Uppgången beror på exporten
av Mikael Ingberg Forum 1983-08, sida 28-29, 27.04.1983
FÖRUN ägg FÖRUN Konjunkturen
Av Mikael Ingberg
HE Det nationella spelrummet är i stort sätt uttömt på finanspolitikens område och den överlätta penningpolitikens tid verkar också vara förbi - under den senaste tiden har ju Finlands bank stramat åt penningmarknaden en aning. Den privata efterfrågan kommer knappast att skapa något tillväxtsug. När dessutom östexporten - och speciellt exporten på Sovjetunionen - som under de senaste åren har varit en klart efterfrågestimulerande komponent i vår nationalekonomi, kommer att avta under den närmaste tiden, vänds hoppet till exporten i västerled,
Mycket tyder på att efterfrågan i Storbritannien och Västtyskland, två av våra viktigaste handelspartners i väst, håller på att ta sig, vilket troligen kommer att få positiva effekter på vår exportindustris produktionsmöjligheter mot slutet av sommaren och under hösten. Nu kan vi bara hoppas att dessa tecken häller i sig och förstärks.
Draghjälp från väst-exporten?
Enligt en nyligen publicerad rapport från GATT sjönk världshandelns volym senaste är med ca 2 procent. Denna allmänna tendens i världen gjorde sig också gällande i värt land. Sålunda sjönk Fin lands export volymmässigt med ca 3 procent under 1982 medan importen ökade med en procentenhet. Värdemässigt steg exporten visserligen med 4 procent, men merparten av denna ökning var beroende av prishöjningar. Kännetecknande är också att värdet av exporten = till Sovjetunionen steg med hela 13 procent medan exporten till våra övriga viktiga handelspartners ökade anspråkslöst - Storbritannien (+6 96), Västtyskland (+3 26) — eller rentav minskade i värde - Sverige (-6 96).
Under innevarande år och speciellt under år 1984 kommer troligen öst-exporten att minska betydligt på grund av det stora överskottet i handelsbalansen med Sovjetunionen och detta exportbortfall måste kompenseras med vinningar inom västhandeln. Under de första månaderna av innevarande år kan man emellertid ännu inte märka ett uppsving inom denna sektor. Under januari detta år minskade värdet av exporten till Västeuropa de facto, med 6 procent (Efta) respektive 23 procent (EEC) jämfört med januari 1982.
Detta innebär att den relativa förbättring av den internationella konkurrenskraften som regeringen försökte ästadkomma genom devalveringen av marken i oktober inte ännu har gett samma utdelning hos oss som i Sverige. Sverige har,
Svag uppgång - men beroende av exporten
Vissa vårtecken kan i dag skönjas i det ekonomiska klimatet. Att en uppgång i konjunkturerna är på väg i väst-världen verkar klart. Nu är det enbart fråga om hur pass stark denna uppgång kan tänkas bli och hu pass varaktig. Och vilka konsekvenser förbättringen i det ekonomiska klimatet i världen kan tänkas få för vår land. trots ovan nämnda minskning i världshandeln, kunnat öka sin export avsevärt under slutet av år 1982 och sålunda kunnat öka sin marknadsandel i världen. I början av mars konstaterade Veckans affärer (3.3.1983) att denna utveckling ser ut att fortsätta under början av 1983 och förutspår en exporttillväxt för Sveriges del under innevarande år på 7-8 procent. Dylika tillväxttal kan vi inte räkna med i Finland, inte ens tillnärmelsevis. Den relativa konkurrensfördel som åstadkoms med devalveringen kan dessutom snabbt ätas upp, ifall inflationsutvecklingen i vårt land inte fås under kontroll Finland hör nämligen ännu till de västliga industriländernas hög-inflationsgrupp och de löneavtal som slutits under början av detta år tyder på att denna inflationsutveckling kommer att fortgå. (Se tabell).
Inflationen i några västliga industriländer, 24-förändrin 2 12 senaste senaste månader månader
Frankrike — 10 9,5 (1 Italien 17,5 16 (1 Sverige 10 (1
Finland 11 8 (2 Västtyskland 3,5 (2)
USA -1,5 3,5 (2) Japan 0 2 (ND Storhritannien 5,5 (2 x ) siffran inom parentes anger observationsmånaden
Konsumtionsboom efter devalveringen
Under fjärde kvartalet senaste år ökade den reella privata konsumtionen kraftigt eller med dryga 6 procent jämfört med sista kvartalet föregående år. Orsaken till denna kraftiga ökning står säkert att finna i det faktum att förväntningar om kraftiga prishöjningar var allmänna efter devalveringsbeslutet. Man väntade sig helt enkelt att importerade varaktighetsvaror skulle stiga i pris strax efter att den prisreglering som infördes efter valutakursjusteringarna lyftes.
Detta antagande stöds av det faktum att det var inom varugrupper som bilar och elektroniska apparater som detaljhandeln upplevde ett uppsving. Under oktober, november och december ökade detaljhandelns bilförsäljning månatligen med 20-30 procent. Nu kan man knappast anta att den ökning i konsumtionsefterfrågan som vi upplevde i slutet av föregående år kommer att fortsätta under innevarande år. Tvärtom kan man kanske anta att speciellt konsumtionen av varaktiga varor kommer att minska något under detta år. I och med att hushållens disponibla inkomst kommer att stampa på stället kommer troligen inte heller konsumtionen i övrigt att öka nämnvärt.
STATSSKULDEN I 44 AV BNP 198 120 ol BELG TYSK GREK IRLA ITAL HOLL ENGL EEC FINL
Investeringsverksamheten minskar
De privata fasta investeringarna minskade år 1983 med ca 1,5 procent. Det var speciellt husbyggnadsinvesteringarna som sjönk, medan investeringarna i maskiner och anläggningar stannade på ungefär samma nivå som föregående är. Denna utveckling kan sägas vara positivare än väntat och
Uppgången i USA mindre än väntat speciellt jämfört med konjunkturnedgången under ären 197577, dä investeringsverksamheten var mycket svagare. Detta innebär emellertid också att investeringsverksamheten under den närmaste framtiden inte kommer att bli livlig även om konjunkturerna svänger. Både irom pappers- och metallindustrin, våra investeringstunga industribranscher, torde investeringsbehovet vara
Den vändning i konjunkturbilden som noterats i olika prognoser under den senaste tiden stöder sig i mycke på en uppgång i USA. USA fungerar ju vanligen som draghjälp för konjunkturerna i Västeuropa, även om en viss eftersläpning är vanlig. Därför kan det vara skäl att syna den ekonomiska utvecklingen i USA i sömmarna.
HB Lågkonjunkturen i USA har denna gång varit djupare och varat längre än vanligt. Detta beror delvis på den ytterst strama penningpolitik som varit en av ingredienserna i Reagans ekonomiska politik.
Huvudmålsättingen för den ekonomiska politiken har varit att minska inflationen. Detta har man också lyckats med. Enligt de senaste uppgifterna häller sig inflationstakten nu på en ca 4 procentig årsnivå och konsumentpriserna har under de senaste månaderna tom sjunkit.
Skuggsidan av den strama penningpolitiken har emellertid kommit till uttryck i en ovanligt hög räntenivå (se diagram). Pressen på räntenivån har också påverkats av d stora budgetunderskott som Reaganadministrationen — har tillåtit.
Under det sista kvartalet av år 1982 skedde en märkbar förändring i penningpolitiken i en mera expansiv riktning. Räntenivån började också sjunka. Samtidigt började goda nyheter strömma in från viktiga sektorer som bilindustrin och husbyggnadsbranschen, nyheter som indikerade att en konjunkturuppgång var på kommande.
I januari innevarande år steg också industriproduktionen i USA med 1L1l procent och regeringens index över de viktigaste eknomiska indikatorerna med hela 3,5 procent. En stark konjunkturuppgång ansågs så gott som säker. litet även om exportefterfrågan ökar. Detta beror på att kapacitetsutnyttjandet för tillfället är lågt. I industriförbundets senaste konjunkturbarometer (publicerad den 19 januari) väntade sig 98 procent av företagen inom skogsindustrin en sänkning av kapacitetsutnyttjandet under det närmaste halvåret. Motsvarande siffra för metallindustrin var 75 procent. Den dystra bilden av investeringsverksamheten förstärks av uppgifterna från Finlands banks = investeringsförfrågan som utfördes i december 1982. Enligt denna förfrågan uppskattas skogsindustrins investeringar minska med hela 19 procent under år 1983 och metallindustrins med 13 procent. Industrins totala investeringar väntas sjunka med 9 procentenheter jämfört med år 1982. Husbyggnadsverksamheten, den andra tunga sektorn förutom industrin då det gäller kapitalbildningen, visar emel lertid tecken på att bli livligare. Volymen byggnadslov, påbörjade och pågående byggnadsarbeten ökade under år 1982, vilket tyder på att en liten ökning av investeringarna inom denna sektor är möjlig under innevarande år.
Den offentliga sektorn växer
Under fjolåret ökade den offentliga konsumtionen i vårt land med 5 procentenheter och de offentliga investeringarna med 1 procent. Då ökningen i bruttonationalprodukten stannade på 1 procent, innebär detta att den offentliga sektorns roll i vår nationalekonomi fortfarande växer.
1 lågkonjunktur kan denna typ av expansiv finanspolitik vara befogad, även om de ökade utgifterna till stor del finansierats med en ökad skuldsättning. Finlands stats (forts. sid. 32)»
Realräntan på långfristiga statsobligationer i USA ”n mitten av mars justerades sålunda den officiella prognosen för bruttonationalprodukten uppåt från 3 procent till 4,7 procent för år 1983, och den nya prognosen ansågs försiktig.
I dag har denna optimism kanske vänt en aning. När uppgifterna om den ekonomiska utvecklingen under februari började strömma in i slutet av mars, visade det sig att optimismen om en stark och snabb uppgång kanske inte var så befogad.
Industriproduktionen ökade visserligen också i februari, men enbart med 0,3 procent. Indexen över de viktigaste ekonomiska indikatorerna steg också, men avsevärt mindre än i januari. Till råga på all 81 II 81IV 821 Ba 8310 82I visade det sig att räntenivån inte längre föll. Räntorna på kortfristiga obligationer har tom stigit under den senaste tiden, kanske avspeglande en viss osäkerhet om den penningpolitik som centralbanken kan tänkas föra i framtiden. Röster har nämligen höjts för en åtstramning, röster som hävdar att den nuvarande expansiva penningpolitiken kommer att leda till en ny inflationsvåg. Den 5 april visste bl a den brittiska Financial times berätta, att en stark minoritet i centralbankens kommitté för penningpolitik (Federal Open Market Committee) farmförde åsikten att penningpolitiken borde stramas åt. Oo
MIKAEL INGBERG
ERROR —ne—] mmm roo 2 29