Utvandrande invandrare
av Rita Asplund Forum 2008-06, sida 33, 16.06.2008
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2088
Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Utvandrande invandrare
Den första maj hade det faktiskt se redan gått fyra år sedan EU ut vidgades med tio nya medlemsländer, De gamla 15 blev över en natt 25. Utvidgningen kantades inte bara av festligheter utan också av en hel del dramatik. De flesta kommer säkert ihåg hotbilderna som målades uppi den franska presssen om den polska rörmokaren som kommer att sidsteppa den franska dito. Skriverierna bidrog i allra högsta grad till att fransmännen röstade emot en ratificering av EU:s nya grundlag.
Fruktan för en massiv invasion av billig arbetskraft från de nya medlemsländerna var utbredd och de flesta gamla EU-länder, inklusive Finland, införde en övergångsperiod av varierande längd. Endast tre EU-länder öppnade genast sin arbetsmarknad för de nya medlemsländerna. Dessa tre var Storbritannien, Irland och Sverige. Vad hände?
För Sveriges del förefaller det som om invandringen fortsatte i samma utsträckning som tidigare. Någon märkbar förändring i invandringen till Irland noterades inte heller. Å andra sidan hade landet upplevt en betydande inflyttning från Europas östblock alltsedan millennieskiftet till följd av den exceptionellt snabba tillväxten i den irländska ekonomin. I dag finns det dock inte mycket kvar av den keltiska tigern. Byggnadsbranschen har krympt med nästan 25 procent och de polska byggnads arbetarna åker hem eller till andra EU-länder på jakt efter nya jobb.
Den största förändringen upplevde Storbritannien, där myndigheternas prognoser slog fullständigt fel. Man väntade mellan 5 000 och 13 000 inflyttare från de nya medlemsländerna men saldot per det sista kvartalet för 2007 var avsevärt högre, nämligen en dryg halv miljon. Bruttoinflyttningen uppskattas till cirka en miljon men omkring hälften beräknas ha återvänt i takt med att de ekonomiska utsikterna förbättrats i hemlandet,
De brittiska erfarenheterna tyder på att inflyttningen från de nya EU-länderna är av en annan karaktär än inflytt De polska byggnads säga från länder utanför EU.
Den arbetskraft som de forna öststaterna erbjuder är oftast enbart tillfällig eller säsong- I betonad. Mera sällan blir vis- jobb.
arbetarna åker ningen från tredje land, det vill h em ell er til andra EU-länder på jakt efter ny telsen långvarig eller permanent. Däremot förefaller den fortsatta utvidgningen av EU att åtminstone delvis förändra den här bilden. Härom vittnar bland annat den pågående debatten on tiggande rumäner, liksom det faktum att London begränsat inflytt ningen av bulgarer och rumäner till högkvalificerade och säsongarbetare.
Samtidigt jobbar EU för högtryck med att förenkla och harmonisera bestämmelserna om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare. Syftet är att ta i bruk ett så kallat EU-blåkort för att lättare kunna attrahera högkvalificerad arbetskraft från tredje land. Dylik arbetsrelaterad invandring är en viktig punkt också i den sittande regeringens program. Men att döma av den statistik som OECD sammanställer har Finland mycket att lära i det avseendet. Utöver att inflyttningen till Finland fort farande är jämförelsevis anspråkslös så klarar vi oss dåligt också vid en jämförelse av andelen högutbildade inflyttare, Enligt OECD:s siffror är de flesta som kommer till Finland lågt utbildade.
Om man granskar OECD:s siffror för Finland litet närmare i sömmarna, vilket Etlas forskare Edvard Johansson gjort, visar det sig emellertid att statistikföringen av inflyttarnas utbildningsnivå inte är särskilt tillförlitlig i den meningen att kategorin “utbildningsnivå okänd” är iögonenfallande stor. Detta förklaras av att inflyttarnas utbildningsnivå inte statistikförs på ett systematiskt sätt utan registreras endast ifall personen kommer i kontakt med myndigheter på grund av exempelvis arbetslöshet. I OECD:s statistik klumpas alla dessa inflyttare för vilka uppgifter om utbildningsnivån saknas ihop med dem som saknar yrkesutbildning, det vill säga har högst grundutbildning (vår grundsko1a). Resultatet är en imponerande stor grupp lågutbildade inflyttare.
Förutom att Finland placerar sig dåligt i internationell statistik så har den undermåliga informationen om utbildningsnivån för merparten av inflyttarna till Finland också andra konsekvenser. Det är omöjligt att på ett tillförlitligt sätt utreda hur väl inflyttarna placerar sig i arbetslivet och hur effektivt deras faktiska kunskaper tas tillvara. Om Sverige har världens bäst utbildade taxichaufförer så kanske Finland har världens bäst utbildade städare? m