Vad betyder ett negativt kärn kraftsbeslut?
av Janne Salonen Forum 1993-12, sida 05, 30.09.1993
Ledaren:
Kolkraft?
Kärnkraft?
Vad betyder ett negativt kärnkraftsbeslut fall riksdagen förkastar industrins ansökan om att byg ga ut kärnkraften, vilket i skrivande stund verkar san nolikt (när detta skrivs har riksdagen ej ännu gått til omröstning), visar detta riksdagsmännens och -kvinnornas oförmåga att ta ansvar för landets energiförsörjning och för välfärden överhuvudtaget, eftersom denna vilar på en konkurrenskraftig energiproduktion.
I synnerhet politikernas naiva pladder om naturgas eller fliseldning (som närmast är en centerportistisk idé för en ny subventioneringsapparat) demonstrerar en avsaknad av insikt om vad som står på spel. Även landets statsminister har med sin ståndpunkt demonstrerat en förbluffande och fundamental okunskap om betydelsen av en konkurrenskraftig energiproduktion för industrin, och dörigenom för välfärden. Genom detta kan statsministerns kompetens för sitt ansvarsfulla ämbete ifrågasättas.
Av feghet vägrar politikerna välja mellan kärn- och kolkraft, de enda konkurrenskraftiga alternativen. Därmed är man beredd att offra industrins framtid och följaktligen hela välfärden — och Finlands framtid som ett högt utvecklat industriland. Investeringarna kommer i det stora hela att utebli i avsaknaden av en tryggad konkurrenskraftig energiförsörjning, och Finland hotar att utarmas till den fattiga avsides glesbygd vårt land genom geografin är — ett Europas Norrland eller Kajanaland.
Då politikerna förkastat kärnkraften, är kolkraft det enda konkurrenskraftiga alternativet. Då bör Finland inte heller ratificera Rio-konventionen om en begränsning av COz-utsläpp. Den s.k. drivhuseftfekten är helt obevisad, och det är vansinne av industrivärlden att offra kolossala resurser på att förhindra en okänd effekt med okända följdverkningar. I jämförelse med nödvändigheten att bevara välfärden så väger nog Rio-konventionen lätt, i synnerhet då det är fråga om fluktuationer i atmosfärens CO>o-halt som även har inträffat förut, och som nature utan svårigheter har kunnat anpassa sig till. Detta är vad evolutionen handlar om: också människan och det mänskliga samhället måste kunna anpassa sig till förändringar, eftersom detta är betydligt smärtfriare än fåfänga, resurskrävande och resultatlösa försök att förhindra dem.
Vår industri måste ta på sig en stor del av skulden för ett negotivt kärnkraftsbeslut. Trots en miljoninvestering har industrins informationsverksamhet på denna punkt visat sig vara fullkomligt improduktiv. Orsakerna till detta är lätta att se. Industrin har koncentrerat sina ansträngningar på att ”lobba” beslutsfattare. Den breda allmänheten har härvidlag i det stora hela ignorerats, även då dessa beslutsfattare är beroende av allmänhetens stöd i val.
Misslyckandet med kärnkraften är en del i ett större fiasko, där industrin inte har förmått förmedla kunskap till allmänheten om vad industrin betyder för landet och dess värlfärd. Detta har medfört att stora delar av allmänheten, i synnerhet kvinnor och unga, är ganska ovetande om detta orsakssammanhang, som ändå inte borde vara omöjligt att klargöra på ett begripligt sätt, Kärnkraftsbeslutet — vilket det än är — bör leda till en fullständig och genomgripande omvärdering av industrins informationsverksamhet.
Denna skribent har upprepade gånger hos industrins representanter efterlyst en opinionsundersökning som skulle klargöra huruvida medborgarna anser att industrins konkurrenskraftiga energiförsörjning bör tryggas, eftersom detta är huvudsaken — och inte kärnkraften pro eller contra som sådan. Någon sådan undersökning har ännu inte gjorts. Det vore intressant att se resultatet av en sådan mätning: den kunde även ge industrin en större tillförsikt i planerandet av sin energi- och informationsstragegi, eftersom energistrategin numera måste ha en förankring i den medborgerliga opinionen.
Janne Salonen