Utan reformer förlorar Finland

av Patrik Lindfors Forum 2010-01, sida 22-25, 28.01.2010

Taggar: Personer: Björn Wahlroos Orter: Finland

Jtan reforme förlorar Finland

Finland saknar naturliga konkurrensfördelar, och behöver därför en beskattning och reglering som gör landet attraktivt för både företag och privatpersoner. Att erbjuda sämre villkor än grannländerna på alla punkter fungerar inte. Det säger Sampos ordförande BJÖRN WAHLROOS.

<

PATRIK LINDFORS TEXT

ANTON SUCKSDORFF FOTO

X OM BJÖRN WAHLROOS skulle grunda ett företag i dag är en av de första frågorna han skulle ställa sig: Ska jag grunda företaget i Finland eller i utlandet?

Orsaken är enkel: Finland erbjuderinga fördelar jämfört med grannländerna. Estland har ingen företagsskatt, i Ryssland är den högsta personliga skattesatsen 19 procent, Sverige har ingen arvs-, gåvo- eller förmögenhetsskatt medan Norgeipraktiken inte beskattar investeringsbolag.

NE 1 2819

INTERVJU

Björn Wahlroos Född: 1952.

Jobb: Styrelseordförande för Sampo, styrelseordförande för UPM, styrelsens vice ordförande i Nordea.

”De flesta industrigrenar har ingen råvara som knyter tillverkningen till Finland. ”Ska du grunda ett bolag borde du göra det i Estland. Ska du bygga upp ett huvudkontor med många anställda är S:t Petersburg det rätta valet. För en förmögen familj som funderar på arvsarrangemang är det kloka att bosätta sig Stockholm. Den som vill bygga ett holdingbolag för värdepapper väljer Oslo”, säger han.

Alla grannländerna har betydande undantag från huvudreglerna i beskattningen jämfört med Finland. Orsakerna varierar; Estland och Ryssland villlocka till sig företag och investeringar medan Sveriges mål är att göra det mindre lockande för förmögna familjer att flytta sina tillgångar till utlandet.

Men enligt Wahlroos finns det alltså ingenting i vårt beskattnings system som ger Finland en fördel.

Risken med detta ligger dels i att företagen flyttar en allt större del av sin verksamhet till utlandet, inklusive huvudkontor, och dels i att den för tillfället höga skattemoralen gradvis vittras sönder.

”Förutom klimatet har vi höga skatter och långa avstånd, vilket betyder att det tar lång tid och kostar rätt mycket att resa till metropolernaiEuropa? ”Finland har ingen naturlig konkurrensfördel, och kan därför inte ha en högre skattenivå än andra länder. Viär helt enkelt lite på sidan om. Och är man lite på sidan om ska man erbjuda fördelar — inte nackdelar — åtminstone i förhållande till de närmaste konkurrentländerna”, säger han.

Det som krävs för att balansera upp situationen till Finlands fördel är en konkurrenskraftig beskattning och flexibel reglering.

”Vi måste inse att vi är en del av en global ekonomi där det är lojalitet och transaktionskostnader som knyter människor till en viss plats. Lojalitet och fosterlandskärlek räcker til för att hålla kvar folk en tid, medan transaktionskostnaderna sjunker hela tiden tack vare internet och möjligheterna att till allt lägre kostnader förlägga produktion och övriga funktioner till andra länder?”

Dumt slopa avoir fiscal. Finland har enligt Wahlroos hamnat på efterkälken i konkurrensen med grannländerna eftersom inga nya betydande reformer har genomförts i beskattningen, samtidigt som tidigare välfungerande skattebeslut rivits upp. Orsaken till detta ser han i att den krismedvetenhet som präglade beslutsfattandet i Finland under krisen på 90-talet nästan fullständigt saknasidag.

”Tack vare att det fanns en krisstämning kunde man då fatta kloka beslut. Det främsta exemplet är den avoir fiscal-princip som började tillämpas på företagsbeskattningen. Det handlade om en reform som dramatiskt sänkte på beskattningen av företagsinkomst och förbättrade förutsättnigarna för att hålla kapitalkvaribolagen. Men denna reform skrotades tolv år senare?”

Björn Wahlroos säger att vinu står inför det faktum att vi desperat behöver nya företag, nya företagare och nya idéer.

Hur man än ser på den finska industrin är problem att vänta. Skogsindustrin - där Wahlroos själv hör till de mäktigaste som ordförande för upPmM - stannar här med en viss kapacitet eftersom här finns en viss mängd råvara. Men det handlar om en bransch som redan har flyttat en betydande del av sin produktion till utlandet eftersom tillverkningen inte är konkurrenskraftig här.

”De flesta övriga industrigrenar har ingen råvara som knyter tillverkningen till Finland. Det bästa vikunde tänka är att erbjuda industrin en rätt billig energi, men även på de punkten gör många beslutsfattar sitt yttersta för att bevilja så få tillstånd för ny kärnkraft som möjligt”, säger Wahlroos.

Den kris som präglat världsekonomin under det senaste året har inte blivit så djup som de största pessimisterna förutspådde. Men även om en återhämtning sker på ett globalt plan är det en helt annan fråga hur Finland tar sig ur krisen.

”Det sorgliga är att vi nu har en mycket stor konkurrenskraftsmässig

FLER

FÖRETAGARE.

Finland behöver enligt Björn Wahlroos fler företagare. För att nå det målet måste det vara tillåtet att förtjäna, både när det gäller beskattninge och den allmänna opinionen.

nackdel på grund av vår höga kostnadsnivå, vilket ytterligare förstärks av en stark euro. Detta kombinerat med ett skattesystem där inställningen till framgång är allt annat än företagarvänlig”

Det handlar enligt Wahlroos om en ekvation sominte kommer att hålla ihop.

”Det tar rätt länge innan vi ser en kollaps, och systemet brukar fungera så att när det börjar gå ordentligt åt skogen börjar man rätta till sa ker. Men nog skulle det vara bättre att göra någonting innan det uppstår orimligt mycket skada”, säger han.

Björn Wahlroos konstaterar att det finns vissa beslutsfattare och debattörer som smått maniskt håller fast vid tesen om att det endast är storindustrin som skapar värde. Han ger dessa personer så till vida rätt att det inte går att ställa om Finland till en serviceekonomi på några år, eftersom det handlar om ett land med eni grunden industribaserad ekonomi.

”Vi måste spela med de kort som vi har, och därför kommer det på kort sikt att vara oerhört väsentligt att försäkra oss om att de bolag som finns här kan fortsätta att verka här på någorlunda rimliga villkor. Det gäller framför allt bolag som har mycket produktion i Finland, till exempel skogsindustrin och stora delar av verkstadsindustrin”

Förutsättningen för att den tunga industrin ska stanna kvar är tillräckliga skatte- och regleringsmässiga åtgärder. I annat fall står den offentliga ekonomin snart inför en hårdbantning.

Fler företagare. Björn Wahlroos ser en möjlighet att skapa arbetsplatser och ekonomisk aktivitet i Finland: ett ökat företagande. En ytterst liten del av studerande på högskolor och yrkeshögskolor meddelar att de vill bli företagare. De flesta har siktet inställt på att bli lönearbetare.

”Detta är ett problem, men också en möjlighet eftersom vi här har en outnyttjad resurs”, säger han.

Wahlroos anser att det endast finns två metoder att påverka villigheten att bli företagare: genom att påverka attityderna och genom ekonomiska incitament. Det har ändå visat sig att stämningspåverkande åtgärder har en rätt begränsad effekt.

De åtgärder som har den största genomslagskraften handlar om direkta ekonomiska incitament, alltså reda pengar. En viktig faktor är också

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 281 ”Var är uppskattningen för dem som betalar åtskilliga miljoner i skatt i Finland per år och bygger upp detta land? den allmänna inställningen till dessa ekonomiska incitament.

”Det som skett i den finska debattatmosfären under de senaste fem åren är i detta hänseende enbart negativt. Det enda vi verkar göra är att ondgöra oss över inkomstklyftor, optionsprogram och bonusar ”Folk har slutat fråga sig om vi är framgångsrika eller inte, det viktiga är att ingen ska få njuta av denna framgång. Om vi förbjuder människor att njuta av framgång, vem vill då ha framgång?”

Det har blivit populärt att säga ”vi har det så bra, och vi behöver inte mer”. Detta är enligt Wahlroos ett oerhört farligt - och elitistiskt — tankesätt. Även om man själv har det bra betyder det inte att alla har det bra. Arbetslösheten är fortfarande ett av de stora problemen i samhället.

Wahlroos betonar att ekonomisk tillväxt inte betyder att vi tvingar någon att konsumera mera. Tvärtom innebär det att vi har mer resurser för att hålla miljön ren och producera med teknologier som belastar miljön mindre. Eller vi kan också konsumera dyrare varor som sliter mindre på naturen, till exempel nyare bilar.

”Vi måste ge större skattemässiga incitament, tillåta folk att behålla en större del av de pengar som de förtjänar och uppskatta att de betalar skatt på det som de förtjänat. Vi måste inse att landet byggs upp av människor som arbetar mycket”, säger han.

Skattesmitning är ett fenomen som inte lyfts fram i offentligheten i Finland. Olika arrangemang för att undvika skatter förekommer enligt Wahlroos ändå i större utsträckning än vad är allmänt känt, till exempel vid stora arv.

”Vi har en hög skattemoral i Finland. Detta är ett faktum som inte heller uppskattas, vilket publiciteten kring skattetabellerna är ett teck en på. Ingen skriver till exempel om hur stora summor personerna med de högsta inkomsterna verkligen betalar i skatt”, säger Wahlroos och tillägger att det visserligen är medelklassen som bär den största skattebördan mätt i volym.

Björn Wahlroos citerar CHRISTOFFER TAXELL som brukar påpeka att vi idoliserar idrottsstjärnor som har kontrakt värda tiotals miljoner euro, men inte betalar en cent skatt i Finland. Själv hör Wahlroos till de största skattebetalarna i landet.

”Var är uppskattningen för dem som betalar åtskilliga miljoner i skatt i Finland per år och bygger upp detta land? Det enda som påpekas i debatten är att skatteprocenten på inkomsterna var ilägstalaget. Meningen talar om hur stora de inbetalade summorna faktiskt är. Skatteintäkter är inte procentenheter, det handlar om miljoner. Det väsentliga är att vifår fler människor som betalar miljoner i skatter till det här landet”

Systemet sertill att de pengar som kommer in i form av skatteintäkter fördelas i samhället. Ju mer pengar som betalas in desto mer finns det att fördela.

”För att få entreprenörskap måste det vara tillåtet att förtjäna. Annars är det ingen idé att tarisker och arbeta dygnet runt”, säger han.

Började med tom låda. Björn Wahlroos hör själv till landets mest framgångsrika företagare. Under 90-talet byggde han tillsammans med de andra delägarna upp investeringsbanken MANDATUM till Nordens största rådgivare vid fusioner och företagsköp.

”Mandatum var en tom låda som vi ganska snabbt lyckades fylla med affärer”, säger han.

Under slutet av g90-talet växte bolaget genom förvärvet av INTERBANK och några andra företagsköp. År 2000 köptes Mandatum av försäkringskoncernen saAMpPo. Den af > BJÖRN WAHLROOS

Bm Ordförand för finanskoncernen Samp; n 2009. Koncernchef för Sampo 20002009. St privat 2procent.

= Ledande partner och vd på investeringsbanken Mande

Mandatum Bank 1998-2000. Man r på Föranken i

Hanken 19 Gästprofe å Kellogg Graduate School of Management i USA 19831984. Gästpro University i 1980-1981.

2008-, vice or: rande för Nordea 2009-, ordförand institut Etla, Näringslivets Delegation EVA och Mannerheimstiftelse fären resulterade i att Wahlroos blev koncernchef för Sampo och bolagets största privata aktieägare — och samtidigt en av de mest inflytelserika företagsledarna i Finland.

Wahlroos och hans kompanjoner tog över Mandatum 1992, mitt under den djupaste recessionen. Han konstaterar att den bästa tiden att grunda ett företag är under enlågkonjunktur, eftersom det bara kan gå uppåt.

”Åren på Mandatum var spännande, och givande både mentalt och finansiellt”, säger han.

Stämningen avgör. Mandatum var ett partnerskap där Björn Wahlroos varledande partner och vd. Hans recept till framgång är en balansgång mellan klart ledarskap och förmågan att samarbeta på ett sätt som gör att stämningen är bra. Det gör det möjligt attmaximeraden totala arbetsinsatsen i det gemensamma projektet.

”Det är en fråga om att skapa en stämning av samhörighet och gemensamma intressen utan att ge avkall på målmedvetenhet och utan att falla in i ett träsk av ändlösa möten”, säger han.

Ekonomiska incitament har enigt Wahlroos en avgörande betydelse för företagets framgång. Men det krävs också en utmanande intellekuell omgivning med en öppen debatt.

”Inga ekonomiska incitament kan någonsin kompensera för en dåig stämning”; säger han.

På ett samhälleligt plan varnar Wahlroos för en atmosfär där viljan att bli företagare är beroende av möjligheterna att få finansiellt stöd för verksamheten.

”Inget bra företag har någonsin startat med utgångsläget att välja den verskamhet som ger mest stöd. Den centrala affärsidén får därför inte vara att maximera mängden stöd som företaget kan få. Man måste siktabetydligt högre än så för att det ska lyckas”, säger Wahlroos.

Utgiven i Forum nr 2010-01

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."