Unga män drabbas hårdast
av Rita Asplund Forum 2009-11, sida 32, 26.11.2009
El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2082
Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Unga män drabbas hårdast
Internationella valutafon den IMF räknar att de utvecklade länderna upplevt minst 122 ekonomiska kriser under de senaste 40 åren. Av dessa bedöms 15 vara förankrade i finanskriser, Gemensamt för dessa finans- och bankkriser är att de resulterar i betydligt djupare och mer långvariga recessioner än ekonomiska kriser utlösta av andra faktorer, Arbetslösheten blir omfattande och den fortsätter att öka under avsevärd tid också efter det att ekonomin äntligen vänt uppåt.
Den pågående krisen är inte enbart en i raden av finanskriser utan överhuvudtaget den djupaste sedan andra världskriget. Arbetslöshetssiffrorna för OECD-området, liksom även för EU-27 och det snävare euroområdet, börjar bli exceptionellt höga och alla tecken tyder på att utvecklingen pekar rakt uppåt åtminstone fram till år 2011.
Men samtidigt påvisar statistiken förbluffande skillnader mellan länderna vad gäller både nivån på arbetslösheten och den takt med vilken arbetslösheten ökat sedan början av år 2008. Hur är det möjligt att arbetslösheten i Holland fortfarande ligger under 4 procent och i Österrike under 5 procent, medan både Lettland och Spanien håller på att spränga 20 procent-strecket? Varför har arbetslösheten ökat långsammast i Tyskland och Italien (1), men snabbast i Baltikum?
Arbetslösheten drabbar emellertid inte alla grupper i arbetslivet i samma utsträckning. Ett gemensamt drag för de ekonomiska kriserna är att de slår hårdast mot ungdomarna, eftersom dessa inte bara saknar den kunskap och erfarenhet arbetslivet ger utan även — ännu viktigare — oftast inte vet hur en arbetsansökning ska skrivas och hur man förbereder sig för en arbetsplatsintervju.
Den pågående krisen är dock såtillvida specifik att den — åtminstone hittills — drabbat i synnerhet män under 25 år. Eventuellt kan detta delvis bero på att krisen lamslagit speciellt de branscher som sysselsätter förhållandevis många unga män, såsom byggnadssektorn, Men detta räcker knappast som förklaring till att ungdomsarbetslösheten varierar i minst lika stor utsträckning länder emellan som arbetslösheten allmänt taget.
drag för de
Ett gemensam ekonomiska kriserna är att de slår hårdast mot ungdomarna.
Enstaka försök har gjorts att med statistiska modeller förklara de påfallande stora landvisa skillnaderna i arbetslöshetsgrad och arbetslöshetsutveckling, dock utan större framgång. Skillnaderna förefaller inte att vara direkt knutna varken till bruttonationalprodukten, näringslivsstrukturen, arbetsmarknadsinstitutionerna eller till förändringar i dessa.
Den enda faktor som tycks kunna förklara varför arbetslöshetsgraden landat på så olika nivåer inom både EU- och OECD-området är den arbetslöshet som rådde i respektive land före krisen. Slutsatsen kan knappast tolkas på annat vis än att en fungerande samhällsstruktur och -politik ger föredömliga sysselsättningsresultat både i goda och i dåliga tider.
Men vad innebär detta mer konkret? Någon universallösning finns givetvis inte utan varje land bör ta fram egna lösningar, Men i sökandet efter dessa lösningar är det skäl att effektivt utnyttja den kunskap som faktiskt finns att tillgå. Detta gäller inte minst den aktiva arbetskraftspolitiken, som otvivelaktigt spelar en avgörande roll i dessa dagar. Tack vare omfattande forskning på området under i synnerhet senare år har vi i dag en rätt bra bild av vilken typ av åtgärder som fungerar och under vilka förutsättningar.
Den största utmaningen är att acceptera att dessa åtgärder inte ger lika omedelbara resultat under en djup kris som under en accelererande ekonomisk uppgång. Det gäller att hålla arbetsmotivationen uppe för dem som deltar i olika åtgärdsprogram trots att utsikterna att snabbt återvända till arbetslivet inte i dagsläget är de bästa möjliga.
Likaväl gäller det för politiker och beslutsfattare att anpassa sina förväntningar till den rådande situationen och inte ställa orealistiska krav på hur effektivt vidtagna och planerade åtgärder förmår slussa folk tillbaka in i arbetslivet,
Och det gäller för forskarna att hålla dagens exceptionellt djupa kris i gott minne då de i en — hoppeligen nära — framtid utvärderar effekterna av de arbetskraftspolitiska åtgärder med vilka man för närvarande försöker bekämpa de ekonomiska och sociala konsekvenserna av en arbetslöshet vars slutliga omfattning det råder klart delade meningar om,