneringen.
Bredare statistik
Statistikcentralen utförde sin första brett upplagda undersökning om hela befolkningens tidsanvändning i slutet av 70talet och resultatet publicerades 1981. Som bäst pågår en ny likadan undersökning vars resultat torde stå klart år 1987.
Social- och hälsovårdsministeriet har utfört en undersökning som gäller arbetet i hemmet och dess värdering. Undersökningens resultat publicerades 1982.
Statistikcentralens och social och hälsovårdsministeriets undersökningar ska gagna framför allt forskningen och samhällsplaneringen. Av denna orsak har undersökningsresultatet bearbetats på flera olika sätt och en mängd olika tabeller har sammanställts. Undersökningen visar mycket exakt vad finländarna sysslar med under dygnet och året. Resultatet visar också olikheterna mellan olika befolkningsgrupper och kategorier.
Värderingen ger problem
På basen av dessa mycket noggranna och omfattande undersökningar kan såväl forskare som olika myndigheter mycket exakt avgöra hur stor andel av den totala disponibla tiden ägnas åt sysslor som på ett eller annat sätt kan betraktas som grå ekonomi. Arbetet i hemmet är en typisk gren av den grå ekonomin, om man med grå ekonomi avser arbete som inte medför beskattningsbar inkomst
Den stora svårigheten är att värdera detta arbete korrekt. Vilken ”lön” ska den som utför arbete i sitt eget hem anses vara berättigad till?
Det här är ett vetenskapligt problem för nationalekonomerna. För myndigheterna är problemet inte akut, eftersom det torde vara orealistiskt att tänka sig någon form av skatt på hemarbetet. Oberoende av hur arbetet värderas, ökar statens inkomster inte.
Men staten har orsak att intressera sig
FÖRUN 18/1985
Undersökninga om tid, arbete
Den grå ekonomin är föremål för såväl vetenskapsmännens som skattemyndigheternas intresse. I det förra fallet gäller det att så exakt som möjligt uppskatta den nationella produktionen. I det senare fallet är det givetvis frågan om statens pengar.
för andra delar av den grå ekonomin. Det händer dagligen att grannar eller vänner och bekanta eller släktingar byter varor eller tjänster utan att samtidigt utföra tillhörande penningtransaktioner (betala för varan eller tjänsten i reda pengar). I princip är detta en verksamhet som kunde vara inkomstbringande för staten.
Var går gränsen?
På basen av utförda undersökningar vet man tämligen exakt hur mycket detta ”kostar” staten I form av uteblivna skatteinkomster. Problemet är bara att staten inte kan driva in sin ”fordran”. Dels är en stor del av denna verksamhet helt laglig och dels är den synnerligen svår att kontrollera i praktiken.
Bytet av varor och tjänster sträcker sig emellertid också över lagens gränser i form av så kallade månskensentreprenader. Dessa entreprenader kan under vissa omständigheter utföras utan penninglön, men oftast utförs de mot svart lön.
Skattestyrelsen har gjort noggranna undersökningar om denna verksamhet och dess olika former. Avsikten är att dels få fram ett exakt underlag för beräkning av utestående fordringar och dels få fram beteendemönster som gör det möjligt att spåra upp entreprenörerna.
| motsats till vad fallet är vid hemarbete, är cet inget större problem att beräkna inkomsterna vid svart arbete. Lönen är för det mesta minst den normala nettolönen för motsvarande lagligt arbete. Det stora problemet är hur skattemyndigheterna ska kunna uppdaga dessa månskensentreprenader. Såväl arbetsgivaren som arbetstagaren har i det här sammanhanget en gemensam fördel av det svarta arbetet och det är därför osannolikt att den ena parten ska ”tjalla” åt myndigheterna.
Ekonomiska brott
Den grå eller svarta ekonomin begränsar sig inte enbart till utfört arbete eller andra svarta affärstransaktioner. Samhället undanhålls inkomster på många olika sätt av vilka flertalet är olika former av förfalskningar. Också denna sida av den nattliga ekonomin är noggrannt undersökt och dokumenterad.
Myndigheterna har inte nöjt sig med att enbart undersöka statiska tillstånd. Trenderna är minst lika viktiga och därför utförs regelbundet nya undersökningar av samma företeelser för att differenserna i resultaten ska ge en fingervisning om utvecklingen på kortare eller längre sikt.
Christer Ekebom 11