Ut i världen via Sverige

av Björn Sundell Forum 1983-18, sida 12-14, 16.11.1983

Taggar: Bolag: Partek Orter: Sverige Teman: internationalisering

FOÖRUN 18/83 18/83 F ORUN

Direktör Björn Mattsson, Partek: Vil vi växa, måste vi söka oss utomlands. Hemmamarknaden växer inte längre.

EH Somliga slår på stort, Neste till exempel, som valde att satsa på plastindustrin Unifos, ett svenskt företag med omsättning i miljardklassen.

Partek har valt en annan väg. Kännetecknande för Parteks strategi har varit, att man övertagit många små företag med ett mycket klart avgränsat produktsortiment. Candor, Nordkalk, Bilindustri och Holmes Insulation i Kanada är alla företag med en omsättning på mellan 25 och 50 miljoner mark. Och alla bedriver de verksamhet som i många avseenden påminner om Partekenheternas egen.

Den enda verkligt stora enheten har varit Hiab-Foco, den största tillverkaren av hydrauliska lyftkranar i Europa. Hiab-Foco hör till den svenska Bahco-koncernen och har en omsättning på ca 700 miljoner mark. Men också här har man undvikit att rusa in med buller och bång. Först köptes ungefär fem procent av Bahcoaktierna i början av 8280-talet, sedan drygt lika mycket till. Vid det här laget har man tecknat ytterligare en del aktier i Bahco och har nu en andel på 18 procent av aktiestocken. Dessutom förhandlar Partek om ytterligare aktieköp som skulle förverkligas genom en riktad aktieemission från Hiab-Focos sida. Målet för Partek är att erhålla 40 procent av aktierna i Hiab-Foco.

Fortfarande byggföretag

Partek, med sin årliga omsättning på dryga 2 miljarder mark, är fortfarande fast förankrat i byggsektorn - byggmaterialen svarar för tre fjärdedelar av omsättningen.

• Marknaden växer inte längre 1 Partek

Ut i världen via Sverige

Med snabba, små kliv har Partek tagit sig in på den svenska marknaden. Företagsköpen har följt tätt på varandra. Candor, Bilindustri i Blidsberg, Nordkalk; alla är de exempel på företag som köpts eller bildats i Sverige åren 1982 och 1983. Steget mot internationalisering går i hög grad via vårt västra grannland.

Parteks största satsning i Sverige: Hiab-Foco som hör till Bahco-koncernen. Med små aktieköp i taget har Partek ökat sitt engagemang.

snarare krymper den, konstaterar direktör Björn Mattsson vid Byggämnessektorn. Vi kan möjligen upprätthålla den nuvarande försäljningsnivån här i Finland, men risken finns att försäljningen går bakåt. Vill vi växa, måste vi söka oss utomlands.

Steget ut till Sverige erbjuder ett fönster mot nya internationella marknader. Inom byggsektorn är Sverige intressant därför att marknaden har många mellaneuropeiska drag. Här i Finland bygger vi fortfarande en hel del nya bostäder och bara 10-20 procent av byggnadsaktiviteten inriktar sig på sanering av det gamla byggnadsbeståndet. I Sverige går redan hälften till saneringsverksamhet.

• Väldigt många av de förändringar som sker inom Partek tar sikte p de omställningar som sker i Europa, där saneringen spelar en allt större roll. Sanering kräver nya produkter och skapar nya distributionskanaler. Nya aktörer dyker upp inom byggmaterialhanteringen.

• Vi går med i svenska företag för att skapa en plattform för vidare internationalisering.

Det här gäller såväl byggämnessektorn, som tillverkar bl.a. basmaterial betongprodukter, isolations- och täckmaterial och inredningsutrustning, som metallsektorn med tillverkning av bland annat hydraulisk transportutrustning. Vid sidan av strävan till internationalisering gäller det att få till stånd branschrationalisering. Dubbelarbetet undviks och kostnader sparas som en följd av synergieffekterna.

Partek inledde i tiderna sin verksamhet vid kalkbrottet i Pargas, varefter man gett sig in på nya områden, integrerat framåt, närmat sig kunden. Engagemanget i Nordkalk på Gotland (bilden) innebär att Partek integrerat bakåt. Man har gått med i den gotländska kalkbrytningen för att säkerställa tillgången på en råvara som lite avviker från den som finns i Pargas.

Gemensam marknadsförin - Vad Hiab-Foco beträffar har vi redan i flera års tid undersökt olika samarbetsmöjligheter. Vi utnyttjar varandras marksnadsföringskanaler och distributörer. Hiab-Focos lyftkranar kompletterar Partekföretagen Multilifts och Nummis tippar, bakgavelhissar, lösflak och kranar. Kunderna är desamma för båda.

Samarbete är av nöden eftersom inregistreringen av nya lastbilar har minskat med 50 procent i Europa på ett par år.

Någon måste oundvikligen utgå som förlorare på en så kraftigt krympande marknad.

• Cenom samarbetet försöker vi försäkra oss om att inte höra till denna grupp av förlorare.

Hur viktig är då lönsamheten när man planerar ett företagsköp? Varken moderbolaget Bahco eller dottern Hiab-Foco har ju varit särskilt lönsamma de senaste åren, tvärtom. Går Partek in i ett företag för att sanera det - Nej, utgångspunkten måste no vara, att det företag vi går in i har tillfredsställande lönsamhet. På en marknad som krymper är det klart att många företag har lönsamhetsproblem, men vi utgår från att dessa är tillfälliga ifall en starkare position på marknaden kan uppnås genom samarbete.

• Här gäller det alltså att ställa frågan: Finns potential till lönsamhet på lång sikt. Inte går vi in i ett företag om utgångspunkten är att vi genast måste sätta i gång med en grundlig sanering.

Bara en femtedel går på export

Partek inledde ursprungligen sin verksamhet som ett hemmamarknadsdominerat företag inom byggsektorn. Så småningom har den lätta industrisektorn, metallindustrin, vuxit i betydelse.

Hemmamarknadsprägeln bär Partek fortfarande, eftersom bara 20 procent av omsättningen härrör sig från export. Hur långt skall internationaliseringen drivas?

Av Björn Sundell

Björn Mattsson vill inte uttrycka målet i siffror. - Vad vi talar om är närmast en strävan. Vi siktar till att växa utåt, på det internationella planet, men det går inte att säga hur stor del av omsättningen som borde baseras på export.

De många, små stegens internationaliseringsstrategi har inletts så nyligen, att det ännu är svårt att tala om resultat. Listan över företagsköp är dock imponerande.

Inträdet i Hiab-Foco skapar samordning på metallsidan. Området är klart avgränsat till hydraulisk transportutrustning.

På Gotland har Partek tillsammans med svenska Cementa bildat Nordkalk som bedriver kalkstensrörelse. Kalkstenen på Gotland avviker från den som finns i Pargas, och målet för Partek är bland annat att säkra tillgången på råvara.

En ännu längre driven nordisk integration står Scancem i Oslo för. Det bolaget bildades i år av Partek tillsammans med tidigare nämnda svenska Cementa och norska Norcem. Mål: Att marknadsföra och utveckla tillsatsmedel för betong på internationellt plan och att stärka betongens «konkurrenskraft som byggnadsmaterial. Hemmamarknaden behåller de tre företagen för sig själva.

Finland-Sverige tur och retur

Partek har också inlett samarbetet med svenska Höganäs. Här är det frågan om en överenskommelse mellan de två företagen gällande marknadsföring av keramiska produkter. Partek skall marknadsföra Höganäs" produkter i Finland och Sovjet och legotillverkar vissa av dem i Finland, Höganäs marknadsför Parteks keramik i Skandinavien och upphör själv med produktionen av glaserade keramiska plattor.

Om Höganäs-samarbetet innebär tillverkning av svenska produkter i Finland, så medför fjolårsavtalet med Skånska Cementgjuteriet motsatsen. Skanska, som företaget kallar sig i internationella sammanhang, tillverkar Parteks hålbjälklag (Variax) i Sverige.

F RUN 18/8 Å andra sidan har Partek importerat svenskt kunnande om takmaterial av svenska Plannja. Den tillverkningen sker i Finland. Partek sitter som spindeln i nätet. Know-how åker av och an över Ålands hav.

Tillbaka till metallsektorn. För två månader sedan köpte Partek svenska Kemiska AB Candor, ett köp som ännu avvaktar godkännande av de svenska myndigheterna. Företaget har försäljningskontor i hela Norden och producerar kemikalier, anläggningar och service för företag i ytbehandlingsbranschen. Candor med en omsättning på dryga 40 milj. mark kompletterar finländska partekenheten Galvatek, vars försäljning (21 milj. mark i fjol) varit vikande.

Inte bara Norden

Tyngdpunkten inom Parteks internationalisering är änsålänge förlagd vid Norden, framför allt Sverige. Några avlägsnare projekt är också under arbete. I Singapore invigdes nyligen en fabrik som skall tillverka hålbjälklag. Eastern Partek grundades i fjol i samarbete med ett lokalt företag.

I liten skala tillverkas multiliftlösflak i Västtyskland och England. I Saudiarabien spackelprodukter. Och i oktober i år köpte Partek kanadensiska Holmes Insulation Corp. som producerar bergull. Åter ett litet företag som omsätter 25 miljoner mark i året och som har ett mycket klart avgränsat verksamhetsområde. Ett nytt fönster mot omvärlden.

Listan över företagsköp är lång och den är inte ens helt uttömmande. Vad härnäst - Nya företagsköp är inte uteslutna, men vi måste ge akt på att inte splittra oss alltför mycket, säger Björn Mattsson. Nu måste vi konsolidera verksamheten. Vi bör visa vad vi går för på de områden där företagsköpen gjorts.

• Man får inte förivra sig. I praktiken är vårt kunnande detsamma som våra personresurser. En flaskhals utgör ofta antalet personer som lämpar sig för internationell verksamhet. Redan att jobba i Skandinavien är svårare än man ofta tror genom att språkkunskaperna är begränsade.

Begränsade resurser eller inte, steget ut i Norden har definitivt tagits och detta har skett på ett stillsamt, föga dramatiskt sätt. Säg sedan att det saknas exempel på nordiskt samarbete på företagsnivå. Parteks strategi visar att förutsättningar för samarbete existerar. 14

Nu skall USA-marknaden

En finländsk datorkomponent med revolutionerande egenskaper står inför sitt genombrott på marknaden i USA. Det första kontraktet tecknas ännu i år och tillverkarens mål är att bli marknadsledare. Detta i hård konkurrens med japanska Sharp, medan amerikanska tillverkare ännu ligger lång efter.

Finlux lilla dataskärm för bärbara datorer är en nätt liten och platt historie järn fört med normala sk. TV skärmar. Bottenfärgen är svart och texten granngul!

EH Det är frågan om Oy Lohja Ab:s elektroluminens-bildskärmar som i USA marknadsförs av dotterbolaget Finlux Inc. Produkten och som likaså heter Finlux. De väckte världsintresse när de presenterades vid en internationell konferens och fick priset för bästa forskningsrapport år 1980. Den första kommersiella tillämpningen av Finlux finns på bästa möjliga reklamplats, nämligen de nya informationstavlorna på Helsingfors-Vanda flygstation.

Den produkt som nu är aktuell på marknaden, fastän ännu under utveckling, är en dataskärm för bärbara datorer och instrument. Skärmens bildyta är 10 cm hög och 20 cm bred, dvs motsvarande ett halvt maskinskrivningsark. Det mest sensationella är att den är mindre än 1 cm djup, inkluderande elektroniken för styrning av skärmen. Lätt är den också bara några hundra gram. Bildytan är uppdelad i 256 x 512 punkter (bildelement) för framställning av både grafik och text. Den allmänna uppfattingen här i USA är att just denhär bildskärmen är den rätta för bärbara system. Samtidigt som produkten finslipas i laboratoriet i Finland under lednin av projektchefen Ismo Lindén, sköts försäljningsarbetet i Silicon Valley av Ulf Ström, president för Finlux. Han nämner ännu inga namn men säger att marknadsföringen här i den amerikanska elektronikens centrum ännu i år kommer att ge det första kontraktet som resultat.

• Efterfrågan är i själva verket vida större än vår kapacitet. Det betyder i dethär skedet att vi måste säga nej till många men samtidigt kan välja första kund noggrannt.

Kapacitetsökning 1985

Den begränsade kapaciteten är övergående. Bolaget kommer att få upp kapaciteten i början av -85 och räknar på längre sikt med produktion inom USA. Hur stora serier är det då fråga om? Ström nämner som exempel en potentiell kund som ville ha 10.000 dataskärmar per månad. Det är för mycket för Finlux i dethär skedet och man diskuterar därför en status som ”second source”, sidoeleverantör.

• Vi vet att samma kund diskuterar med Sharp, vår japanska konkurrent.