Vad de styrande borde veta om företagets lönsamhet?

av Lennart Rothberg/Kaarlo O Merikoski Forum 1975-15, sida 08-10, 01.10.1975

Taggar: Teman: företag

FORUM 15 - 75

Vad de styrande borde veta om företagets lönsamhet?

Författarna:

LENNART ROTHBERG ekonom, är verksam som professionell — styrelsemedlem = i Board Management.

KAARLO O MERIKOSKI dip! företagsekonom, vice VD i Haka-Auto Oy har avlagt högre företagsekonomisk examen Ii Stockholm och har bla varit ekonomichef vid Oy Rank-Xerox Ab och ekonomiedirektör vid Oy Saab-Valmet Ab.

För att kunna fatta de för företaget viktiga besluten och styra företaget mot ett allt bättre resultat måste styrelseorganen få fortlöpande, härför erforderlig, ändamålsenlig information. Vad är det då dessa organ främst bör veta oc följa med?

WW” Utöver fortlöpande informationer om framtiden, varav företagets orientering mot beslutade affärsidéer samt företagets strategiska informationer om utvecklande av affärsverksamheten och företagsstrukturen framgår, borde väl dessa organ några gånger om året vara engagerade i studier och diskussioner om bla företagets och dess helhetsbildande affärsdelars försäljningsfakturering och ordersituation, de uppbundna resurserna och finansieringen, lönsamheten och dess förhållande till fakturering och uppbundna resurser allt redovisat i mark och procent samtidigt bredvid varandra. Det är dessutom säkert skäl att jämföra dessa informationer med budgeterade och föregående års motsvarande tal (se schema nr 1). Såsom rapportmodellen indikerar bör alla dessa uppgifter om möjligt helst framgå samtidigt ur samma blankett skilt för varje helhetsbildande affärsdel, i grupper (divisioner) samt det samlade nettobidraget (TB V) för hela företagets verksamhet. MNettobidraget framräknas ur varje affärsdels hit hänförliga intäkter minus dess alla kostnader för använda resurser, som på ett eller annat sätt kan hänföras till denna affärsdel för ifrågavarande period.

Denna rapport borde sedan kompletteras av en sammanställning över hela företagets slutdel eller ”högsta ledningens profit center” (se schema nr 2). Man utgår från det totala nettobidraget och avdrar alla företagets samstrukturkostnader), varefter man kommer fram till rörelseresultatet i mark och procent. Genom att återföra tidigare debiterade interna överföringar för använda resurser (som ju från hela företagets synpunkt sett inte bör medtas utan därför måste neutraliseras bort), kommer vi fram till avkastningen och avkastningsgraden, som ju utgör internationella begrepp oc kan tjäna som jämförelsetal företagen.

emellan. Härefter avdras ytterligar externa räntor och skatter och vi är framme vid företagets verkliga vinst/ förlust. Efter beaktande av eventuella korrigeringar och bokslutsdispositioner framräknas den officiella vinsten/förlusten, För att bättre kunna analysera och bedöma resultatet är det säkert skäl, att på samma rapport införa föregående års förverkligade tal, motsvarande budgettal och nästa års budgettal, allt i mark och procent. Det kan samtidigt vara bra, att nedanför visa en fördelning över företagets alla uppbundna resurser (eventuellt minskat med kortfristiga skulder). Härefter uträknas tillgångarnas omsättningshastighet och avkastningsgrad samt det egna kapitalets avkastningsgrad och som ju kan jämföras mot tidigare nämnda jämförelsetal. Redan dessa två rapporter skulle ge styrelseorganen underlag för mera meningsfulla diskussioner och möjligheter att veta var styrningsaktioner borde sättas in sedan man inbegärt detaljinformation beträffande delar, som visar förlust eller starka avvikelser från budgeten.

En bedrövlig bild

Hur är det ordnat i våra företag idag? Tyvärr är det en ganska bedrövlig bild man får, när man synar den styrinformation, som föreläggs styrelseorganen och även högsta ledningen. Endast undantaget bekräftar regeln. I många storbolag föreläggs styrelsen mycken och även fin information om företaget i fråga. men mycket ofta fattas just den viktigaste styrinformationen. En kritisk analys av styrelse- och direktionsmötena berättar, att mötena från företagets synpunkt sett till följd av informationssystemet blir ganska ineffektiva och högtkvalificerade personers knappa tid

FORUM 15 -« 75

Sm M illa använd. Mycket ofta har ju ännu idag styrelsemedlemskapet i företag karaktären av hedersuppdrag, där man lyfter goda styrelsearvoden.

Det finns även fall, där de ledande anser det mer eller mindre onödigt att ge relevant information åt sina styrelsemedlemmar. Det är dock naturligt att företaget ej publicerar uppgifter om delarnas lönsamhet, då ju dessa är i högsta grad konfidentiella. Kostnadsberäkningen eller resultatberäkningen i de flesta företag koncentrerar sig på att visa hela företagets resultat, som ju som styrinformation ger mycket liten vägledning för styrningen. Man stannar vid styrelsemötena i allmänhet vid att konstatera faktum och kan p - sin höjd göra vissa bokslutskorrektione och -dispositioner. En del företag redovisar vid sidan om divisionerna, marknadsområdenas och de enskilda produktlinjernas resultat men denna redovisning är nästan alltid ofullständig och blir därför mer eller mindre missvisande. Det finns då alla möjligheter, att helt felaktiga slutledningar dras. Det som lönar sig bra enligt kostnadsberäkningen

BOARD MANAGEMEN lönar sig kanske dåligt i verkligheten eller verksamheten är kanske rent av förlustbringande, medan det som lönar sig dåligt enligt kostnadsberäkningen kanske i verkligheten lönar sig ganska bra etc.

De kostnads- och lönsamhetsberäkningar som idag är i bruk i över nittio procent av företagen är enligt undertecknades mening missvisande och/eller ofullständiga. Ofta är ekonomiledningen den enda, som känner till lönsamheten men också detta oftast felaktigt. Man får emellanåt den uppfattningen att det mesta arbetet, som sätts ned på att utreda lönsamheten är mer eller mindre ett självbedrägeri, som ibland tom or sakar felaktiga slutledningar och beslut.

Förvirrande terminologi

De små och medelstora företagen försöker ofta använda sin affärsbokföring som informationskälla för lönsamheten. Genom ändringar i bokföringslagen ha en avsevärd, positiv utveckling skett i affärsbokföringen. Man har dock härvid tagit i bruk en hel del av lönsamhets redovisningens terminologi. Tyvärr har.

härvid vissa begrepp sammanblandats så att viss förvirring och missförstånd nu lätt uppstår. Det olyckligaste av allt enligt undertecknades mening är, att man föreskriver lagligt definierade rörliga och fasta konstnader. Det går i teorin att indela utgifterna i fasta och rörliga, men i praktiken är det väldigt svårt vilket även publicerade resultaträkningar för 1974 visat.

Ofta har vi numera i praktiken materialoch kontofordringarnas kostnader som enda rörliga. Inom kontofordringarnas kostnader åter kan exportkontofordringarnas kostnader överstiga de inhemska flerdubbelt både när det gäller kostnader och ianspråktagande av resurser.

Det har dock mycken liten relevans att veta vad som är rörligt och fast, då det ofta i praktiken är tvärtom. Det skulle ha varit bättre om man hade indelat tex endast produktionskostnaderna i direkta och indirekta. Dessutom blir ju

VD 3953

KOD Å RESULTAT- FÖRS. FAKTURERING NETTOBIDRAG (TB Y) UPPBUNDNA RESURSER NETTOBIDRAG / UR. ja |enneren mk RGB TTR] om | on [BR SAR fuacen [NE fAta | vor fiRRE [RAT REA fos TRÄ] Al | 2 3 , 4 5 [] A-PROFIT CENTER B1 2 3 4 B-PROFIT CENTER I ci 2 3 4 C-PROFIT CENTER + D1 : 2 3 D-PROFIT CENTER L I E1 |E-PROFIT CENTER LL [TotarT ” i LR/RM

Schema 1.

10

FORUM 15 » 7 f härigenom hela redovisningsmodellen fel eller åtminstone gör det omöjligt att få ut riktiga nyckeltal för styrning.

I bokföringen redovisar man i allmänhet verifikaten enligt kostnadsslag, som man sedan vill använda i lönsamhetsredovisningen. För att informationerna skall vara användbara för styrning måste de använda resurserna eller kostnaderna ge uttryck för ändamålet vartill dessa använts, Vid en grov fördelning kan dessa indelas i tre huvudgrupper — produktkostnaderna för att framställa eller anskaffa produkterna — kundkostnaderna för att åstadkomma försäljning och goda kundrelationer med åtföljande marknadsandelar oc — strukturkostnaderna för att överhuvudtaget betjäna strukturen och framtidsplaneringen (Tidskriften Affärsekonomi nr 3/75).

Verifikattänkandet överdrivet

Mycket vanligt är att man på redovisningssidan har ett mycket starkt verifi kattänkande, allt skall ha sitt verifikat. Det vore dock viktigt enligt undertecknade om man tänkte i form av resurser, som använts för ett visst ändamål. Här kan visserligen emellanåt komma in svåra prissättnings-, periodiserings- och fördelningsproblem. Men det finns alltid efter moget övervägande utvägar, som kanske inte ger den hundraprocentiga sanningen men obetydligt avviker därifrån. Man måste dessutom ha ett praktiskt grepp och vara konsekvent vid uträknandet av kostnaderna och undvika tidsödande hårklyverier. Felprocenten blir ändå oftast obetydlig eller kanske det to m blir mindre fel än det teoretiskt riktiga. Det är väsentligt att de resurser som använts direkt eller indirekt för en resultatenhet — all strukturering till trots — har på ett eller annat sätt observerats i lönsamheten, så att man faktiskt får ut ett nettobidrag från alla affärsverksamhetens enheter skilt för sig. Hela företagets resultat är naturligtvis viktigt ur samhällets, bankernas ägarnas synvinkel men helhetsresultatet uppstår som e följdföretéelse av resultatenheternas resultat och företagets helhetsstruktur.

Först delarna — sedan helheten

I praktiken har vi observerat som en huvudregel, att de företag som har som sitt huvudmål i sin lönsamhetsberäkning att söka hela företagets lönsamhet redovisar som regel företagets resultatenheter fel, medan de företag som söker ut lönsamheten för alla helhetsbildande delar och först härefter sammanställer hela strukturens lönsamhet har stora möjligheter att beräkna lönsamheten riktigt.

Då det sannolikt inom de närmaste åren är ätt vänta — såsom det redan gjorts i Sverige — att någon form av företagsdemokrati kommer att genomföras även hos oss, vore det säkert bra om företagen skulle dra försorg om att relevant styrinformation står styrorganen = till buds, innan vederbörande reformer genomföres. (Lennart Rothberg/Kaarlo O Merikoski)

BOARD MANAGEMENT - . | | VD 3951

HÖGSTA LEDNINGENS FÖRSLAG FÖREGÅENDE ÅR BUDGETEN FÖR D.ÅR FÖRVERGLIGAT NÄSTA ÅRS BUDGE | TILL BOKSLUT FÖR ÅR 19… MK Ta MK Ye MK io MK Is (VERKSAMHETENS VÄRDE) l 100 [00 100 100

NETTOBIDRAG (TB’Z) TOTALT

SAMKOSTNÅDER: FÖRVALTNINGEN a — : PRODUKTUTVECKLING FÖRETAGSKOSTNADER

SAMSTRUKTURKOSTNÅDER TOT,

RÖRELSERESULTA ÅTERFÖRING. AV INTERNA DEBITER.

FÖRETAGETS AVKASTNING

AFFÄRSBOKFORINGENS RÄNTOR

AFFÄRSBOKFORINGENS SKATTER

VERKLIG VINST / FÖRLUST

I BOKSLUTSKORRIGERINGAR BOKSLUTSDISPOSITIONER

OFFICIELL VINST/ FÖRLUST

RÅ-, HJÄLP-, FÖRRÅDSMATERIAL HALVFABRIKAT HELFABRIKA (OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR FINANSIERINGSTILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

EXTRA TILLGÅNGAR L

UPPBUNDNA RESURSE — —

TILLGÅNGARNAS OMSÄTTN,. HASTIG, " AVKASTNINGSGRAD

EGET KAPITALS AVKASTNINGSGRAD 1975-08-01 LR/RM

Schema 2.