Uppsving för Hangö hamn

av Tommy Westerlund Forum 1988-19, sida 08-10, 01.12.1988

Taggar: Teman: investeringar

angö hamn har gamla anor. Redan H för drygt hundra år sedan var hamn verksamheten där i full gång. Förr hade Hangö hamn en särställning eftersom den kunde erbjuda hamnservice året runt tack vare sitt läge. Men efter hand minskade den betydelsen och hamnen miste sitt trumfkort i och med isbrytarnas intåg.

En lång tid förde Hangö hamn en blygsam tillvaro. Men så började bilimporten på 1960-talet. Idag går 70 procent av Finlands bilimport över Hangö. Och på 70-talet började tågfärjan Bailship trafikera på Hangö. På 80-talet har Railship-trafiken sedan byggts ut.

Under senare delen av 80-talet har linjetrafiken ökat kraftigt. Regelbunden linjetrafik går från Hangö till Göteborg, Hamburg, Kiel, Londonområdet och Travemände varje vecka. Direkta regelbundna förbindelser finns också till Helsingborg, Drammen, Bremerhaven, Löbeck, USA:s västkust, Mellanöstern och Japan.

Vid sidan av bilimporten och tåäfärjorna är träförädlingsexporten den tredje stora sektorn för Hangö hamn. Det är i huvudsak exporten från Metsä-Serlas fabrik i Lojo som skeppas från Hangö.

På fem år har den totala trafikvolymen fördubblats. Men det hittills kraftigaste uppsvinget börjar först nu.

En miljon ton blir två miljoner som blir…

Från årsskiftet inleds en ny regelbunden linjetrafik mellan Hangö och Kiel. Och då Railship sätter ytterligare en tågfärja i trafik 1990 har trafikvolymen på Hangö fördubblats jämfört med årets siffror. Då ligger trafikvolymen på två miljoner ton per år.

Om en månad inleder Speditor regelbunden linjetrafik mellan Hangö och Kiel. Två ro-ro fartyg sköter trafiken i båda riktningar tre gånger i veckan. Sammanlagt kommer

Kraftig expansion på gång

Oy HANGÖ HAMN Ab BLIR VERKLIGHET?

Hangö förknippas närmast med hav, segling och kanske tennis. Men det allra viktigaste, åtminstone för hangöborna själva, är hamnen. Den ger staden många sköna miljoner varje år. Hamnverksamheten har växt kraftigt de senaste åren och nu ser en verklig boom ut att ta vid. Stora pengar har redan satts ner i hamnen och nya investeringar står för dörren, Samtidigt börjar hamnen allt mer likna ett affärsverk. Det är dags att göra Hangö hamn till ett bolag!

Text: Tommy Westerlun 8 19/1988 FORUN det att röra sig om en volym på en halv miljon ton årligen.

Då Railship HI sätts i trafik 1990 kommer Railship-fartygen tillsammans att stå för över en miljon ton per år.

Eftersom Hangö i första hand koncentrerar sig på enhetsgods och utredningar visar att enhetsgodsets andel av totaltransporten komrmner att tredubblas i vårt land fram till år 2000 kan man vänta sig en fortsatt uppgång för Hangö hamn.

Nya investeringar för 100 miljoner

Hangö stad har satsat mycket pengar på hamnen de senaste tio åren. Det har byggts anläggningar för tågfärjorna i yttre hamnen, västra hamnen har fått en djupkaj och en ny 45 tons universalkran dominerar numera hamnbilden.

och med att trafikvolymen på Hangö hamn kommer att fördubblas inom ett par år kan nya investeringar inte undvikas, konstaterar hamndirektör Tom Luoma.

— 1990 då Railship Ill kommer behövs det ett tågfärjläge till i yttre hamnen. Det är ännu oklart exakt var läget skall byggas. Beroende på placeringen kommer investeringarna att gå på mellan 20 och 40 miljoner mark.

nom en snar framtid står man också inför en utbyggnad av västra hamnen. En ny kaj byggs eventuellt vid den nuvarande trålarhamnen.

Någon ny traditionell kran behövs enligt hamndirektören inte, men nog en mobil hamnkran för containrar. Inom fem år kan investeringsbehovet sammanlagt uppgå till 100 miljoner mark.

De betalar si — Det är svart ant saga nur snaobt ud kommande investeringarna betalar igen sig. Det räcker exempelvis relativt länge innan

Hamndirektör Tom Luoma.

FORUN, 19/198 det nya färjläget för Railship III har betalat sig, men investeringen är nödvändig för att kunna säkra fortsatt tågfärjetrafik, säger Luoma.

lår kammar Hangö stad hem 20 miljoner mark från hamnen. Inkomsterna beräknas nästa år öka till 25 miljoner och då trafikvolymen 1990 beräknas till cirka 2 miljoner ton betyder det inkomster på 30 miljoner mark. Vad skulle Hangö göra utan sin hamn?

I och med att verksamheten | hamnen expanderar behövs det också mer arbetskraft. I dag får sammanlagt 600 personer sin utkomst från hamnen. Inom två år är de omkring 100 fler, tror Luoma.

Passagerartrafik

Roendet och hopandet i Lin tine-affären bekommer inte hamndirektör Tom Luoma. Passagerartrafik mellan Hangö och Gotland kan för hans del starta redan inkommande sommar.

— En terminal kan inredas i befintliga byggnader. Dessutom behövs en akterportsplats. En flytande ramp skulle vara lämpligast och en sådan kan vi skaffa med relativt kort varsel. Och biluppställning kan arrangeras bakom de bygnader där terminalen antagligen placeras. För vår del räcker tiden väl till.

Luoma säger att passagerartrafik står högt på önskelistan i Hangö, inte minst med tanke på den effekt en sådan linje skulle ha på turismen. Om Lin Lines planer förverkligas skulle passagerarlinjetrafik gå över Hangö för första gången sedan Hansa Express dagar.

I och med att verksamheten utvidgas i Hangö hamn ökar trafiken också till lands. Från sjösidan har Hangö ett ypperligt läge, men från landsidan är det sämre ställt. Stamvägen från Ekenäs till Hangö är en flaskhals. En stor del av vägen är smal och krokig. Det bekymrar Luoma.

— Hamnens utveckling borde sätta fart på vägförbättringar. Enligt planerna skall det byggas en bättre väg till Hangö till 1994, men det borde ske tidigare. Före 1992 lär det i alla fall inte bli.

Oy Hangö hamn Ab?

Alla är överens om att Hangö skall satsa på sin hamn. Såväl stadens ledning som de förtroendevalda inser betydelsen av hamnen och ser gärna att den utvecklas, även om det kostar. Miljoner och åter miljoner har redan satsats i hamnen och som redan nämnts behövs inom fem år sammanlagt 100 miljoner mark till.

Tyvärr tvingas man skjuta fram en del andra investeringar då hamnen slukar det mesta. Det innebär att hangöborna får en sämre service. Hamnen ger inte invånarna någon service.

Hamnen börjar alltmer likna ett rent affärsverk samtidigt som konkurrensen mellan landets hamnar skärps och kraven på effektivitet och flexibilitet ökar. Därför har

Hangö allvarligt börja utreda möjligheten att göra hamnen till ett bolag.

— Jag är övertygad om att ett hamnbolag skulle klara investeringarna och garantera staden intäkter, säger hamndirektör Luoma som är en av eldsjälarna bakom tanken. Som ett separat bolag kunde hamnen själv skaffa den finansiering som nyinvesteringar kräver.

Enligt en modell som Luoma har gjort upp skulle hamnbolaget hyra hamnområdet, -anläggningarna och -utrustningen av staden. Hyrorna ger Hangö stad garanterade intäkter. Bolaget skulle sköta kommande investeringar.

— Åtminstone till en början borde staden äga bolaget till 100 procent. För att helt kunna dra nytta av de fördelar en bolagisering innebär borde även utomstående intressenter i ett senare skede tas med. Men staden bör i alla lägen bibehålla majoriteten av röstberättigade aktier, betonar Luoma.

Enligt modellen kunde aktiekapitalet vid starten uppgå till 50 procent av kostnader

Västnyland i omvälvnin ästnylänningarna står inte med arVram i kors och låter strukturom vandlingen ta dem med sig i häftiga virvlar mot oanade djup. Efter den första chocken är regionen nu aktivt med och styr utvecklingen. En tydlig optimism spirar, man tror på en ljus framtid.

För en tid sedan såg det mörkt ut för Hangöudd. Såväl Hangö som Tenala drabbades av svåra företagsnedläggningar. Ekenäs och Karis klarade sig bättre, men sysselsättningsläget i grannkommunerna avspeglade sig på olika sätt i hela regionen.

Nu har Hangö och förhoppningsvis snart också Tenala, ridit ut stormen. I Hangö kan hamnen bli den faktor som slutligt för staden på det torra. Hangö hamn är i stadig tillväxt och ökningen väntas accelerera de närmaste åren.

I Ekenäs är det handel i mindre skala som gäller. Staden har fått fler nya affärer de två senaste åren än kanske hela övriga Västnyland tillsammans. Och ännu fler blir de. Ekenäs vill slå vakt om sin ställning som en centralort i området. Åtminstone i fråga om handel och affärsliv är staden otvivelaktigt Västnylands centrum.

Karis håller för sin del på att i rask takt ta över Kyrkslätts roll som Helsingfors västligaste satellitort. En inflyttningsboom har kommit igång och den väntas växa betydligt då kommunikationerna förbättras och resetiden till huvudstadsregionen förkortas.

Karis har insett sin chans och satsar nu kraftigt på boende och miljö. Fler tomter och hyreslägenheter, bättre gator och satsningar på grönområden planeras den närmaste tiden. Västnyland gör sig redo för kommande utmaningar.

T na för en investering i ett nytt tågfärjeläge, eller max 20 miljoner mark. Följande investeringar, till exempel den nya kajen, skulle göras efter en emission. Luoma intygar att intresset för en emission har varit stort på privat håll.

Målsättningen är att få bolaget bildat nästa år.

Ja säger stadens ledning

Stadsdirektör Arvi Suvanto stöder tanken på att bilda ett hamnbolag. Han tycker också att Luomas modell i stort sett innehåller rätta principer för ett kommande bolag och anser det inte osannolikt att det kan bli verklighet redan nästa år.

— Men åtminstone till en början skall vi inte sälja aktier till utomstående. Vissa funktioner kunde eventuellt delas upp och sålunda ge andra intressenter en möjlighet. Och på sikt kan jag nog tänka mig att spjälka upp hamnbolaget och sälja ut aktier, säger Suvanto.

Men frågan om hamnen skall bli ett bolag eller inte är inte en ödesfråga med tanke på kommande storinvesteringar. Suvanto försäkrar att staden inte bromsar utvecklingen av hamnen utan ser till att de investeringar som behövs också görs.

— Hur som helst har vi väckt en viktig fråga även om ett bolag inte blir verklighet. Om Hangö hamn ombildas till ett bolag blir det fråga om det första hamnbolaget i Finland. Och det sporrar förstås lite extra, medger Suvanto.

Nja säger förtroendevalda

En viss tveksamhet råder bland de förtroendevalda. Tvivlarna är rädda för att intäkter som hör till staden försvinner om hamnen blir ett bolag. En viss rädsla kan också finnas för att nya ägare far i väg med hela hamnen.

För tillfället är det i alla fall de förtroendevalda som har bollen. En hamnbolagskommitté har tillsatts och den skall nu utreda möjligheterna att ombilda det kommunala hamnverket till ett aktiebolag.

— Vi har hållit ett möte där vi gick igenom olika synpunkter. Vi beslöt att göra en hel del utredningar om det ekonomiskfinansiella läget, vad som i dag finns i hamnen, personalläget och eventuella randfunktioner, berättar kommitténs ordförande Sture Söderholm (stp).

Alla åsiktsriktningar om administrationen av hamnen finns representerade i kommittén och Söderholm är försiktig med att ge någon vink om vartåt det lutar. Han vägrar också själv att ännu ta någon ställning. Han konstaterar i alla fall att ett aktiebolag eller en fortsättning som tidigare inte är de enda alternativen. Även andra bolagsformer och lösningar kan tänkas.

På vårvintern skall hamnkommittén vara klar med sitt jobb och ha en rekommendation om hur det skall bli med Hangö hamn i framtiden. Om en bolagisering rekommenderas är Hangö hamn sannolikt ett bolag före årets slut. LJ

MD.

10

Stadsdirektör Göran Wide:

Privatföretagsai skall blomma i

Text och foto: Tommy Westerlund N 19/1988 FORUN