Vad kan ungdomen vänta av framtidens dator

av Kaj Lagerblad Forum 1972-11, sida 24-25, 14.06.1972

Taggar: Teman: framtiden

Vad kan ungdomen vänta av framtidens dator

Av ing Kaj Lagerblad

Våra barn av idag håller i skaftet till år 2000.

Därför fann jag det intressant att lyssna till radioprogrammet ”Sillä sipuli” den 10 maj då de unga tillfrågades om framtiden och förväntningarna + Jag hoppas att människan ännu skall vara beroende av naturen.

• Jag anser nämligen att människan inte kan vara lycklig utan naturen, Jag är dock rädd för att världen just nu är i en så kritisk situation att det inte mera finns något att göra.

• Det verkar mycket troligt, att man helt kommer att övergå i maskinernas tidevarv. Att människan själv skjuts åt sidan och maskinerna regerar världen. Olika datorer so utför både det fysiska arbetet och tänkandet.

• Jag hoppas verkligen att människan inte skall låta detta ske utan att hon själv skall kunna ansvara för detta samhälte.

« Jag hoppas att människan inte egentligen skall uppfinna någonting mera, utan att hon skall bevara det tillstånd i vilket vi nu befinner oss.

1970 1975 1980 1985 1990 1995 200 24

Vi observerar en uppriktig pessimism och oro.

Och samtidigt renodlade representanter för tre helt olika åskådningar som de vuxna idag kallar ekokatastroflinjen, maskinskräcken och nollinjen.

Jag skall här tillägga två nya skräckvisioner som flitiga och välutbildade vuxna har räknat fram med dagens datamaskiner. Den första kan vi väl kalla pensionärsfamiljen. År 2000 blir vi tvångspensionerade vid 38 om vi överhuvud har hört till den utvalda grupp som fått arbeta ”på riktigt”. Medellivslängden är 90. Vilket fritidsproblem — och vilken guldgruva för hobby- och semesterindustrin.

Den andra visionen är desto allvarligare och bör kännas vid sitt entydiga namn, värmedöden. Även om idéns fader Krafft A Ehricke kallar den ”Ett utomjordiskt imperativ”.

Principen är klar och enkel: Vi har tillgång till världsstatistiken gällande förbrukningen av elkraft sedan andra världskriget. Den årliga medelökningen är 7/9. Oberoende av kraftkälla, dvs atomkraften medräknad, uppstår värmespill som icke önskad biprodukt vid elproduktionen. Om förbrukningsökningen fortsätter till år 2070 i samma takt som hittills, kommer värmespillets inverkan på biosfären att vara i storleksordningen 600 trillioner kWh, vilket är nog för att försätta samtliga sötvattensjöar i kokande tillstånd. Men långt före det har fotosyntesprocessen i världshaven upphört och därigenom regenerationen av syre i luften vi andas. Allt detta under

Datortillämpninga 1. Att dirigera en tung stadstrafik med datorhjälp. 2. Dator för övervakning av patienternas tillstånd på stora sjukhus.

3. Allmän användning av datorn som hjälpmedel Inom undervisningen i skolorna.

4. Datorn övervakar trafikflygets flygningar, inklusive starter och landningar.

5. Registreringen av vetenskapliga framsteg och dylikt sker så att det I centralregistret ständigt finns uppgifter om nuläget.

6. Datorn som diagnostiker.

7. Övervakning av företagens trafikförseelser med hjälp av radar och dator (registernummer, fortkörning etc. 8. Största delen av läkarna har en datorterminal för konsultering.

8. Arbetskraftens minskning med 50/9 inom de större näringsgrenarna med anledning av databehandling och annan automatisering.

9. Alla arbetarnas inkomster registreras med datorterminal och upp gifterna överförs automatiskt för användning av skattemyndigheterna.

10. Hemundervisning per dator .

11. Biblioteken som Tfackupplysare i sin nuvarande form blir föråldrade.

12. Allmänt bruk av automatstyrning i bilar.

13. Datorerna är lika allmänna i privata bostäder som telefoner och televisioner.

Forum 11/7 förutsättning att vår nu kända teknologi inte radikalt förbättras visavi värmeförlusterna.

Vad göra?

Ehricke anser att det finns blott ett enda alternativ för att överleva. Elkraftstationer i rymden, i synkronbana runt jorden med kraftöverföringen tex via laserstrålar. Vi vet alla hur isynnerhet det amerikanska rymdprogrammet har kritiserats för penning- och resursslöseri när vi på jorden har så många olösta problem. Här har vi nu ett kraftigt argument för fortsättning av rymdforskningen, som ju redan blivit multinationell hela mänskligheten till fromma.

”The number one objective (goal) of every living organism is to survie”. Att överleva är väl inte bara levande organismers huvuduppgift, jag tror att samma regel gäller våra företag och industrier. Om detta är riktigt kommer datamaskinen i morgon att spela en allt större roll som människans trognaste och mest mångsidiga redskap. Ingen vet något om år 2000, lika litet som vi vet när vi ska dö, tack och lov.

Men datorutvecklingen?

Jag tror vi har datorer, bättre datorer, lättare att använda, till formatet mindre och framförallt billigare informationsbehandling. Naturligtvis går utvecklingen vidare även på fjärrkommunikationens område, varvid vi har bättre människa-dator förbindelse var vi än råkar befinna oss.

Vi kan med viss säkerhet dra den slutsatsen att ”maskinerna” kommer att kunna göra det mesta av vad vi gör för hand idag (undantag: ”skapande”).

En annan lika säker slutsats är att ”maskinerna” blir bara ”billigare? medan den mänskliga arbetskraften blir bara ”dyrare”.

Innan vi ökar automationsgraden måste vi emellertid klargöra några avgörande frågor: vilken inverkan har detta på vår samhällssituation som helhet, specifikt gällande arbetslöshetssituationen och miljövården, befolkningsökningen osv. Men samtidigt är det lika viktigt att försöka kalkylera vad det betyder för oss i framtiden, för våra barn och barnbarn om vi inte hänger med i utvecklingen på ett konkurrenskraftigt sätt i förhållande till omvärlden och specifikt till våra ”traditionella” och naturliga konkurrenter. Datamaskinen kan här hjälpa på principiellt samma sätt som vi allt mer gör redan nu, nämligen med simulering genom matematiska modeller.

För att ana sig till vad vi kan vänta av ADB inom detta årtusende måste vi först svara på frågan hur samhället och näringslivet kommer att förändras under samma tid.

Om alla ”rika” länder delar med sig av sitt ”överflöd” till utvecklingsländerna, blir enda resultatet att alla blir fattiga. UNCTAD-konferensens amerikanska delegater rapporterar förtvivlade att den långa raden av verkligt fattiga och litet mindre fattiga länder ser USA som en jättelik mjölkko som borde ha lika många spenar som det finns mjölkare. Naturligtvis skall kon vara outsinlig.

Kan datamaskinen hjälpa år 1984 eller 2000?

Jag tror det inte, lika litet som idag. Vi vet (vet) mera idag än igår. Men det är ingen optimistisk kunskap. Det finns ingen annan makt i världen som kan hjälpa tredje världen, utvecklingsländerna, de verkligt fattiga, än dessa länder själva. Folkökningen i de utvecklade länderna är inget större problem

Forum 11/7 idag. Men folkökningen i utvecklingsländerna blir för vart år ett större och större problem i den mån medelåldern ökar och familjeplaneringen är obefintlig.

Forts. på sid, 6 25