Upp med företagande!

av Ragnhild Artimo Forum 1985-19, sida 14-15, 04.12.1985

Taggar: Teman: företagande

Upp med företagande!

Företagande skapar välstånd. För individer, för företagen och för hela nationer. Det var ’ utgångspunkten för konferensen Företagare 85 på Dipoli i mitten av november. Konferensen, som arrangerades av Företagarinstitutet, samlade ca 800 representanter för små och medelstora företag. Nordiska Företagargruppen presenterade också ett program för bättre nordiskt företagarklimat.

gram i nio punkter efterlyser bättre verksamhetsmöjligheter för företagen — inte stöd och subventioner.

— Programmet är inte ämnat och får inte uppfattas som en klagolåt. Vi är ute för att hitta genomförbara lösningar, säger källarmästare Jalle Lundström, Adlons VD, som suttit ordförande i gruppen. — Bakom niopunktsprogrammet ligger en undersök NES Företagargryppens pro Nio nordiska fö oretasarkra kat nordiskt samarbete är en förutÖn för fortsatt framgång oc välstånd. De nordiska länderna har mycket gemensamt och kan ofta lära av varandra. Men även problemen är desamma. Därför krävs gemensamma nordiska strategier och initiativ för att -utveckla Norden, konstateras i Nordiska Företagargruppens i november presenterade program.

Entreprenörandan är här en viktig resurs som bättre måste tas till vara. Livskraftiga företag stimulerar till kreativitet och ger människor sysselsättning. Genom marknadsekonomiska lösningar utvecklas samhället till gagn för producenter och konsumenter.

Alla möjligheter till utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete måste utnyttjas. Ju större enighet de nordiska företagarna kan uppnå, dess större blir slagkraften för de nordiska ekonomierna.

De här presenterade nio nordiska kraven är en uppmaning till de nordiska statsmakterna att främja marknadsekonomiska lösningar, och att bättre ta till vara näringslivets resurser i Norden.

Utgångspunkt för de förslag som presen 14 ning av I främsta hand små och medelstora företagares problem i de olika nordiska länderna. Sen screenade vi problemområden, och kom fram till vissa för samtliga länder gemensamma aktuella problemgrupper, som reflekteras i de nio punkterna. Tyngdpunkten visade sig ligga på olika skattefrågor. De nio punkterna är förslag till lösningar som skall underlätta företagandet — nyckeln till allas välstånd. Vi anser själva at teras har varit de nordiska företagarorganisationernas näringspolitiska program.

GQ) Statsmakterna bör aktivt sörja för en välfungerande marknadsmekanism.

En fungerande marknadsekonomi under socialt ansvar är det enda ekonomiska system som garanterar fortsatt välstånd. Den fria företagsamheten är en förutsättning för en fungerande marknadsekonomi och därmed ökad tillväxt.

Statsmakternas ingrepp har ofta påverkat marknadsekonomins effektivitet negativt. Det måste vara statsmakternas uppgift att skapa gynnsamma förutsättningar för den privata företagsamheten.

HO Öka konkurrensen och bryt offentlig monopol.

För såväl konsumenter som producenter är det väsentligt att marknadsekonomins spelregler upprätthålls. En effektiv konkurrenslagstiftning är därför nödvändig.

Idag hindras privat näringsverksamhet på olika områden genom en rad offentliga monopol och kommuners egenregiverksamhet. I många fall kan den verksamhet som bedrivs i offentlig regi drivas med bätt förslagen är vettiga, billiga recept, fullt genomförbara — om den politiska viljan finns.

Med ,i Nordiska Företagargruppen har från Finland suttit professor Björn Wahlroos, VD Waldemar Biihler och dr Hannu Rautkallio och som ordförande alltså Jalle Lundström — gruppens övriga mediemmar representerar Sverige, Norge, Danmark och Island.

Nordisk företagarboom — Om man vill räkna med fortsatt ekonomisk tillväxt — eller ens bibehållande av den nuvarande nivån — utan radikala s<atteändringar, måste detta basera sig på företagande.

Det säger profesor Björn Wahlroos, sedan några månader direktör vid Föreningsbanken, och med i Nordiska Företagargruppen i egenskap av högskolemediem (Hanken).

Wahlroos hänvisar till den oerhörda företagarboom som de senaste åren kunnat noteras I USA — efter en temporär recession — Vi behöver en ordentlig företagarboom också i Europa. Det är lösningen på massarbetslösheten. Och det är de små och medelstora företagen som är i nyckelställning — och som i dagens läge också är mest I behov av nya skattestrukturella lösningar och andra åtgärder som underlättar deras verksamhet och förbättrar deras villkor. Det centrala är att få till stånd lösningar som möjliggör effektivt företagande.

re kvalitet och till lägre kostnader genom privata insatser och initiativ.

Ökad konkurrens är drivkraften till för bättringar.

T) Avreglera. Detaljingrepp i näringslivet måste undvikas.

På ett flertal områden har regleringar införts, som begränsat företagens handlingsutrymme. Följden har blivit ett regelsystem som Kraftigt blockerar de välståndsskapande krafterna i näringslivet. Även om syftet då nya bestämmelser införts ofta varit gott, har resultatet i många fall blivit förödande. Den tilltagande regelfloran har lett till oöverskådlighet och därmed ökad rättsosäkerhet. Avreglering är därför nödvändig.

(2) Den totala skattegraden tår inte höjas.

En allför hög inkomstbeskattning dämpar entreprenörers initiativkraft. Beskattningen bör lindras i syfte att trygga produktiviteten, samt bevara och förbättra den internationella konkurrenskraften. Det totala skattetrycket måste därför sänkas.

(&) Beskattningen av företagen måste lindfas.

I jämförelse med andra yrkesgrupper drabbas den enskilda entreprenören hårt a 19/1985 FORUM,

Nordiska företagarproblem

Björn Wahlroos sammanfattar företagargruppens erfarenheter av den nordiska kartläggningen — Det är tydligt att de små och medelstora företagens problem trots nationella skillnader är mycket lika i hela Norden. Beskattningsfrågorna är kanske mest dominerande, och de har ju diskuterats de senaste åren. Mindre uppmärksamhet har i offeniligheten ägnats de olika formerna av näringsregleringar och ”offentliga ingrepp” och hur dessa inverkar på företagens verksamhetsmöjligheter.

Wahlroos nämner bland annat kapitalmarknadsregleringar.

— Traditionellt har vi haft ett finanssystem, som varit reglerat vad räntorna gäller, och som i praktiken lett till ovillighet att finansiera riskföretag — och det är just de små och medelstora företagen som kan ses som riskföretag. Den gällande kapitalmarknadsmekanismen har därmed försvårat nyetablering; tröskeln har varit hög. De senaste åren har utvecklingsbolagen kommit in i bilden som en ”omväg” att finansiera småföretagsamhet. Men de löser inte ensamma problematiken.

-— Ett annat problem är utbildningsbehovet, säger Wahlroos. — Det räcker inte att som Industrins Centralförbund deklarera att vi skall upprätthålla nivån på våra diplomingenjörer! Det finns andra och mera pressande utbildningsbehov bland små och medelstora företag. Den utbildning so » beskattningsregler. Företagsbeskattningen måste istället utformas så att den gynnar investeringar, och därmed stimulerar den ekonomiska tillväxten. Genom att icke-inkomstgrundade skatter sänks och avdragsmöjligheterna ökas, kan företagens självfinansiering förbättras.

Som ett led i lindrandet av företagsbeskattningen bör möjligheterna till skattefri avsättning i fonder utökas. Det kan gälla till exempel avsättningar till investeringsfonder, privata pensionsfonder och till särskilda fonder för forskning och utveckling.

För att stimulera aktiesparandet, skall dubbelbeskattning av utdelad vinst avskaffas.

Skatteregler som diskriminerar småföretag måste alimineras.

(8) Generationsskiften i tamiljeföretag måste underlättas. Dagens arvsskatteregler måste förändras.

För små och medelstora familjeföretag kan gällande regler för arvsbeskattning tå katastrofala följder. Arvsskatten måste reduceras och utformas så att hänsyn tas till att företaget skall bestå efter generationsskiftet. Möjligheter för de anställda att vid ägar FÖRUN 19/1985

Björn Wahlroo står till buds via institutionerna motsvarar inte alla gånger det reella behovet på fältet. Nya, ekonomiskt vettiga lösningar och modeller behövs.

Småföretagare i alla länder…

förenen eder! Manar Jalle Lundström, och tillägger att idéer och erfarenheter inte blir sämre av att resa jorden runt.

Ty: International Small Business Congress samlar varje år SMF-folk frå skiften överta företaget får inte försvåras.

Arvsskattereglerna kan till exempel förändras så att ett visst grundbelopp undantas från beskattning, eller genom att skatteinbetalningen kan delas upp i mindre poster som erläggs under en period av 10—15 år.

(7) Smålöretagens — investeringsstituation måste förbättras.

I växande småföretag skapas nya jobb. Det är därför nödvändigt att de mindre företagens investeringssituation väsentligt förbättras. En sund ekonomisk politik leder också till en lägre räntenivå, som underlättar investeringar.

Ibruktagandet av ny teknologi måste underlättas och påskyndas. Detta gäller framför allt för de mindre företagen.

Produktutvecklingen är av avgörande betydelse för de privata företagens konkurrenspösition, och därmed också för ländernas ekonomi överhuvudtaget.

Skatteregler och övrig lagstiftning måste därför utformas så att forskning och produktutveckling stimuleras. Framför allt bör åtgärderna inriktas på de mindre företagen, som ofta inte på egen hand kan utnyttja den nya teknologins möjligheter.

Jalle Lundströ hela världen att dryfta nya tankar och nya lösningar. Till Finland kommer kongressen 1988 i augusti.

— Före det skall vi på nordisk nivå arrangera det sk Nordiska Företagarparlamentet i Helsingfors 1987, säger källarmästare Lundström. — Då skal! Nordiska Företagargruppen presentera forskningsresultat, på basen av vilka en rapport skall sammanställas inför världskonferensen

Ragnhild Artimo 9

Det gäller därför också att tillse, att goda externa möjligheter finns tillgängliga för finansiering av utvecklingsprojekt för mindre företag.

(&) Företagarutbildningen måste förbätt ras. Detta gäller såväl specialinriktad fortbildning som den utbildning som ges på grundskolenivå. Lärlingsutbildningen måste tryggas.

Skalsystemet måste erbjuda allt fler läroämnen som ger kunskaper åt den som änskar etablera sig som företagare. Egenföretagandet skall ses som ett beaktansvärt alternativ till att vara anställd. Skolan måste därför i ökad utsträckning anpassas till den aktuella teknikutvecklingen. Det är väsentligt att vidgade möjligheter ges för lärares vidareutbildning.

Enskilda alternativ till utbildning i offentlig regi måste uppmuntras.

Lärlingssystemet måste vidareutvecklas så, att utbildningen kan ske i samarbete mellan skola och företag. Lärlingsutbildningen skall vara jämställd med andra utbildningar. 15