Utdelningens betydelse
av Kenneth Högholm Forum 2011-04, sida 28, 28.04.2011
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2011
Kenneth Högholm är professor i finansiell ekonomi på Hanken iVasa.
Utdelningens betydelse
Våren är generellt en intressant och hektisk period för aktieägare, Företagen presenterar sina bokslut och håller sina bolagstämmor där man bland annat fastställer storleken på utdelningen (dividenden).
Tyvärr är det här också den tidsperiod då man ofta får läsa rekommendationer i pressen som att ”nu ska man köpa aktier för direktavkastningen (utdelningen i förhållande till aktiepriset) är högre än räntorna” eller ”nu ska man köpa aktie X eftersom bolaget betalar ut en stor utdelning” Personligen har jag mycket svårt att förstå denna typ av rekommendationer och halvt oetiska marknadsföring av aktieplaceringar, speciellt där man försöker framställa utdelningarna som en säker, riskfri avkastning som direkt kan jämföras med avkastningen från en (riskfri) ränteplacering.
Den förväntade avkastningen du kan få från en aktieplacering kan indelas i två komponenter; värdestegring och direktavkastning, På Helsingfors börsen finns noterade två aktieindex som beskriver avkastningen via dessa komponenter; OMX Helsinki PI (mäter prisförändringen) och OMX Helsinki GI (mäter totalavkastningen).
Båda indexen har ett startvärde på 1 000 den 28 december 1990, medan deras respektive värden den 8 april detta år var 7 577,9 (PI) och 13 511,6 (GI). Detta ger en årlig genomsnittlig avkastning för denna period på drygt 20 år på 10,5 procent respektive 13,7 procent. Så direktavkastningen har i genomsnitt varit drygt 3 procent per år under tidsperioden.
Det är intuitivt klart att fö Utdelningen ä rymme att betala stor utdelning, är vinsten låg (eller gör företaget förlust) är möjligheten att beta la utdelning sämre. Så både värdestegringen och direktavkastningen är lika riskutsatta delar av totalavkastningen och är direkt kopplade till risken i företagets operativa kassaströmmar, och kan därför aldrig som sådan direkt jämföras med en riskfri ränteplacering.
Beträffande rekommendationer om köp av aktier som om ett par veckor betalar ut en stor utdelning gäller samma sak, det är frågan om riskplaceringar där man inte kan förvänta sig en snabb, riskfri överstor avkastning.
När ett företag betalar ut utdelningen minskar värdet på företagets tillgångar i motsvarande grad, Sker en totalutbetalning på 50 miljoner, så minskar företagets kassa (och därmed värdet på tillgångarna) med motsvarande belopp. Detta betyder också att värdet på företagets eget kapital (och därmed värdet på aktierna) minskar med 50 miljoner, Betalas en utdelning på 1 euro per aktie sjunker aktiekursen med cirka 1 euro när dividendrätten avknoppas från aktien.
Så utdelningen är egentligen bara ett sätt för aktieägarna att omvandla en del av sitt aktieinnehav till likvida medel, Totalförmögenheten ändras inte.
Dessutom är utdelningar i många länder ett skattemässigt ganska ofördelaktigt sätt att använ da för att distribuera medel åt aktieägarna, Även i Finland är det för de flesta privatpersoner skattemässigt förmånligare att få kapitalinkomst i form av värdestegringar än i form a retagets värde till största delen egentligen bara ett utdelningar. beror på de framtida förvänta- Ax fö Att det sedan finns andra orsa- a sätt för . de operativa kassaströmmar- ou ker (till exempel agentkostnader och na, de investeringsalternativ aktie agarna att asymmetrisk information) till att det företaget har (som skapar till- omvan dla en d el på lång sikt kan vara bra att företaget växt) samt risken i de operativa . betalar ut en stor del av vinsten istälkassaströmmarna. av sitt let för att hålla kvar pengarna i föreDet är också intuitivt klart oj 4 taget är sedan en annan sak. ieinnehav till att både värdestegringen och akt e ehav tl Det viktiga är att komma ihåg att framtida utdelningar är kopp- likvida medel. alla aktieinvesteringar är riskinvestelade till dessa framtida kassa- Totalförmögen- ringar, och där finns ingen riskfri, sä strömmar (”vinsten”). Gör företagen en stor vinst finns ut heten ändras inte.
ker komponent som direkt kan jämföras med en riskfri ränteplacering. m