Vad hände med Sorsa-Palme axeln?

Vad hände me — Jag måste tyvärr säga, att jag på rak arm inte kan nämna ett enda nordiskt samarbetsprojekt i tredje land.

Orden är B-O Johanssons. Han är direktör vid Industrins Centralförbund och har sett — ser fortfarande — de nordiska tredjelandsprojekten dyka upp i varenda mötesagend med självaktning.

Då och då hör man rykten: n u. Nu händer det något, nu kommer vi över tröskeln. Alla är lika intresserade. Man sneglar på varandras marknader och ser möjligheterna.

Men resultaten? Vad hände med den sk Sorsa-Palme-axeln, som var så aktuell för några år sedan y»” En kraftansträngning att kartlägga samarbetsmöjligheterna gjorde det Nordiska Ministerrådet, och startade för ett par år sedan en nordisk råvaru- och resursutredning, färdigställd detta år. Resultatet torde på sina håll ha blivit en liten besvikelse. Här preciseras visserligen många konkreta samarbetsmöjligheter. Men ingenting om oljan, ingenting om verkstadsindustri och varv, knappt något om skogsindustrin. Resursutredningen rör sig på begränsade, ”säkra” områden.

I och för sig innebär kartläggningen att vägen öppnar sig för många nya samarbetsprojekt. Exempel: € kaliumutvinning från havsvatten, Nordiska forskningsinstitutioner skall starta ett samarbete inom forskning och teknisk utveckling ör att finna acceptabla tekniska Ösningar Ö gipsavfallet från gödselproduktionen ska man söka rensa och torka ör att kunna använda gipset som råvara i annan produktion & ett gemensamt nordiskt projekt ska utreda de nordiska kaolin-, kalciumkarbonat- och talkförekomsterna och studera dessa pigments användningsmöjligheter i pappers- och kartongindustrin

FORUM 12/7 Ö aluminiumsulfat- och kalciumhydroxidresurserna i de nordiska länderna ska utreda Ö de tekniska användningsmöjligheterna av det protein som produceras i samband med produktionen av stärkelse ska undersökas.

När det gällde skogsindustrins samarbetsmöjligheter hänsköts ärendet till industriministrarna.

Och slutligen projektexporten: det etablerades en nordisk utredningsgrupp för att få till stånd en samnordisk organisation för projektexport; för att ”uppsöka, bearbeta oc hantera stora internationella projekt”. Råvaru- och resursutredninge blev alltså inte riktigt vad man på sina håll väntat. — Vi kan inte bortse från det faktum att de nordiska länderna öckså är konkurrenter på det industriella området, påpekar avdelningschef Kjell Knudsen vid Nordiska Ministerrådet i Oslo. Därför har man nu börjat nysta i en annan ända.

Tagit tjuren vid hornen helt enkelt. Konstaterat att fraserna om samarbete inte automatiskt leder till gemensamma industriella projekt i tredje land eftersom länderna sinse gorsa-P2IM axeln mellan faktiskt konkurrerar. Och dragit den logiska slutsatsen: konkurrensförhållandena ska först av allt kartläggas.

Mandatet omfattar de konkurrensförhållanden som har särskild betydelse för samhandeln mellan de nordiska länderna.

Utvecklingen av den generella kostnadsnivån och av andra faktorer av betydelse för industrins konkurrenskraft, som tex skatter, avgifter och subsidier undersöks. Branscherna i blickpunkten är just de kritiska: varvsindustrin, teko-industrin (textil och konfektion), skoindustrin, skogsindustrin (bland annat möbel) samt pappers- och cellulosaindustrin.

Den 19 september samlas Ministerrådet, som denna gång består av industriministrarna, på nytt i Stockholm. Då får de förmodligen en mellanrapport om hur konkurrensutredningen framskridit.

De nordiska länderna fungerar inte som planekonomier, Det går därför inte bara att pressa fram samarbete mellan företag den formaliserade vägen med undertecknade protokoll på hög politisk nivå. — Det finns säkert indirekta resultat av våra strävanden säger direktör B-O Johansson, men både herrar politiker och industriförbundets gubbar får så lite nys om vad som rör sig inom firmorna. Att gå ut till vissa firmor och predika vore dock att slå in öppna dörrar. Det händer trots allt en del och fenomenet kunde kanske kallas ”tyst integration”.

Officiellt har vi inte lyckats varken med Nordek eller en nordisk tullunion, konstaterar direktör Johansson, Men ser man på de praktiska resultaten i dag, så ligger de bra nära de ursprungliga önskedrömmarna i alla fall.

13