USA-marknaden är full av fallgropar använd jurister och konsulter i början!

av Thor Forsskåhl Forum 1981-11, sida 08-09, 17.06.1981

Taggar: Orter: USA Teman: marknader

• Orsakerna till det positiva läget är av allt att döma delvis psykologiska. Lande präglas av en nyvunnen optimism, självtillit och handlingskraft efter det traumatiska sjuttiotalet, och näringslivet sätter stor tilltro till Reagans förmåga att lägga landets ekonomiska politik på en ny och för dem gynnsam kurs. Men också ett relativt stabilt oljepris och en stark dollar har gynnat ekonomin i USA.

BNP växer

Enligt det amerikanska handelministeriet var ökningen av bruttonationalprodukten för det första kvartalet i år 8,4 procent och på årsbasis förväntas den ligga mellan 3—5 procent beroende på vem som svarar för prognosen.

Till exempel tidskriften Times ekonomister håller på den lägre siffran medan Morgan Guaranty Trust Company är för den högre. Det kanske mest positiva i USA:s ekonomi är att inflationen ser ut att sjunka avsevärt. Från 13,2 procent senaste år till 8,6 procent i år. Detta har ju varit ett av Reagan-politikens främsta mål.

Bland de ekonomiska probleme märks främst det höga ränteläget som ligger kring 20 procent (prime rate). Räntan bromsar effektivt en kraftig tillväxt, men har därtill lockat utländska finansinstitut på den amerikanska kapitalmarknaden. Enligt bankdirektör Pauli Ignatius vid nybildade American Scandinavian Banking Corporation, i vilken FBF är med, väntas räntan sjunka med några procent under hösten.

Ett annat problem är den höga arbetslösheten, som dock väntas stanna på nuvarande nivå om drygt 7 procent, vilket motsvarar ca 8.5 miljoner mänskor av arbetsstyrkan. Men det finns också regionala ekonomiska problem och svårigheter inom jordbruket samt basmetallindustrin.

Satsning på export

En betydande faktor för den kommande ekonomiska utvecklingen är USA:s ökade intresse för och medvetenhet om den internationella handeln. Trots de många multinationella företagen så har näringslivet i USA på det stora hela varit mycket hemmamarknadsorienterat. Nu har de medelstora och små företagen

I USA-markaden är

Använd juister och konsulter

Under den korta tid Reaganadministrationen verkat har det skett en kraftig omsvängning till det bättre i USA:s ekonomi. Detta trots att den nya administrationen rent praktiskt knappast kunnat påverka den ekonomiska utvecklingen nämnvärt och kongressen inte ens godkänt det nya programmet i sin helhet som framlagts av president Ronald Reagan.

börjat rikta sina blickar utåt med benägen hjälp av både handelsministeriet (US Department of Commerce) och utrikesministeriet (State Department).

De marknader som de bedömer att erbjuder den största potentialen är Mexiko. Storbritannien och Japan, men vi är också mycket intresserade av de kommunistiska länderna och de underutvecklade länderna, säger Deputy Assistant Secretary Michel George på handelsministeriet. För nyexport föreföll varken Finland eller det övriga Skandinavien vara särskilt intressant, utom i fråga om stenkol.

Förste sekreteraren Juhani Hyytiäinen vid vår ambassad i Washington konstaterar dock att de stora stenkolshamnarna i Baltimore och Norfolk har problem att handha så mycket som efterfrågas och de utgör sålunda en flaskhals för stenkolsindustrin.

Ändå strävar Finland till att köpa större delen av sitt stenkol från USA. kring 1 miljon ton i året. Detta kommer säkert att leda till att vårt underskott i handelsutbytet med USA bara växer. 1980 var underskottet ca 1,7 miljarder mark och hela handelsutbytet kring 5 miljarder mark. Senaste år var det främst nedgången i vår pappersexport som bidrog till underskottet.

Som handelspartner anses Finland vara sällsynt problemfritt och mycket säkert och pålitligt som investeringsland på grund av den stora politiska stabiliteten och goda ekonomin i förhållande till många andra länder, säger man på utrikesministeriet i Washington. Men det är företagens sak att sköta handeln. inte

FORUM 11/8 vår, och vi ger dem bara hjälp och information om olika marknader då de begär det.

I själva verket ger handelsministeriet en hel del stöd och hjälp åt små och medelstora exportörer. Storföretagen vänder sig som regel inte till handelsministeriet, men det är klart att deras intressen bevakas i olika politiska sammanhang. Framföralit då det gäller att rasera barriärer som hindrar fri handel.

Det stöd handelsministeriet ger påminner om de aktiviteter vi har i Finland. Det är fråga om en omfattande publikationsverksamhet med bla regelbundet återkommande marknadsöversikter som görs i respektive land, deltagande i mässor, exportteknisk och finansiel rådgivning, seminarier och symposier och upprättandet av handelsdelegationer.

F | Hu ba EE Vi har varit långsammare än många av vår konkurrenter, säger förste sekreteraren Juhani Hyytiäinen på ambassaden i Washington.

y

FORUM 11/81

En företagsetablering borde ske stegvis med utomstående experthjälp, anser Lars Colliander (t.v.), VD för Valmets dotterbolag i USA. Handelssekretare Jukka Vihersaari tillfogar att också en noggrann segmentering är ytterst viktig.

För att driva verksamheten effektivare rapporterar också alla handelsattachéer och sekreterare sedan drygt ett år till handelsministeriet, inte till UM. Därtill finns det 47 lokalkontor runtom i USA som hjälper exportörer, oftast i samråd med de lokala myndigheterna och handelskamrarna. Lokalkontoren är i regel mycket aktiva och försöker stimulera företagen till att satsa på export och ger dem betydande bistånd.

Betydande finländsk satsning

Den finländska satsningen i statlig regi på USA är betydande. Förutom vid vår ambassad i Washington finns det handelssekreterare i New York, Chicago och Los Angeles. Planer på att öppna ett kontor i Dallas, Houston eller Atlanta finns också. Därtill finns det fyra handleskamrar samt Finnish Import Services Center Inc som drivs av Utrikeshandelsförbundet och är en sammanslutning av 34 företag.

Förutom det stöd enskilda exportörer får är den finländska satsningen betydande även i andra sammanhang, säger vår finansiella rådgivare Pekka Laitto i Washington. Vi bevakar olika projekt i Världsbanken, FN — främst UNDP — och IDB. Vi försöker vara med redan då förstudierna görs av utomstående konsulter, för detta ger den bästa möjligheten att komma med i ett senare skede med offerter om projektet förverkligas. Men uppenbart är att det kunde satsas mera och finländska företag kunde vara aktivare.

full av fallgropar

I början!

Antalet finländska företag som etablerat sig med dotterbolag i USA är kring sjuttio och av dem har drygt tio egen tillverkning.

Vi har varit mycket långsammare än svenskarna, och ofta är de skickligare, konstaterar Juhani Hyytiäinen.

Många är de finländska företag som försökt göra inbrytningar på den amerikanska marknaden men misslyckats. Orsakerna är naturligtvis många till ett misslyckanade, men de vanligaste är dåliga förberedelser och svag kännedom om marknaden, satsning på ett alltför stort område, leverans- och serviceproblem samt illa anpassade produkter.

Skräckexemplet är det finländska företag som öppnade ett storstilat kontor på Ostkusten och väntade sig att försäljningen skulle komma av sig själv. Ofta får man beräkna 2—3 år innan försäljningen tar fart och då också först efter hårt och målmedvetet arbete. Det är ofta dyrt och tidskrävande att lyckas ”over there”.

Jobba hårt

Valmet — Industrial Machinery & Product, Inc.:s YD Lars Colliander anser att en företagsetablering eller omfattande export borde ske stegvis. Först borde företaget skicka en representant för att studera marknaden och vilka eventuella produktförändringar som bör göras för att produkten skall passa den amerikanska marknaden och förbrukaren. Därefter bör företaget helst begagna sig av en utomstående konsult för att kontrollera om de ursprungliga slutsatserna är riktiga, vilka marknader som helst skall bearbetas och var företaget skall ha sitt säte.

(Forts på sid 32)

Räntenivån väntas sjunka något under hösten, tror bankdirektör Pauli Ignatius vid American Scandinavian Banking Co.