Uppröjning efter överhettad ekonomi

av Erkki Olin Forum 1990-01, sida 18-19, 25.01.1990

Taggar: Orter: London Teman: ekonomi

Premiärminister Margaret Thatcher har ett fast grepp om regeringsmakten. Hon fick senast president Francois Mitterand att slopa största delen av Frankrikes valutarestriktioner kort före ministerrådsmötet i Strasbourg i december. Finansminister Nigel Lawson fick gå, efter att ha misslyckats med skötseln av landets ekonomi.

Problemet för dagen i London:

UPPRÖJNING EFTER ÖVERHETTAD EKONOMI

Vill engelsmännen ha fortsatt ekonomisk växt måste de först svälja bittra mediciner för att stävja inflationen — och täppa till det rekordstora underskottet i landets bytesbalans.

n närmare analys visar att den britEE: ekonomin i och för sig har e solid grund att bygga på och många nya järn i elden. Förtroendet för premiärminister Margaret Thatcher har inte heller nämnvärt undergrävts, och det finns inte många bland inflytelserika företagsledare som på allvar ifrågasätter hennes och de konservativas ställning.

Analytiker som under hösten hade tillfrågats vad resultatet kunde bli av finansminister Nigel Lawsons plötsliga avgång. hade med största sannolikhet kommit med de mest skrämmande olycksprofetior. Såpass central ställning ansågs Lawson ha inom regeringen.

Lawsons avgång i oktober återspeglades också omedelbart i börskurserra och pundnoteringarna. Men efter 10 dagar var allting som förrut — business as usual — säger Sir William Clark, konservativ parla En företag med lönsam verksamhet och betryggande säkerheter kan uppta lån. Detsamma gäller för en nation, säger Sir William Clark porlamenisledamot sedan år 1959 och ordförande i torymedlemmarnas Backbencher’s Finance Committee.

1 mentsledamot sedan år 1959 och ordförande för de konservativas Backbencher’s Finance Committee — den grupp inom partiet som sköter behandlingen av ekonomifrågorna inom parlamentet.

Clark blev invald samma år som Margaret Thatcher. Den kontingenten, som ursprungligen bestod av 74 medlemmar men nu glesnat till 12, brukar hålla lunchmöten med två till tre års mellanrum.

— För en knapp vecka sedan var senaste mötet, säger Clark med ett nostalgiskt tonfall. — Jasså ni har inte träffat premiärministern. Ja förlåt. ni ville veta något om den brittiska ekonomin.

— I konkurrenskraft ligger vi en bit efter våra främsta handelspartners, det måste medges, Så har vi inflationen på närmare 8 procent att kämpa med, och underskottet i bytesbalansen som år 1989 väntas

Text:

Den nya finansministern, Chancellor of the Exchequer, John Major, har en mera fantasifull arbetsmeiod och sägs vara analytiskt inriktad. En budget som bygger på befrämjandet av sparande väntas bli Majors närmaste insats. Han tippas redan öppet som Thatchers efterträdare efter år 1992 då premiärministern antas dra sig tillbaka av egen fri vilja.

stiga till 20 miljarder GBP. Men utveckling går hela tiden i positiv riktning.

”Vi har strong ekonomi — Exportökningen blir 12,5 procent år 1989 och är betydligt större än importökningen. vilket gör att minus i handelsbalansen blir allt mindre. Det finns en intressant detalj i bytesbalansen, som analytiker ofta glömmer. Underskottet beror till 75 procent på import av kapitalvaror. Vi bygger för nävarande upp en bilindustri för exportändamål. Japanska och tyska bilfabriker skaffar anläggningar i England, och om ett par år kommer vi att bli en betydande bilexportör.

Nu importerar landet årligen omkring 1 miljon bilar till ett värde av 6 miljarder GBP.

Foto: Erkki Olin

Erkki Olin/Londo — Det som har gjort att vi på senaste tiden lyckats på exportmarknaden är bl a företagsköpen. Som bekant kan USA vara en mycket svår marknad att penetrera. Där har vi lyckats köpa in oss och på så sätt till exempel fått avsättning för vår skoindustri.

På tio år har de engelska utlandsinvesteringarna ökat från 25 miljarder GBP till 120 miljarder GBP (från 165 miljarder till 792 miljarder mark), vilket gett landet ett årligt kapitalintäktsnetto på utlandet om 6 miljarder GBP (39,6 miljarder mark). I det perspektivet ter sig till exempel de japanska investeringarna i England på 9 miljarder USD (36 miljarder mark) rätt anspråkslösa. Och ändå är just England det land i Europa där Japan investerat kraftigast.

Vad som dessutom ofta lämnas obeaktat på tal om den brittiska ekonomin är guldoch dollarreserverna. De är betryggande, och uppgår till 28 miljarder GBP. En annan positiv detalj är budgetöverskottet på 12,5 miljarder GBP.

Med dessa verktyg i bagaget, säger Sir William Clark, går det att uppta lån i form av underskott i bytesbalansen. Vill man så kan man jämföra ekonomin med ett vinstgivande företag som på sikt är istånd att återbetala krediterna.

Europasamarbetet inte villkorslöst

Den engelska regeringen har två viktiga tvistefrågor i sina Europa-relationer. Den ena frågan gäller det europeiska valutasamarbetet EMS, den andra de anställdas medbestämmanderätt inom företagen det sk Social Charter-paketet.

— Vad gäller den senare frågan, säger Clark, tycker vi konservativa med premiärministern i spetsen att företagen skall ledas av företagsledningen, men anställda skall naturligtvis rådfrågas vid behov.

— Ett ägandeförhållande till företaget, om än aldrig så litet, innebär delaktighet i företagets angelägenheter, men vi tycker att en person bara i egenskap av fackföreningsmedlem inte har något att göra i företagsledningen. Nu vill premiärministern att socialpaketet skall preciseras, så att EG-länderna faktiskt vet vad det går ut på, och då kan det hända att det intresse som fanns i början i någon mån svalnar. Det tog hon upp senast i Strasbourg.

— För en EMS-anslutning krävs att alla EG-anslutna länder avskaffar sina valutarestriktioner, som vi gjort för länge sen. Det öppna fältet skall gälla för alla som berörs. Varför ska vi låta pundet utsättas för internationellt tryck, då t ex liran och frangen åtnjuter skydd i form av valutareglering? Så har vi pensionsfonderna och försäkringsbolagen, som fritt kan placera sina medel i utlandet. På kontinenten måste de i stor grad begränsa sig till placeringar i hemlandet. Sådana restriktioner tycker vi inte har något att göra med fri marknadsekonomi! De ska bort förrän vi går med i EMS.

Om Labour fick bestämma

Christopher Smith, Labour-parlamentsledamot från valdistriktet Islington South

FÖRUN, 1/199 nn Thatchers pluskonto

Offentliga sektor e Offentliga sektorns utgifter BNP har sjunkit till 39.25 20 1989/90 (februari/mars). 1984/85 var andelen ännu 46,25 20. 1990/91 beräknas den sjunka till 38,75

Yu.

6 Omstrukturering av anslagen. Transport, bostadsproduktion, miljöprojekt. utbildning samt rätts- och ordningsväsendet har fått 15 Z mera medel i reella tal under de senaste 5 åren. Medlen har kunnat frigöras från statliga företag. från räntor på statslånen (tack vare budgetöverskotten) samt genom minskat behov av ersättningar år arbetslösa.

6 Effektivering av statsförvaltningen beräknas ha sparat in 1,3 mrd GBP sen 1979. Progtammet The Next Step skall effektivera arbetet bland ytterligare 200 000 statsanställda.

Sysselsättnin € Reella ökningen av anslagen för sysselsättningen från 1979 till 1989 är 45 46.

& Arbetslösheten bland den vuxna befolkning hade under de senaste 38 månaderna t o m september 1989 minskat med 1.5 milj. Sedan 1983 har de sysselsattas antal ökat med 2.75 milj

Statsägda företa Ö Handels- och industriministeriets anslag hat kunnat skäras ner genom privatisering av statsföretagen.

& Statsägda industrins lånefinansiering är nu 0,7 mrd GPB. År 1979 var den 3 mrd GBP.

& Produktiviteten inom den statliga industrin har stigit snabbare än inom industrin i genomsnitt. Industrigenomsnittet per år uppgår till 4 procent räknat från 1979, vilket ligger över genomsnittet för industriländerna

Utbildning Ö Ett tillskott på 500 milj GPB skall 1990/91 satsas på den högre utbildningen. År 1991 beräknas 140 000 studerande avlägga akademisk slutexamen, d v s 40 Ya fler än år 1979,

Hälsovårde € Anslagen ökas reellt med 5.5 20 1990 och vården skall effektiveras. Totalanslaget stiger från 14,8 till 15,5 mrd GP och Finsbury i London, och talesman för sitt parti i ekonomifrågor, vill diskutera parlamentsvalet år 1987.

— Då gjorde de konservativa sitt verkligt stora misstag, som vi får känna verkan av idag.

Skattereduktioner och den kreditexpansion som då skedde satte verkligen fart på efterfrågan, som nu hejdlöst fått pågå i snart tre år. Följderna har varit av två slag; en rekordhög inflation och underskott i betalningsbalansen på grund av det underutbud som uppstod inom den inhemska produktionen och som måste fyllas med en våldsam exportökning.

— Och vad har regeringen gjort för att rätta till läget? Den reagerar bara penningpolitiskt. och har nu höjt basräntan till 15 procent! Det är klart att den medicinen får drastiska biverkningar inom den del av väljarkåren som sitter med bostadslån, samt inom de små och medelstora företagen som är beroende av lån för sina investeringar. De större företagen går det ingen nöd på. De klarar sina investeringar genom vinstmedlen, anser Smith.

Skulle Labour få bestämma, vore åtgärder som befrämjar sparande och kontrollerar kreditmarknaden nu att vänta. Samti De konservativa ogillar instinktivt allting som de uppfattar som regeringsingripanden på den fria marknaden eller den fria prismekanismen, anser Christopher Smith, Labours talesman i ekonomifrågor.

ME John Majors agend 1. BNP väntas öka med anspråkslösa 1.25 20 år 1990.

2. Inflationen. som nu ligger på 7,7 26, skall vara 5,75 20 1990/91. Basräntan höjdes senaste höst till rekordhöga 15 procent och har bl a lett till att bostadpriserna sjunkit. Redan i maj 1990 började detaljhandeln visa tecken på avmattning i efterfrågan. Ökningen i hemmamarknadsefterfrågan beräknas sjunka till 3,5 från 7 0 år 1989. 3. Investeringsboomen inom privata sektorn, en av orsakerna till underskottet i betalningsbalansen, väntas fortsätta något avmattad. År 1989 var ökningen över 9 2.

3. Underskottet i betalningsbalansen skall fås ner från 20 mrd GEP år 1989 till 15 mrd GEP före slutet av 1990.

4. Exporten av industriprodukter ökar 1990 med 6,25 2, (Export av Nordsjöoljan, som nu totalt inbringat landet omkring 80 mrd GPB. ingår alltså inte.) Importen väntas stiga med något över 2 96.

5. 12,5 mrd GPB har 1989/90 reserverats för återbetalning av statsskulden, och utgiften kan täckas med motsvarande budgetöverskott. Återbetalning kommer att ske enligt samma linje budgetåret 1990/91.

John Major väntas i mars prestera en budget för 1990/91 som befrämjar sparandet och privata sektorns investeringar med ett visst tidsglapp.

digt borde kraftigare insatser göras för att stimulera utbudssidan.

Men industrin har en skriande brist på kvalificerad arbetskraft, och fackutbildningen inom high tech släpar efter på ett mycket skrämmande sätt.

— De konservativa reagerar instinktivt negativt mot all regeringsintervention på en vad de kallar fri marknad. De tycker också att företagen själva skall stå för R&D-verksamheten och ignorerar det faktum att konkurrentländer som Japan och Tyskland i åratal pumpat in statsmedel på civil forskning.

Labour tycker att England borde gå med i EMS för att en gång för alla minska valutaspekulationen mellan medlemsländerna, och få ner inflationen. En annan fördel är att devalveringen som medel att sköta konkurrenskraften skulle uteslutas (Lawson lät på kort tid pundet rasa med 11 procent gentemot Deutschmarken), och regeringen fick då i stället se till att den interna ekonomin kom på fötter under en fast växelkurs. .

Foto: Erkki Olin