USA-Japan: hat-kärlek i handelsrelationerna

av Leif Bergström Forum 1994-09, sida 16, 09.06.1994

Taggar: Teman: relationer

USA-Japan: hat-kärlek i handelsrelationerna

NEW YORK Efter åtta månaders fruktlösa förhandlingar fann USA i februari det för gott att avbryta handelssamtalen med Japan. Men det tog parterna endast tre månader att inse att även om de hade svårigheter att dra jämnt, var det än svårare att leva åtskilda.

är förhandlingarna åter upptogs i slutet av maj vå gade ingen ännu förutsp utgången. Men oberoende av samtalens resultat menar amerikanska bedömare att båda parter lärt en viktig läxa: hondelskrig har sällan någon vinnare.

Förra sommaren närmast skrävlade president Bill Clinton och hans handelsrepresentant Mickey Kantor att de nått en uppgörelse med Japan som innebar att Tokyo för första gången accepterat vad som uppgavs vara objektiva mätmetoder för att kontrollera hur den japonska marknaden öppnas för ameri nska produkter. Men i de fortsatta förhandlingarna kunde parterna inte komma överens om detaljerna.

Frustration i Washington

Det resulterade i frustration i Washington. Minns att Clinton under hösten drivit det nordamerikanska frihandelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko genom en in i det sista motspänstig kongress. Och att han efter flera års fördröjning kunnat lägga handen vid ett nytt globalt Gatt-avtal.

Ett handelsavtal med Japan skulle utgöra ett handelspolitiskt hat trick. När japanerna vägrade medverk fann Vita huset det för gott att avbryta förhandlingarna. Det återspeglade yrka och principtasthet. Det gick hem bland den amerikanska opinionen. Men inie på världens finans- och valutamarknader.

Den amerikanska dollarn föll raskt till

Over here

Lei 16

Bergströ nära bottenrekord gentemot den japanska yenen — sedan investerare gissat att USA hade för avsikt att genom att driva upp yenen göra de japanska produkterna dyrare på den amerikanska marknaden. Det skulle vara en väg att minska det igganska handelsöverskottet gentemot USA.

Räntelyft gång på gång

Men det ledde också till oro för dollarns värde och bidrog till den amerikanska centralbankens beslut att fyra gånger under våren höja de kortfristiga räntorna. Aktie- och obligationsmarknaderna kastades in i en kaotisk bergoch-dalbana.

USA, som vant sig vid att framstå som frihandelns banérförare, led också imagemässigt när Japan lyckades utmåla supermakten som världshandelns buse. Den amerikanska attityden mot Japan väckte skepsis och kritik i Europa — också bland allierade, vilkas kamp de ansvariga i Washington ansåg sig leda. I Asien väckte den uppenbar skräck att andra dynamiska ekonomier kunde bli näst i tur att möta den amerikanska vrede som drabbat okyo.

Japansk nervositet

Japan utsattes samtidigt myndigheter ör första gången för press från det inemska näringslivet att söka nå en uppgörelse med Washington. Förändringen av valutakurserna ledde till tappade marknadsandelar inte bara i USA utan i många andra länder Den japanske premiärministern tvingades avgå i en inhemsk skandal. försiktigt optimistiska tongångar söger amerikanska tjänstemän att det lötsliga återupptagandet av förhandingarna “kan ha möjliggjorts” av nye wemiärministern Tsutomu Hatas be v av att visa att han är kompetent att hantera Japans viktigaste utrikespolitiska förhållande.

Den dellösning som nåtts innebär ef tergifter från båda parter. Japan lade ned sitt motstånd mot införande av nå jon form av indikatorer för att mäta uruvida dess marknader öppnas upp: USA upphörde att kräva fasta rik värden för Japans import av bilar, bildelar, försäkringar, medicinsk och telekommunikationsutrustning.

Ramar kontra kvoter

USA:s handelsrepresentant Kantor förklarade — Vad vi hela tiden strävat efter är ramar som ger oss möjlighet att mäta resultaten. Vad japanerna ville ha var försäkringar att de inte skulle tvingas eva med numerära kvoter för importen inom en given sektor. Båda sidor sökte tillfredsställa den andres invändningar.

Bedömare som minns förra sommarens amerikanska glädje — som visade sig ha tagits ut i förskott — är ännu skep Mickey Kantor har inte ännu råd att le.

tiska. Den breda överenskommelsen tycks lös i fogarna. När förhandlarna kommer till detaljerna är frågan om de kan finna de statistiska måttsfockar som kan mäta framsteg i öppnandet av den jopanska marknaden, utan att vara direkta kvoter.

De japanska representanterna sade vid ankomsten till Washington att de bara kommit för sonderande samtal. De uppgav sig inte ha något mandat att förhandla. Men vid två tillfällen när byråkraterna inte tycktes nå någon vart ringde Kantor den japanske utrikesministern, och samtalen tog ny fart. Efter bara fyra dagar presenterades den preliminära överenskommelsen.

Ramavtal med vem?

Häri ligger en del av den osäkerhet även ansvariga inom den amerikanska administrationen känner. Observatörer påpekar att ramöverenskommelsen slutits med det japanska utrikesdepartementets medverkan. Det mäktiga fi nansdepartementet har ännu inte sagt sitt. Och det kommer att ha ett avgörande inflytande över utmejslandet av detaljerna i ett eventuellt avtal.

I vågskålen ligger dock också denna gång erfarenheterna från de tre måna ernas kyla i handelsrelationerna. Något en del ekonomer hoppas ska tjäna som en läxa också för andra nationer.

— Jag tror det här har varit en mycket fruktbar period när både den amerikanska och den japanska sidan lärt, och lärt på nytt, värdet av deras förhållande liksom riskerna med att bryta det, säger handelsexperten Robert Lawrence vid Harvard-universitetet. €&