Utan Arbete Och Utan Erfarenhet

av Max Lundell Forum 1994-05, sida 27-28, 14.04.1994

Taggar: Teman: arbetslöshet

Hit-Computer

MARKNADSNISCH I DATORBRANSCHEN

Richard Sederholm

Ila datoranvändare jag känner har ibland kommunikationssvårighete med sin dator [även jag själv). Vanligtvis påstar de att datorn “gör fel”, men sanningen torde ändå vara “användartel”. Oberoende av orsakerna leder missförståndet ofta till adrenalinutsöndring i den ena parten (dock inte i datorn).

En människa med hög adrenalinhalt måste få ge utlopp för den destruktiva energin raseriet innehåller. Det bästa målet för avreagering är objektet som förorsakat ilskan, i detta fall datorn. En vanlig dator är dock ganska känslig för mekanisk åverkan och dessutom ekonomiskt värdefull.

Idén

Var finns då marknadsnischen, Hit-Computern? Jo, någon borde börja tillverka slagtåliga datoratrapper, “HitComputer” av lagom mjuk plast eller hår ummi. Mot dessa atrapper skulle de ilskna datoranvändarna få avreagera sig. En vettig design skulle kunna se ut såhär:

Monitorn

En manitordel där alla sidor sitter fast i en centralbit genom enkla klick-kopplingar som gör att sidorna kan lossna av välriktade, hårda slag. De olika si jorna skulle sitta fast olika hårt för aft förlänga motståndstiden. Tack vare klick-kopplingarna kan modellen enkelt byggas ihop igen när den är sönderslagen, så nästa användare får ge sig på den.

Centralenheten

Centralenheten med diskettstationerna skulle kunna öppna si på liknande sätt, men insidan skulle vara utformad och färgsatt så som elektroniken ser ut i verkligheten, fast i förenklat utförande. Möjligen skulle hårdskivan vara löstagbar så den kan rulla iväg över golvet och bli påstampod.

Tangentbordet

Tangentbordet kunde vara lite längre och tyngre än ett riktigt, för det skulle kunna användas som slagträ mot de övriga komponenterna. Tangenterna måste nog bara göras som reliefer för de” skulle inte hålla annars. Elkabeln borde ersättas med en kraftigare vajer så tangentbordet inte slits loss i stridens hetta.

Produktsortimen | rättvisans namn måste modellerna finnas både i Mac- och PCutförande, annars skulle bara ena tillverkaren få glädjen att slå sin konkurrent i bitar. Dessutom finns det säkert också behov för skrivare, plottare, scanners och dylik kringutrustning, som ibland visar samarbetsovilliget.

Programmerbarhet ger viktiga nyanser

Den stora finessen med idén är ändå monitordelens centralbit. Den borde nämligen innehålla en slagtålig, batteridriven ljudsimulafor som detekterarar slagens rikming och styrka och ger från sig fåmpliga klagande ud.

Denna klagogenerator skull ivelvis vara programmerbar så Sen höndiga datoranvändaren själv skulle få välja hur den klagar, om de båda förstår varann… 9

HANNE WILSKA-KARJALAINEN “REN OCH.DRAGFRI INNELUFT-GER BÄSTA = | BOENDEKVALITET REDA … Och speciellt är vi

DEN HÄLSOSAMMASTE

INNELUFTEN ENLIGT UNDERSÖKNINGAR I Honkarakennes stockhus, som byggs av äkta Iso-stockar, är inneluftens kvalitet bäst enligt finländska undersökningar. Väggarna i ett hus tillverkat i Iso-stockar andas jämt utan känsla av drag. En stockvägg ackumulerar värme, jämnar ut inneluftens fuktighet och sparar på detta sätt energi.

MED TANKE PÅ BARNEN…

På bilden stockluset Magstro från bostadsmässan i Mäntsälä

FÖRVERKLIGAR DIN DRÖ | Od Jag vill att närmaste Honka-försäljare kontaktar mi ff Jag vill ha mera information o — Honkarakennes hus med korta knutar

Od Jag vill ha mera information om hälsosammare inneluft (enligt undersökningar)

CJ Jag kommer att bygga år CI Jag bar tomt

Storleken på min planerade byggnad är

Nam [ ] Jag harinte tomt L m

Adress

Tei

Klipp ut kupongen och sänd den till Honkarakenn b usta i stockvillans hemtrevliga och varma atmosfär.

NU KAN STOCKHUS.

BYGGAS AVEN I STÄDER OCH TÄTORTER Honkarakenne har även tagit fram en ny serie egnahemshus med korta knutar. Den passar utmärkt på byggnadsplanerade områden. När d vill bo i ett hälsosamt, modernt stockhus i stads- eller tätortsmilj hittar du lös- = | ningen hos Honkarakenne.

• Klipp ut ==&8 =

HONKARAKENNE OY PL 31 04401 JÄRVENPÄÄ |

Foru 25

VTT klart för 2000-tale e VITT:s omorganiseringsprocess är på slutrakan. De ov VTT själv initierade och de av de internationella evalverarna senaste sommar föreslagna åtgärderna håller på att förverkligas. Den nya organisationen med nyutnämnd direktion under ordförandeskap av vice vd för Neste Oy diplomingenjör Jukka Viinanen, samt nio nya forskningsenheter, körde i gång vid årsskiftet. Organisationen är uk formad för att möjliggöra en framgångsrik verksamhet långt in på 2000-talet. Främst bland målsättningarna är en så marknadsorienterad FoU-verksamhet som möjligt. Framtidens VTT kan liknas vid en koncern med en liten central förvaltning och ett antal förhållandevis ”självständiga dotterbolag med resultat ansvar.

VTT:s resultat för senaste år är postivt, vilket är ett tecken på att efterfrågan på forsknings och utvecklingstjänster i vårt land inte avmaltats i takt med den övriga nedgången. Detta är ett gott tecken eftersom det signalerar framtidstro och vetskap om att recession alltid åtföljs av uppsving. Visserligen har de rivata “efterfrågan på VTT:s FoUdtjänster år 1993 minskat med inemot 4 24 jämfört med år 1992, men samtidigt har inkomsterna från statsförvaltningen ökat med 8 2 och från utlandet med 7 76. Därigenom har inkomsterna från den avgiftsbelagda forskningen totalt sett ökat med över 2 76. Merparten av ned gången i efterfrågan inom den privata sektorn kan hänföras till den kraftiga konjunktursvackan inom byggbranschen.

De sammanlagda intäkterna för VTT:s avgiftsbelagda forskning var senaste år 5 16 miljoner mark. Denna summa måste VTT förtjäna i en konkurrenssituation. För budgetfinansierad verksamhet använde VTT 299 miljoner mark, vilket är 4 90 mindre än året innan.

Eftersom det i sista hand alltid är människan som anger rikt ningen på forskningsverksamheten, kan det vara av intresse att se, hur valet av forskningsdirektörer för VTT:s nio nya enheter utföll den 1 mars: VTT Elektronik, teknologie dr Jorma Lammasniemi, VTT Informa 2 tionsteknik, Doctor of Philosophy Pekka Silvennoinen, VTT

Automation, teknologie — dr Jukka Ranta, VITT Kemiteknik, teknologie licentiat Markku Auer Bio- och livsmedels teknik, filosofie dr Juha Ahvenainen, VTT Energi, filosofie dr Mikko Kara, VTT Tillverkningsteknik, teknologie dr Heikki Kleemola, VTT Byggnadsteknik, teknologie licentiat Erkki KM Leppävuori och VTT Samhällsbyggnad och infrastruktur, teknologie dr Markku Salusjärvi.

Placeringsort för forskningsdirektören för VTT Elektronik blir Uleåborg, för VTT Energi Jyväskylä och för VTT Automation Tammerfors. Övriga forskningsdirektörer får Otnäs i Esbo som placeringsort. Il

Fusk i forskning förkastlig 8 Delegationen för forskningsetik har sammanställt direktiv för att förhindra fusk i forskning. Tillsammans med Finlands Högskolerektorers råd och Finlands Akademi rekommenderar delegationen, att vetenskapliga institutioner och organisationer i vårt land skulle tillämpa de i direktiven stipulerade allmänna principerna i sin verksamhet. Direktiven berör i huvudsak forskning vid universitet och högskolor ” samt forskningsanstalter. Aven annan forskning kan komma i fråga, fast detaljerna kan variera. Pålitligt och uppriktigt forskningsarbete kännetecknäs av god vetenskaplig praxis. Med fusk i forskning avses däremot fabricering av observationer eller resultat, falsifiering eller plagiering. Fusk” forsknin har under de senaste åren liv t behandlats inom internationella vetenskapliga samfund. Hur skall ma kunna förhindra, att allvarliga konsekvenser för vetenskapen uppstår? Inom internationella vetenskapliga organisationer kräver man redan allmänt åtgärder för att råda bot på sitvationen. Aven i Finland har man tiltsvidare saknat entydiga förhåll ningsregler. IH

Framtidens ytmateria € I framtiden kan ytor beläggas med en diamantaktig film som är endast cirka en tusendels millimeter tjock. Filmen kan få en stor betydelse inom medicinen, då den bland annat kan anvärdas som implantat i mänskliga vävnader. Exempelvis en slite led kan tänkas få en ny slitstark

Diamanthård kolfilm å la VTT.

yta av det nya materialet, som utvecklats av VTT och Helsingfors universitet. Eftersom temperaturen vid själva beläggningsprocessen är låg, kan även plaster beläggas. Hittills har diamantaktiga timer endast använts för att belägga hårda material, såsom slitytor i kugghjul, pneumatiska — ventiler, agerbussningar mm.

Den diamanthårda kolfilmen har visat sig vara ytterst slitstark vid torr beröring mot keramkula. Materialet har vid VTT konstaterats vara över tio gånger slitstarkare än alla andra materialkombinationer som — forskningscentralen har utfört mät Matti Krank

TEKNIK+ FORSKNIN ningar på. Åven friktionskoetficienten är den minsta som VTT någonsin mätt vid torr berö ring ristallina, med liknande teknik tillverkade diamanifilmer, kan i framtiden revolutionera även — elektronikindustrin — på rund av sina utmärkta halvedaregenskaper. Vid VTT har man kunnat påvisa, att diamantfilmkomponenter till sina elektriska egenskaper är helt överlägsna kiselkomponenter. Den aktiva elresistensen är endast en tusendel av kiselkomponenternas.

Vetenskapsmän är förbryllade över diamanifilmers utomordentliga friktions- och slit egenskaper. Någon allmänt accepterad förklaring till dessa egenskaper har tillsvidare inte kunnat framläggas. Il

Inget hjulspin € Japanska Mazda har försett sin senaste lyxbil Xedos med ett avancerat datorstyrt — antislirsystem, TCS [Traction Control System). Trampar föraren gasen i botten på halt väglag förhindras hjulspinn och bakvagnskast genom att motorns varvtal sjunker. Det normala vore ju att motorn rusar.

Xedos har TCS.

TCS-system är ingenting nytt i dyrare bilar. Elektroniken i vanliga system fördelar kraften till hjulen varvid varje hjul drar endast så mycket som föstet tillåter. Mazdas antislirsystem reducerar dessutom bränsletillförseln och sänker tändningen. Systemet utnyttjar delvis bilens ÅBSbromssystem. — TCS-styrdatorn hämtar information såväl från hjulens slirgivare som från en givare på bromspedalen; Informationen gäller hjulens fäste och hur bromsarna arbetar. En vinkelgivare på ratten anger styrriktningen, en hastighetsmätare hastigheten och en varvräknare motorvarv, Gaspådraget av känns med en givare på gaspedalen och växelläget med en givare i växelhuset. Information fås dessutom från motorns egen styrdator. På basen av de inströmmande uppgifterna avväger datorn kontinuerligt hjulens möjligheter att behålla fullt markfäste” Il