Ungern fick EG-avtal

av Tauno Tiusanen Forum 1988-17, sida 22-23, 03.11.1988

Taggar: Orter: Ungern Teman: politik

et är skäl att understryka att dokuD mentet inte innehåller några detaljer rörande handelsekonomiska frågor utan att dessa fastställs genom bilaterala avtal mellan varje SEV-land och Bryssel. Sommarens avtal gjorde slut på en långvarig skuggboxning mellan två av den gamla kontinentens viktigaste ekonomiska grupperingar. I mitten av 1970-talet fördes vissa inofficiella förhandlingar mellan £G och SEV. De facto erkände SEV EG:s existens. Mean fick dock på 1970-talet inte till stånd ett officiellt erkännande.

Ideologierna ställde hinder i vägen

Enligt den kommunistiska ideologin finns det vissa motsägelser i samhället. Den mest kända av dem är konflikten mellan arbete och kapital i det kapitalistiska samhället. Dessutom finns det en konflikt mellan samhällssystemen, som elimineras endast genom en världsrevolution. Också mellan de imperialistiska länderna finns det en friktion som inte kan kopplas bort.

På grund av den sistnämnda dogmen har det varit mycket svårt för de socialistiska länderna att godkänna EG. Den europeiska gemenskapen är i princip en sammanslutning som enligt den kommunistiska definitionen inte kan finnas till eftersom de imperialistiska staterna inte sinsemellan kan idka kontinuerligt samarbete. Dessutom har man ansett att EG är en ekonomisk underorganisation till NATO som till stor del styrs av USA.

Det faktum att SEV trots dessa ideologiska synpunkter inledde diskussioner med EG mitten av 1970-talet är ingen tillfällighet. Då koncentrerades EG-ländernas handelspolitik nämligen till högkvarteret i Bryssel och medlemsländerna var tvungna att säga upp sina handelsavtal med SEV-länderna. Ett avtalslöst vacuum uppstod i handelstörbindelserna mellan öst och EG.

SEV och EG kan inte sinsemellan göra avtal I mitten av 1970-talet intog EG den stånd 22

Ungern

Text: Tauno Tiusane fick EG-avtal

I somras undertecknade EG och SEV en politisk deklaration enligt vilken medlemsländerna i de östeuropeiska ländernas ekonomiska sammanslutning godkänner den europeiska ekonomiska gemenskapen. Efter detta har de östeuropeiska länderna knutit diplomatiska förbindelser med EG-högkvartere i Bryssel.

punkten att SEV, enligt sin egen grundbok, inte i likhet med EG är en sammanslutning med övernationella fullmakter, eftersom varje SEV-land har en absolut vetorätt i integrationsfrågor. Därför har EG fortsättningsvis krävt att varje enskilt SEVIand på bilateral basis bör kunna underteckna ett avtal med EG-högkvarteret i Bryssel. Detta innebär att SEV och EG inte sinsemellan kan avtala om affärer.

Denna traditionella västliga ståndpunkt har i öst godkänts först under Gorbatjovs tid. De politiska förhandlingar som inleddes i mitten av 1980-talet har mognat och ett resultat av dem är det avtal som undertecknades sommaren 1988.

Den sista svåra frågan var Västberlin. Den delade stadens västra del var enligt den västliga definitionen en del av EG medan den enligt den östliga definitionen var en egen politisk enhet. Den västliga ståndpunkten segrade alltså i och med avtalet mellan EG och SEV.

Bland SEV-länderna är Rumänien känt Ör att vara som käringen mot strömmen. Landet anhöll 1973 av Bryssel om att få staus som utvecklingslanad, vilket beviljades, och Rumänien undertecknade 1980 som örsta SEV-land att handelsavtal med EG.

Detta dokument är till sin natur ett s k nan-preferential avtal i vilket handelshinder i mycket ringa mån har undanröjts. På EGhåll har avtalet betecknats som politiskt, efersom man genom det försökte visa att EG då det gäller handelspolitiska frågor endast unde godkänna närmanden från enskilda SEV-änder.

Förhandlingar bakom kulisserna Ungern och Tjeckoslovakien har bakom kulisserna förhandlat med EG redan Innan deklarationen undertecknades sommaren 1988. Redan i september undertecknade sedan Ungern ett separat avtal med EG. Speciellt viktigt är det att lägga märke till att Ungerns EG-avtal inte är ett frihandelsdokument. Dess viktigaste innehåll är att Bryssel har gått med på att upphäva im portkvaterna på ungerska industriprodukter före år 1995. Ungern lämnade med avsikt bort frågan om en sänkning av EG-tullarna och frågor som rör lantbrukshandeln. Tack vare denna förhanalingsstrategi fick man till stånd avtalet mycket snabbt efter det att deklarationen mellan SEV och EG hade undertecknats på sommaren.

De ungerska förhandlarna var klart medvetna om att EG skarpt tog avstånd från frihandelsavtaF med länder med statsmonopol. Eurokraterna i Bryssel anser traditionellt att det statliga handelsmonopolet i SEV-änderna i sig är ett hinder för handel.

Enligt denna definition är det omöjligt att ömsesidigt kunna avlägsna handelshinder. Om man sänker tullarna i väst är det inte sagt att det händer någonting alls i öst, eftersom det är staten som I sista hand bestämmer vad som köps från väst, eller överhuvudtaget vad som kan köpas då det är brist på valuta. Man kan få till stånd frihandel enbart om de statliga monopolen på utrikeshandel och valuta upphävs.

Frihandeln är so ett trevåningshus

Om denna bakgrund beaktas är det givetvis skäl att fråga vilken nytta Ungern överhuvudtaget kan dra av höstens avtal. För att svara på denna fråga krävs en längre förklaring.

De ungerska förhandlarna beskriver fri handeln som ett trevåningshus. Enligt deras åsikt har man nu I förhållandet till EG kommit upp från källaren till den första våningen. Enligt dem är EG:s importkvoter på industriprodukter klart diskriminerande och följer inte andan i Gatt-avtalet, vilket också Ungern har undertecknat. Då man kan komma ifrån dessa kvoter innebär det att man från källarmörkret har kommit upp i dagsljuset. Den andra våningen I handelspolitiken är enligt den ungerska filosofin ett läge då man ömsesidigt kan börja upphäva handelshindren. Dessa saker togs inte upp i det första skedet för att inte förhandlingarna skulle försvåras för mycket.

17/1988 FORUN

Bilateral blandkommission förbättrar kommunikationen

Enligt Ungern-avtalet skall också en bilateral blandkommission bildas. Detta ömsesidiga organ skall sammanträda med jämna mellanrum för att planera hur handelsförbindelserna kan utvecklas. Via kommissionen kan Ungern framföra sin syn på liberaliseringen av handelsförbindelserna direkt till EG:s tjänstemän utan att de allmänna frågorna i handeln mellan öst och väst blandar bort korten.

Ett klart mål för Ungern är att vid blandkommissionens möten framföra att landet ack vare sina reformer allt klarare utveckas i riktning mot ett slags blandekonomi. På det viset försöker man övertyga EG att Ungern inte längre kan klassificeras som ”statshandelsland". Ungern strävar alltså efter en egen profil bland de övriga SEVänderna.

I den bitaterala kommissionen bereder man alltså vägen upp till den andra våningen och därifrån vidare till den tredje och sisa våningen i de handelspolitiska förhållandena till EG. En direkt genväg till toppen inns inte i sikte.

Ungern tvingades inte till några väsentliga eftergifter gentemot EG i höstens avtal. I avtalet talas om att man bör godkänna västliga företags representation och direkta investeringar i Ungern, där de i själva verket redan ganska långt är godkända. Det är svårt att föreställa sig hur man i avtalet, som inte överhuvudtaget behandlar EG-tullarna, kunde ha medtagit handelspolitiskt betydande eftergifter gällande Ungern.

Alla länder vill inte ha frihandel med SEV

Ungerns EG-avtal visar klart hur långsam den paneuropeiska integrationen är. Avtalet befattar sig t ex inte med stål- eller lantbrukshandeln. Den för Ungern viktiga livsmedelsexporten till EG-länderna är alltså fortsättningsvis huvudsakligen kvoterad. Trots begränsningarna är Ungerns EG-avtal en viktig spelöppning i det allmäneuropeiska pokerspelet som länge har stampat på stället på grund av de ideologiska argumenten. Det är på sätt och vis uppmuntrande att se handelspolitiska resultat så här snabbt efter undertecknandet av den politiska deklaraticnen mellan SEV och EG. I fortsättningen kommer Ungern närmast att ha problem med hur man skall kunna övertyga de mindre utvecklade medlemsländerna i EG om fördelarna med en allmäneuropeisk frihandel. T ex i Västtyskland finns det nog maskinexportörer som skulle vara villiga till eftergifter gentemot Ungern, medan länderna kring Medelhavet kanske inte alls är lika glada över att tullfria ungerska arbetskraftsintensiva produkter tränger in på marknaden i Västeuropa. Det krävs alltså ännu mycket energi av Ungern för att nå den tredje våningen i utvecklingen. €

FÖRUN, 17/1988

Integration…

fortsättning från sid 1 kunde och borde tacklas, t ex utbildningssamarbetet, praktikantutbyte, arbetskraftens rörlighet o s v. Det beror helt på oss själva hur mycket mod och ork vi har att spela detta kort — vilket skulle förutsätta en helt ny takt i internnordisk harmonisering, och nya vindar i det dagliga samarbetet. Allt tyder dock på att ett allt närmare samarbete mellan Sverige och Finland utkristalliserar sig I / stället för ett övergripande nordiskt samarbete. Intima kontakter till Sverige är av största värde för Finland.

Det tredje spåret är bilaterala kontakter mellan enskilt EFTA-land och EG. Detta spår är lika naturligt som de ovannämnda. Det finns ett flertal frågor som har ett specifikt intresse för enskilt EFTA-land, men inte för de övriga. T ex fisket är intressant för Island, sjöfarten för Norge, avskaffandet av statsunderstöd till skeppsvarv för Finland 0 s v. Det bilaterala spåret inkluderar även ett samspel mellan enskilt EFTA-land och de enskilda EG-medlemsländerna — detta har tyvärr alltmer glömts bort i integrationskarusellen.

Det fjärde spåret berör frågor som EG redan fattat beslut om, och i vilka det endast återstår för enskilda EFTA-länder att avgöra hur man kan och vill anpassa sig,

Det femte spåret berör frågor som bäst löses på större internationella fora — t ex GATT. I dylika frågor kan ett samspel mellan EG och EFTA vara mycket naturligt.

Det är m a 0 frågans art som avgör hur integrationen skall föras framåt. Alla ovannämnda spår bör samtidigt utnyttjas. En gemensam front är självklart det bästa alternativet. Dock är det ofta inte möjligt att bilda denna front. Lika självklart är det att inte endast ett av ovanstående alternativ kan vara det allena saliggörande, Betydelsen av pragmatism har alltid betonats, och förhoppningsvis håller man fast vid denna princip. Atminstone EG vill utveckla de västeuropeiska relationerna på ett pragmatiskt sätt.

Som medlem i EFTA:s rådgivande kommitté föreslog jag senast för några veckor sedan att en konkretare handlingsplan bör utvecklas. Det skulle behövas en egen Vitbok om de åtgärder som krävs för uppnåendet av det eftertraktade European Econo mic Space. Likt EG:s egen Vitbok om den interna marknaden skulle man i en sådan analys möjligast konkret beskriva när, hur, och av vem enskilda frågor i västeuropeiskt samarbete skulle behandlas. En dylik plan borde snarast göras upp tillsammans med EG. Även övriga medlemmar i den rådgivande kommittén efterlyste en klarare EFTA-strategi.

På det officiella planet kommer de närmaste åren att vara händelserika — samtidigt som företagen kontinuerligt förverkligar den egentliga ekonomiska integrationen. 9

Konjunktlur…

fortsättning från sid 18

Huruvida investeringsskatten minskar överhettningen kan också ifrågasättas. Accelererande priser är ett tecken på överhettning, och byggnadskostnadsindex har börjat öka kraftigt under den tid skatten varit i kraft. Det är dock svårt att säga om utvecklingen skulle ha varit ännu häftigare utan skatten, eller om själva skatten påverkat kostnadsutvecklingen.

Som ovan nämndes har skatten troligen lett till att investeringar uppskjutits. Ifall man nu skulle avskaffa investeringsskatten finns det förutsättningar för en verkligt allvarlig överhettning, då alla de uppskjutna projekten inleds. Regeringen har alltså me sin åtgärd vilken var överhettningen skap meningen att dämpa en ”propp" som ka leda till en ännu värre version av problemet i framtiden.

För att undvika detta har regeringen knappast något annat val än att föreslå en fortsättning av skatten i någon form, trots att resultaten delvis måste betraktas som misslyckade.

En möjlighet är att helt enkelt förlänga lagens verkningstid. Detta skulle emellertid inte lösa något av problemen. En bättre möjlighet skulle vara att gradvis sänka den. Det har också framkastats att man skulle befria de olika byggnadstyperna eller de inblandade kommunerna en i taget, men detta leder till svåra prioritetsprobplem. M 9 För industri, garage, lage 9 Sandwich-konstruktion, K-värde 0,38 9 Tät — Snabb — Lättanvän e Levereras hand: eller elmanövrerad Oy Helamestarit Ab, PB 22, 02231 Esbo, tel. (90) 8035133

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION

Namn…

Adress 23