Vad är väsentligt i företagsdemokratin?
av Larserik Häggman Forum 1974-20, sida 28-29, 18.12.1974
Vad är det parterna i företagsdemokratidiskussionen upplever som väsentligt? Forum har låtit arbetstagarna ställa tre frågor till arbetsgivarna. Och så gett arbetsgivarna samma möjlighet. Det är byggnadsarbetarnas jurist Kauko Nevala och arbetsgivardirektören Matti Pekkanen som känner varandra på pulsen. Båda är väl insatta i dethär med företagsdemokrati — den förre har därtill suttit i den sk Liinamaa kommittén.
Vad är väcentligt i företagsdemokratin?
Arbetstagarna frågar — arbetsgivarna svarar
NEVALA: — När representanterna för näringslivet har betonat betydelsen av att slå vakt om renheten i den fria marknadshushållning frågar jag mig hur det här passar ihop med företagsdemokratin. Vilka är arbetsgivarnas bakomliggande motiv?
PEKKANEN: — Svaret på din fråga beror helt på vilken typ av företagsdemokrati du avser. Om du med företagsdemokrati menar det du skrev i Kansan Uutiset senaste augusti — dvs att den borde vara ett instrument för klasskampen och jämna väg för socialismen — då är naturligtvis företagsdemokrati någonting som står i strid med den fria marknadshushållningen.
— Men nu är det fråga om ett samarbete mellan olika parter och målet är att öka personalens möjligheter att delta i det beslutsfattande som rör dem själv samt att inom ramen för kraven på effektivitet inom företaget öka trivseln — en sådan företagsdemokrati står på inget sätt i strid med den fria marknadshushållningen.
— Detta system är för övrigt mycket ” smidigare än den tungrodda socialismen när det gäller att anpassa sig till nya utvecklingsskeden.
NEVALA: — Vilken inverkan tror du att företagsdemokratin kan få när det gäller förekomsten av arbetskonflikter och rådande arbetsmoral.
PEKKANEN: — Arbetskonflikter uppstår i vanliga fall i samband med frågor som ansluter sig till arbetsavtalen. Och när de här frågorna nu avskiljts från företagsdemokratin så borde den reformen inte direkt inverka på arbetskonflikterna. Om däremot samarbetet leder till bättre atmosfär på arbetsplatserna — då kan inverkan bli sådan att arbetskonflikternas antal går ner. Risker finns naturligtvis också för at 2 företagsdemokratifrågorna görs till konflikter och då kan ju effekten bli den motsatta. För min del tror jag att arbetsmoralen blir bättre och antalet konflikter sjunker om vi kan komma överens om en företagsdemokrati i enlighet med de riktlinjer som dras upp i kommitténs betänkande.
NEVALA: — Inom de statligt ledda företagen skulle det vara möjligt att förverkliga företagsdemokrati oberoende av grundlagens stadgande om skydd för den privata äganderätten. Nu kan i varje fall företagens medlemskap I AFC — som präglas av fåvälde — bli en faktor som försvårar det här. Är inte de här företagens medlemskap med tanke på företagsdemokratin ifrågasatt.
PEKKANEN: — Ur din fråga lyser fram ett provokativt påstående och jag vill genast säga att det inte inom AFC råder mera fåvälde än i någon annan arbetsmarknadsorganisation. Huruvida ett företag hör till AFC eller inte har enligt min mening ingen avgörande betydelse för företagsdemokratins genomförande. Ty problemen är desamma oberoende av vilken organisation de tillhör eller om de står utanför. Vi har på inget sätt försökt bromsa experimenten inom statsbolagen — tvärtom har vi varit glada över varje försök i den riktningen. Hindren för experiment har kommit från helt annat håll. Jag har aldrig varken tidigare eller i det här sammanhanget förstått vad din fråga kan ha med företagsdemokratin att göra,
Matti Pekkanen, arbetsgivarna: — Risker finns att företagsdemokratifrågorna görs till konfliktämnen.
Forum 20/74
Arbetsgivarna frågar — arbetstagarna svarar
PEKKANEN: — Du har i din reservation till kommittébetänkandet föreslagit att företagsdemokratin skulle utsträckas till att gälla tom så små företag som sådana med bara tio anställda. Samtidigt vill du utvidga lagen och ta med ännu fler uppgifter än de redan i och för sig krävande mål kommittémajoriteten föreslagit. Hur och med vilka resurser tror du att så små företag skall gå i land med sådana förpliktelser.
NEVALA: — Din fråga avspeglar ett faktum som tyvärr är beklagligt allmänt bland arbetsgivarna — nämligen det att en demokratisering skulle innebär en börda för företagen, och speciellt för små företag. Enligt vad jag kan förstå skulle det vara tom lättare att genomföra företagsdemokrati i små företag än i stora. Här finns ju verkligt goda möjligheter till omedelbar, direkt demokrati.
PEKKANEN: — Varför vill löntagarorganisationerna begränsa individens direkta deltagande så mycket som möjligt. Det har sagts att det för henne inte inom ramen för det föreslagna företagsdemokratisystemet återstår så mycket annat än att vartannat år avge sin röst vid valet av personalråd. Varför får inte arbetstagaren på ar Kauko Nevala, byggnadsarbetarna: — Medborgarnas ökande medvetenhet om maktförhållandena i samhället tvingar med tiden fram en demokratisering Inom arbetslivet.
Forum 20/7 betsplatsen delta ens i valet av medlemmar i samarbetskommittén. Är orsaken den att den representativa demokratin är lättare att behärska utifrån.
NEVALA: — Med din fråga försöker du vända upp och ner på saker och ting. Du anklagar löntagarorganisationerna för att arbetarna har litet inflytande, fastän arbetsgivarna tex i kommittén hindrade en utvidgning av fackorganisationernas demokratiska rättigheter. Ifall löntagarorganisationernas förslag godkänts skulle de enskilda arbetarna få betydligt bättre påverkningsmöjligheter än kommitténs majoritet nu gått in för att ge dem,
PEKKANEN: — Du skrev i Kansan Uutiset den 26 augusti: ”Företagsdemokratin är en del av klasskampen”, och i företagsdemokratin är frågeställningen denna: ”Ökar den förutsättningarna för en övergång till socialismen”. Hur tror du att det med dessa utgångspunkter i praktiken skall kunna uppstå ett samarbete mellan olika parter. Eller når man enligt din uppfattning de bästa resultaten genom kiv på arbetsplatserna och genom konträrt motsatta attityder.
NEVALA: — Jag hänvisar till den reservation till kommitténs betänkande som löntagargruppen gjorde och enligt vilken företagsdemokratin utgör en del av den allmänna demokratiseringsprocessen i samhället. Medborgarnas ökande medvetenhet om maktförhållandena i samhället tvingar med tiden fram en demokratisering på ekonomins område och då speciellt när det gäller arbetslivet. (Larserik Häggman) 29