Utbildningen i företagsekonomi i Europa och i USA

Taggar: Teman: utbildning

i Europ . .. nationalekonomins marginalresonemang . ..

Av Jon Didrichsen

I en-undersökning som nyligen färdigställts för FORD Foundations räkning av professor John McArthur från Harvard, utreds de mest betydande svagheterna med det europeiska systemet för utbildning i företagsekonomi.

e Europeiska skolor har sällan tillräckliga resurser för att kunna anskaffa de anläggningar som behövs och samtidigt avlöna en högklassig lärarkår och bekosta forskning i en sådan utsträckning att den har praktisk betydelse. Vi får “inte heller glömma att betydande summor borde sättas ned på att utforma och utveckla lämpliga kurser och seminarier.

e De flesta skolor söker medvetet uppnå en image av hög akademisk kvalitet. Följden är att näringslivet inte anser att den undervisning som där meddelas är särskilt relevant för deras behov. På samma sätt rör den forskning som försiggår vid de flesta skolor inte i främsta hand de problem som näringslivet ‘står inför i dag. Följden är att näringslivet inte gärna bekostar utbildning och forskning i samma utsträckning som i USA och att de inte heller visar en särskilt stor entusiasm när det gäller att anställa de europeiska handelshögskolornas slutprodukter.

I många skolor är utgångspunkten nationalekonomins marginalresonemang. Dessa principer tillämpas sedan på företagsekonomiska problem, ett förfaringssätt som näringslivet återigen inte anser vara särskilt relevant.

Det kanske största problemet i dag är bristen på kvalificerade Järare. I få länder inser man vilka svårigheter man står inför då det gäller att plötsligt utöka antalet lärare.

… problemlösning, ofta under hård press…

Ond cirkel

Situationen urartar lätt till en ond cirkel. Så länge näringslivet inte respekterar utbildningssystemet, ger de inte skolorna stöd i någon större utsträckning. Följden är att skolorna då har föga möjlighet att utbilda personer som näringslivet kan använda, Skolorna har då i många fall tagit sin tillflykt till att höja den akademiska standarden för att därigenom uppnå respekt i akademiska kretsar. Följden av det har varit att de blivit” ännu mer verklighetsfrämmande och teoretiska.

Politiska myndigheter och näringslivets representanter inser vilka problemen är och är intresserade av att understöda utbildningen. De vet däremot inte var de skall börja, det finns för många intiativtagare och för många små och tvivelaktiga projekt.

FORD Foundation ingriper

I mitten på 1950-talet var situationen i stort sett densamma i USA. Det fanns ett tiotal utomordentliga skolor men för de flesta övriga gällde att de hade samma problem som de europeiska skolorna har i dag. I det läget ingrep FORD Foundation som började med en skarp och saklig kritik och sedan formulerade mycket ingående rekommendationer, vilka sedan stöddes med 35—40 miljoner dollars under tio års tid. Resultatet blev mycket gott och i dag är ekonomutbildningen i USA genomgående på en mycket hög nivå.

Sedan den lyckade förbättringen av det amerikanska under visningssystemet genomförts, vände FORD sitt intresse mot Vänd!

Forum 19/69 LL

Europa. Under de senaste åren har ett flertal personer rest omkring i Europa för FORD Foundations räkning och studerat situationen här. Dessa personer iakttog de svagheter som redan tidigare nämnts, men problemen var så komplicerade att något understödsprogram inte omedelbart kunde formuleras. Det understöd som hittills har givits har därför varit mycket begränsat. Dels har årligen använts 250000 dollars (mindre under tidigare år) för att bekosta studier för ekonomie doktors grad vid framstående amerikanska universitet för 25 europeer, dels har några större summor gått till England. Det enda exempel på att ett kraftfullt initiativ till förbättring av ekonomutbildningen som sedan fått ett helhjärtat stöd av politiska myndigheter och näringsliv, är i England. Den traditionsbundna London School of Economics reformerades och en ny högskola grundades i Manchester. Dessa projekt understöddes frikostigt av FORD Foundation. Det är intressant att notera att Manchester-skolan på vissa håll i USA anses som den förnämsta skolan i Europa.

30 milj. dollars för Europa

För närvarande planerar FORD Foundation att använda ca 30 miljoner dollars under obestämt antal år för att upphjälpa ekonomutbildningen i Europa. Fem av de mest framstående amerikanska skolorna, som tidigare samarbetat med FORD, kommer att bidraga med lärare, forskare och administrativa sakkunniga. Dessa skolor är Carnegie-Mellon, Chicago, Harward, M.I.T. och Stanford. I samverkan med de nämnda skolorna håller FORD på att utarbeta en plan för omstruktureringen av utbildningsväsendet. Som tidigare nämndes är problemen så komplexa att detta ännu kommer att ta en viss tid.

Koncentration av resurserna

Bland planerna för en ny struktur finner man allt mellan en utopisk tanke på ett enda stort internationellt utbildningscentrum och mera realistiska alternativ, Ett av de mera väluttänkta förslagen går ut på att ett begränsat antal relativt framstående

VARFÖ ser många företags cirkulationslistor för Forum ut som en förteckning över de anställda i företaget?

De håller sig med för exemplar av Foruml

Se till att de som läser Forum i Ert företag får varje nummer medan det är färskt. Prenumerera på flera exemplar av Forum. Ni får vart tredje ex. gratis.

En årgång kostar En årgång i tre ex.

25,— mk 50,— mk

Ring 666 481, frk Bergman eller skicka in det gröna kortet i nummer 18.

Forum, Petersg. 24, H:fors 15.

12 Forum 19/6 institutioner skulle understödas. Övriga skolor skulle då antingen få göra en våldsam insats för att höja standarden eller också falla helt ur bilden. Jämsides med denna koncentration av resurserna skulle en viss insats ske av vilken alla skolor kunde dra nytta. Man tänkte bl.a. på en form av internationella »yrkesföreningar» för att utöka det intellektuella utbytet över gränserna (en inycket nyttig tanke). Vidare har man tänkt på en europeisk central för distribution av undervisningsmaterial. Som ett sista exempel kan nämnas att tanken väckts att man skulle aktivera de stora multinationella amerikanska företagen, som nog vore i stånd att göra en insats.

Kriterierna N

Det vore intressant att se på de kriterier som FORD tillämpa när de skall avgöra om en skola är värd hjälp och understöd.

De följande är de viktigaste e Den skall i första hand vara inriktad på att utbilda affärsmän för näringslivets behov, alltså praktiker.

e Det behöver inte nödvändigtvis vara en stor skola och hur den ursprungligen uppstått har inte heller någon större betydelse.

« Skolan skall vara eller kunna bli en integrerad del av systemet för högre utbildning, men den skall samtidigt kunna bevara sin självständighet.

» Slutligen bör skolan vara villig att satsa på forskning. Det är tänkbart att dessa planer för upphjälpandet av ekonomutbildningen i Europa, när de utkristalliserats färdigt, i nationalistisk tradition kommer att avvisas på många håll i Europa. Det är dock klart att oberoende av hur planerna kommet att mottas så kommer de att ha mycket betydande följder. Den mängd pengar och sakkunskap det är frågan om kan inte undgå att radikalt ändra ekonomutbildningen i Europa. Tas den emot i positiv anda kan följderna bli betydelsefulla och fördelaktiga. Försöker man säbotera planerna blir följderna betydelsefulla men kanske mycket ofördelaktiga.

Läget i Finland

I ljuset av helhetsutvecklingen är det av intresse att se på situationen i vårt eget land. Man kan då konstatera att i stort sett samma svagheter som allmänt förekommer i Europa gäller också i Finland, Som grundläggande svagheter ser man en viss ovilja bland ungdomen att investera mycket tid och pengar i en utbildning, och en klyfta mellan handelshögskolorna och näringslivet som kan förklaras delvis av högskolornas akademisk-teoretiska natur. Näringslivet vill inte heller investera i utbildning i någon högre grad då det anser att utbildningen inte är särskilt relevant för deras behov. Här kan iman iaktta en ond cirkel då högskolorna inte kan bli mera praktiskt inriktade utan näringslivets stöd.

Handelshögskolornas svaghet

Handelshögskolornas svaghet ligger främst i det att man i första hand lär ut de metoder och tekniker som tillämpas eller kan tillämpas på företagsekonomiska problem. Studenterna får föga övning i att tillämpa dessa tekniker och står därför som färdiga ekonomer ofta handfallna inför rätt dagliga affärsproblem. I de flesta amerikanska skolor övas studenterna i problemlösning, ofta under hård press. Följden av detta är att de med mindre svårighet kan anpassa sig till praktisk verksamhet utan att behovet av en längre tillvänjningsperiod är påtagligt.

Slutligen är det svårt att avgöra hur stor negativ betydelse lärarkårens litenhet har. Det kan aldrig vara bra att det i allmänhet i varje högskola finns bara en professor i varje ämne, i synnerhet som hans samarbete med motsvarande professorer i högskolor inom landet och utomlands sällan blir särskilt intensivt. Följden blir en kanske medveten, kanske motvillig isolering som verkar hämmande på individens utveckling. Därför kan det vara svårt att följa med utvecklingen på området och då invaggar man sig lätt i en falsk säkerhet och tror ått det finns föga att lära utöver det man vet. DO