Utreda - för vad?

av I J Forum 1975-18, sida 07, 12.11.1975

FORUM 18-7 ledaren

Utreda — för vad?

VAD VET EN REPRESENTANT för den religiösa tidskriften Kirkko ja Kaupunki om antalet fyrfärgssidor i Aku Ankka år 1980? Kan någon från tidningen Kommunisti uppskatta Annales Botanici Fennicis postningskostnader i procent av deras totala kostnader år 1985?

I det grafiska laboratoriet vid statens tekniska forskningsanstalt pågår för närvarande en undersökning som finansieras av SITRA och Tidskrifternas Förbund.

Ett antal ”experter” har ombetts besvara ett omfattande frågeformulär, där ovanstående frågor (i något mera allmänt formulerade ordalag) ställs. Det gäller tidskrifternas tekniska och ekonomiska utveckling fram till år 1985.

Resultaten av undersökningen kommer att vara till gängliga för allmänheten i form av en bok som i sinom tid skall säljas över bokhandelsdiskarna. Man ryser när man tänker på hur den kan uppfattas. Faran ligger nära till hands att allmänheten tror sig få en realistisk och pålitlig kunskapskälla, och utgår från att det faktiskt är experter (som vet något) som skattat utvecklingen. Kanske undersökningen citeras, " kanske man drar långtgående slutsatser av resultaten, kanske den tom leder till investeringsåtgärder. I så fall är det på sin plats att berätta lite om hur enkäten, ”en viktig del av undersökningen”, görs. Det är en sk Delfi-undersökning, en teknik som ofta används för futurologiska undersökningar och där de tillfrågade i allmänhet får låta fantasin spela fritt, och alla ombeds uttala sig om allting. Därefter konfronteras deltagarna med de ”största” experternas svar, och ombeds mera konkret fatta ståndpunkt till frågorna, kanske revidera sina tidigare svar.

DEN NU AKTUELLA tidskriftsundersökningen låter emellertid inte fantasin spela särskilt fritt. De ställda frågorna har alla ett mycket intrikat inbördes samband med varandra. För att få en logisk samstämmighet mellan svaren borde man kolla alla tidigare svar, en nästan övermäktig uppgift för dem som inte råkar ha en liten terminal på skrivbordet med onIine-kontakt till en dator. I annat fall talar man mycket lätt mot sig själv. Hur undersökarens dator då reagerar vet man inte. Också om svaren är mot stridiga, ser man trenderna, säger undersökaren. Men när de tillfrågade är endast 56, så blir kastningarna lätt stora och svårtolkade.

De tillfrågade skall dessutom skatta sin egen kompetens att besvara frågorna i förhållande till ”andra experter”. Skalari-är ”god — måttlig — dålig”. På grund av de komplicerade och omfattande frågorna är det svårt att tänka sig att det finns många särskilt stora experter, varför det är lätt att bedöma den egna förmågan i relation till andras som ”god”. Detta ord svarar dock inte alls mot den absoluta förmågan, som sannolikt hos flertalet måste beskrivas som ”dålig”.

SITUATIONEN hade varit en annan om de tillfrågade fått beskriva den tänkta utvecklingen för sin egen typ av tidning, antingen den sedan är en vetenskaplig, propagandistisk eller underhållande publikation. Nu ber man samtliga tillfrågade om detaljerade uppskattningar för v ar j e typ av tidskrift. Det gäller t ex att uppskatta sidoantalet per nummer för officiella tidningar år 1980, eller att gissa om medlemstidningar utkommer med i genomsnitt 5—4 nummer per år eller 39—18 nummer per år 1985 osv.

Att som utredarna räkna med att ifyllandet av ett sådant formulär tar cirka fem timmar i anspråk är för en någorlunda ambitiös respondent ett närmast hypotetiskt antagande.

I frågeformuläret uppges syftet med undersökningen vara att ”klarlägga”. Visst är det bra. Men mitt i utredningsraseriet borde man ändå hinna tänka lite på till vad resultaten kommer att användas — och om de överhuvudtaget kan eller borde användas.

DET HÄR ÄR ETT PÅ MÅFA utplockat konkret exempel på en omfattande utredning som just nu pågår. Hur många andra exempel finns det på enkäter med alltför svårgripbara frågor, på utredningar med alltför omfattande mål, alltför oklara användningsmöjligheter och alltför höga kostnader?

Det talas mycket om vikten att prioritera forskningsprojekten. Det räcker inte med det. Man måste också genomföra de utvalda projekten på ett sådant sätt att de inte bara ger sig ut att vara, utan är pålitliga och användbara beslutsunderlag. OO