Utbildning — lön - framtid på arbetsmarknaden

Taggar: Teman: arbetsmarknaden

Det är ingen överdrivet ljus bild som målas upp av ingenjörerna, ekonomerna, teknikerna etc. Varje år utbildas allt flere unga, och trängseln på arbetsplatserna blir bara värre. Byggmästarna har redan tagit skeden I vacker hand, och gjort en framstöt om att antalet nyutbildade skall inskränkas. Ingen annan har ännu följt exemplet, men man följer med varierande grad av oro med utvecklingen. I takt med det stigande antalet dimltterade från olika skolor befarar man också att lönenlvån kan sjunka, då arbetsgivarna får allt flera kvalificerade arbetssökande att välja och vraka emellan.

Uppgifterna I tabellen baserar sig på intervjuer, statistiska uppgifter och olika undersökningar. I de flesta fall finns inga säkra uppgifter att tillgå, men tabellen torde 1 varje fall ge en fingervisning om nuläget för de olika grupperna.

T0

Utbildning-lön-framtid på arbetsmarknaden

Diplomingenjörer

Största delen av diplingenjörerna arbetar på ledande poster, i många fall på absoluta topplatser. Inom planeringssektorn återfinns omkring 20 procent (1964). Arbetsgivare är framför allt privata aktiebolag samt staten.

Utbildning:

Utbildningen räcker 5—7 år vid Tekniska högskolan i Helsingfors samt vid Åb akademis kemisk-tekniska linje. Lön: Enligt en undersökning år 1963 är = begynnelselöne 15 000 mk/året.’ Inom fem år stiger lönen till 20— 24 000 mk, som kan betraktas som medellön för dipl.ingenjörer. Bästa förtjänsterna har de som etablerat sig som egna företagare, statsanställda betalas sämst medan kommunerna betalar »normallön».

Framtid:

Redan nu har man känn av arbetslöshet, och diskussioner har förts om hur problemet i framtiden skall lösas, Hittills har dock ingenting konkret gjorts, och man får räkna med att dipliing. får lov att ta tjänster de egentligen är överkvalificerade för.

Ingenjörer

En stor del av ingenjörerna har etablerat sig som egna företagare. De återfinns även som tekniska ledare eller som byråingenjörer.

Utbildning 97 procent av ingenjörerna har fått sin utbildning vid Tekniska läroverket i Helsingfors. 4 års studier plus ett års praktik erfordras, och för inträde krävs minst genomgången mellanskola.

Lön:

Hisnande skillnader på toppoch minimallöner finns, men genomsnittet rör sig runt 2 000 mark.

Framtid:

Redan nu har ingenjörer svårigheter att få lön enligt kvalifikation. Inom de närmaste åren räknar man med en överproduktion, som dock inte tillsvidare är av alarmerande art, En jämförelse med de övriga nordiska länderna ger vid handen att Sverige i detta nu har det svårast ställt. I Norge och Danmark är situationen ungefär som hos oss. Inga större problem men man ser an på framtiden med en viss oro. ve

Byggmästar återfinns som självständiga entreprenörer, i tjänst hos kommun, stat eller vid industrier, samt som försäljare av byggmaterial.

Utbildning 3-årig utbildning vid Tekniska läroanstalterna i Helsingfors och Vasa. Därtill fordras 24 månaders praktik.

Lön:

Yngre byggmästare har 1500 —1 600 mark i månaden, medan äldre och ansvariga byggmästare kommer upp till 2 000 ock över.

Framtid:

Situationen är bekymmersam för byggmästarna just nu. Så bekymmersam att byggmästarförbunden har anhållit om att antalet nyutbildade byggmästare skall inskränkas. De närmaste åren torde inte medföra någon ljusning på detta område. Tvåspråkighet är en stor fördel också på detta område, och de svenska byggrmästarna har det därför något bättre ställt än sina enspråkigt finska kolleger.

Forum 15/68

Ekonomer Diplomekonomer och diplomkorrespondenter = arbeta på ledande poster inom administrationssektorn, i redovisnings- och marknadsföringsuppgifter samt som sekreterare och korrespondenter. Industrin och handeln har tagit hand om lejonparten av ekonomerna, men «banker, försäkringsbolag, «servicenäringarna samt statliga och kommunala inrättningar är också många ekonomers arbetsgivare.

Utbildning:

Utbildningstiden är i allmänhet 3—3,5 år, ekonomiekandidatexamen kräver för tillfället 3,5 års tilläggsstudier. Ekonomutbildning på svenska ges vid Svenska handelshögskolan, och Åbo akademi.

Lön:

Lönerna = varierar mycket starkt. Några säkra siffror finns inte att tillgå, enligt en undersökning senaste år gavs följande medianlöner: Manliga ekonomer, 2 100 mk, kvinnliga ekonomer, 1200, korrespondenter, 1 060, ekon.kandidater 2 620.

Framtid:

Arbetslöshet förekommer inte för tillfället, men konkurrensen med de övriga akademiskt utbildade inger bekymmer för framtiden (Se Forum 8/68).

Forum 15/68

Arbetsledare och tekniker

Verksamma vid olika industrier. Tekniker hittas också i det merkantilas tjänst, t.ex. som försäljare och demonstranter av olika slags maskiner.

Utbildning:

Sker vid tekniska läroanstalterna i Helsingfors och Vasa, och räcker 3 år.

Lön:

Nyutbildade tekniker och arbetsledare har en begynnelselön på 1150 mark. Genomsnittet ligger för tillfället vid omkring 1300 mark. Bäst ledarna.

Framtid:

Bland de svenska teknikerna är arbetslösheten liten just nu. Man hoppas att de åtgärder som nu vidtas för att stimulera näringslivet skall bära frukt, och svenska tekniker behöver inte inom de närmaste åren bekymra sig för att bli arbetslösa. De har dessutom i sin tvåspråkighet ett övertag gentemot sina finska kolleger. Arbetsgivarna visar en tydlig förkärlek för tvåspråkiga tekniker och arbetsledare.

Merkonomer

Arbetsfältet är mycket brett och jobbet omfattar för det mesta kontorsarbete av mer eller mindre kvalificerad art.

Utbildning:

Merkonomer = utbildas bl.a. vid handelsläroverk, utbildningen räcker 2 år för mellanskolegångna och 1 år för studenter. Ett förslag om att förlänga utbildningstiden till 3 resp. 2 år väntas bli godkänt av riksdagen i höst.

Lön:

Den senaste undersökningen rörande merkonomlönerna utfördes 1963, och medellönen var då 550 mark. Nu torde genomsnittet dock ligga vid c. 700 mark. Framtid!

Framtid:

I Finland finns för närvarande c. 50000 merkonomer. Värje år blir 5 000 nya merkonomer färdiga. Arbetslöshet i egentlig mening förekoramer inte i större utsträckning, men flera merkonomer erbjuds arbetsplatser som inte motsvarar deras utbildning, Servicenäringarna väntas om några år kunna erbjuda rmerkonomerna allt flera arbetsplatser, men det är osäkert om behovet av arbetskraft på detta område kan uppväga antalet merkonomer som utbildas.