Ung Företagsamhet: Lär ungdomar bli företagare
av Fredrik Nars Forum 1995-16, sida 26, 14.12.1995
Taggar: Teman: företagande
Lär ungdomar bli företagare
Fredrik Nars
Projektet Ung Företagsamhet lär ungdomar driva egna företag under ett skolår. Närmare 300 ungdomar deltar i kursen runt om i Finland i år.
et torde stå klart för var och en att
Finland inte blir av med sin ex tremt höga arbetslösheten utan att det grundas nya företag i mängder. En generation som gosat sig i statens skyddsnät tillräckligt länge är inte precis den bästa grogrunden för företagsamhet.
Projektet Ung Företagsamhet är ett försök i att fostra en generation av företagare — och samtidigt låta skolungdomar ha roligt. Inom ramen för projektet erbjuds en valbar kurs åt elever i 16-19-årsåldern. Skolungdomarna driver under ett läsår ett miniföretag från start till avveckling, med stöd av sina egna lärare och rådgivare från näringslivet.
Syftet med Ung Företagsamhet är att ge ungdomar en praktisk inblick i hur ett företag fungerar. Steget mellan skolan och näringslivet blir kortare och statistik från Sverige, där programmet redan funnits i 15 år, visar att ungdomar som deltagit i betydligt större omfattning än övriga ungdomar väljer att starta eget företag längre fram i livet.
I Finland drogs verksamheten i gång ii fjol. Då genomförde Svenska handelshögskolan i Helsingfors ett pilotprojekt inom Ung Företagsamhet i Lovisa högstadium och Myllyharjun yläaste i Lovisa. I år har man kommit i gång på allvar. Ung Företagsamheterbjuds som valbar kursi21 skolor i Finland — främst högstadier, gymnasier och yrkesskolor (se tabellen uppe t.h.). Verksamheten administreras av Hanken men kurserna dras i huvudsak av skolornas lärare. Lärarna kallas in till högskolan för att få instruktioner och fortbildning i företagsekonomi med jämna mellanrum.
Hur går verksamheten till i praktiken? De kursdeltagande ungdomarna indelas i grupper på 5-10 elever. Varje grupp bildar ett företag som de driver under ett läsår ca 23 timmar i veckan. Eleverna bestämmer själva om företagets affärsidé och om arbetsfördelningen i företaget. De säljer andelar, dvs, aktier, i företaget för att få startkapital — varje deltagare måste köpa minst en aktie. Under året med tryck på
Företag: Fun Production UF Skola: Lovisanejdens högstadium Affärsidé: Försäljning ov T-skjortor
Företag: Reflector NY
Skola: Vantaanjoen lukio Affärsidé: Producera och sälja gummireflexer för hundars ben
Företag: Haspen UF Skola: Lovisanejdens högstadium Affärsidé: Sälja servetter med för från Hanken, Ekonomisk lopp lär sig de unga företagarna sig t.ex. marknadsföring, rapportering och bokföring.
Eftersom de unga företagarna inte är myndiga kan de inte registrera sina företag i handelsregistret. 1 stället anmäler de sitt företag till Hanken som för ett register över alla UF-företagen.
I de skolor som detta läsår deltar har det totalt registrerats 46 företag. De flesta av dem (ca 80 procent) har nån slags handel som verksamhetsidé. Populärt verkar det vara aft trycka figurer på kläder och sälja dem. En annan vanlig affärsidé är att sälja bakelser eller godis i skolan.
I Sverige ser verksamheten lite annorlunda ut. Under läsåret 1993/95 idkade t.ex. närmare hälften av företagen någon slags tillverkning. Finurliga produkter som producerades, marknadsfördes och såldes var t.ex. strumpkopplare (som ser till att strumppar inte åtskiljs i tvätten) och smycken av älgspillning. Förra året var bästa UF-produkt en krok för att för att lättare bära hinkar och matkassar, utvecklad av en niondeklassist. Till bästa företag valdes UF-företaget Young Designers som designade, stickade och sålde Iusetröjor — årsomsättningen kom upp till hela 70 000 SEK.
Tjänster som företagen i Sverige erbjudit är t.ex. städning, redovisningsprogram för datoranvändning, skogsarbeten och direktreklam.
Också i Finland kommer man att utse årets bästa UF-företag. Det sker på mässan som varje skolas två bästa företag får delta i. Mässan hålls i mars -96 i Helsingfors. Vinnaren får i sin tur resa till motsvarande mässa i Sverige som hålls i april.
Framtiden då? Ung Företagsamhet är en god idé som fått beröm från många håll och nu har projektet har fått luft under vingarna iFinland. Birgitta Byman, projektledare vid Hanken, kommenterar — I dag har vi 21 skolor med i projektet. På sikt tror jag vi kommer att ha mellan 50 och 100.
Finansieringen av projektet har hittills kommi kunden valfritt tryc 26
Skolor i Finland som erbjuder Ung Företagsamhet-kursen 1995-96
Högstadier
Myllyharjun yläaste
Karis svenska högstadium
Lovisa högstadium shöjdens högstadium
Gymnasier
Brändö gymnasium
Helsinge gymnasium Karis-Billnäs gymnasium Simonkylän lukio
Svenska samskolan i Tammerfors Turun lyseon lukio
Vantaanjoen lukio
Vuosaaren lukio
Yrkesläroanstalter
Ekenäs ykesinstitut Handelsläroverket i Abo
Helsingin kauppaoppilaitos Lappeenrannan kauppaoppilaitos Nylands hotell- och restaurangskola Sydösterbottens yrkesskola
Västra Nylands yrkesskol Övriga
Esbo arbetarinstitut Pajulahden liikuntakeskus (Nastola)
Företaget Reflector NY från Vantaanjoen lukio tillverkar reflexer att fästas på hundars ben. De syns bättre än reflexer på hundhalsbend eftersom de rör på sig, berättar de unga produktutvecklarna Henna Vikman och Laura Halonen. NY står för Nuori yrittäjyys.
informationsbyrån (TaT) och Undervisningsministeriet (frågan är om inte även Arbetsministeriet borde understödda projektet). Meningen är att också företag skall fungera som sponsorer, på samma sätt som i Sverige. Där understöds Ung Företagsamhet av företag som ABB, Astra, och Atlas Copco — företag som i framtiden kanske anlitar dessa embryon till företag som underleverantörer. €
Forum nr 16/95