Vad kräver arbetsgivaren av en nyutexaminerad Dl?

av Håkan Saxén Forum 1981-02, sida 27-28, 04.02.1981

Taggar: Teman: diplomingenjörer

brister, osäkerhet i uttal och betoning, samt avståndstagandet i intonationen) i tex en förhandKngssituation eller i ett anförande inför en internationell publik kan lätt räknas ut.

Nu kanske dessa fel inte är det allvarligaste. Det är kanske snarare den ovana mot att metodiskt lära sig dessa ting som flertalet elever tycks ha. Ovanan har de med sig från skolan. Näringslivet mottar årligen dessa elever som färdiga ekonomer, vilket understryker allvaret.

Härvid är vi tillbaka vid resursallokeringen. En rad faktorer samverkar förmodligen här. Generellt kan det vara fråga om strukturella produktionssvårigheter. bristande resurser och:eller ineffektiv resursanvändning. En starkt styrande och övergripande faktor återfinns i studentexamens uppläggning; här ingår ej någon del omfattande aktiva muntliga kunskaper. Det är svårt att tänka sig att detta inte skulle återverk på arbetet under gymnasietiden.

Låg internationaliseringsgrad

Finlands relativt låga internationaliseringsgrad berördes vid Eva-mötet. Det går knappast att i ett sådant sammanhang bortse från aspekter som kort berörts ovan.

Internationaliseringsberedskapen skulle otvivelaktigt öka om det blev vanligare att i näringslivet se språkkunskaper som en integrerad resurs (i förhållande till företaget) och som en del av yrkeskompetensen (i förhållande till den anställde).

Ett väsentligt steg kunde då vara att systematiskt bestämma språkkunskapskraven för ett företags olika befattningar (från den högsta till den lägsta befattningen) enligt en bestämd skala och att låta detta ingå i befattningsbeskrivningen såsom en integrerad del på ett lika självklar sätt som andra redan förekommande kvalifikationer gör det.

Ett annat väsentligt steg kunde vara atl med jämna mellanrum genom lämplig premiering möjliggöra för personalen att upprätthålla [eller skaffa sig) sina kunskaper (tex genom fastställt bidrag för deltagande i språkkurser), vilket inte vore någon lyx; att underhålla sina resurser gör företagen systematiskt på 1 ex maskinsidan. Et annat väsentligt steg kunde vara att låta dylikt följas upp kontinuerligt och införas i personalregistret.

Ad hoc lösningar kan vara nödvändiga och de enda möjliga i en akut situation. Men de minskar ofta rörelsemöjligheterna. Nu blir kanske språkkunskaper och inte så mycket fackkunskaper i onödan avgörande för vem som kan uttas som medlemmar för ett internationellt projekt. Detta är inte särskilt rationell resursanvändning. Likaså är det vanligtvis billigare att förse tex e ingenjör med adekvata språkkunskaper än att förse en språkman med adekvata ingenjörskunskaper. En systematiserad integrering i företagets vardagliga verksamhet av språkfaktorn som en resurs ökar inte bara företagets internationaliseringsberedskap utan är redan i sig en ökning av Finlands internationaliseringsgrad.

Många studenter använder engelska bra. också internationellt sett. Många med förvånande höga betyg har uppenbara svårigheter ännu på högskolenivå, trots att engelska varit långt skolspråk. Nationellt sett har de flesta av högskolestudenterna uppnått goda produktionsresultat i skolan. Frågan är hur denna finländska produkt står sig i konkurrensen med motsvarande produkter från närstående producenter på den internationella marknaden. Häri ligger utmaningen.

Christer Påhlsson

Vad kräver arbetsgivaren av en nyutexaminerad DI?

Goda språkkunskaper, omfattande praktik och personliga egenskaper är, förutom goda fackkunskaper, det som arbetsgivaren främst värderar när han anställer en diplomingenjör.

Personaldirektör Leif Lindblom från Jaakko Pöyry anser att bristande språkkunskaper ofta är den felande länken i finsk marknadsföring.

FORUM 2/8 € Nyutexaminerade diplomingenjörer är ofta inte mogna att praktiskt börja använda sina kunskaper. Här borde industrin tänka mindre kortsynt och faktiskt erbjuda förnuftiga praktikplatser åt teknologerna, så att de

Direktör O A Yrjälä från Ahlström medgav att industrin ofta tänker kortsiktigt då man inte erbjuder tillräckligt med praktikantplatser.

kunde bekanta kommande arbete.

Samarbetet mellan högskola och näringsliv bör överhuvudtaget förbättras. Det skulle säkert båda parter ha nytta av.

Bla synpunkter som dessa framfördes och diskuterades då representanter för näringslivet träffade lärare och studenter från Åbo Akademis Kemisk Tekniska Fakultet på fakultetens arbetsmarknadsdag nyligen.

— Hos oss talar alla diplomingenjörer tre språk, största delen tom fyra, framhöll personaldirektör Leif Lindblom från Jaakko Pöyry. Han poängterade i likhet med de övriga paneldeltagarna betydelsen av att som diplomingenjör behärska språk.

— Bristande språkkunskaper är ofta den felande länken vid dålig finsk marknadsföring. ansåg Leif Borgar, som satt i panelen i egenskap av diplomingenjör med ett par års erfarenhet av arbetslivet. Men, fortsatte han, när man talar om språkkunskaper bör man inte glömma det allra vikti sig med sit gaste. nämligen modersmålet. Förvånansvärt många behärskar inte ens det.

— Ingenjörerna borde nog öva sig mer på muntlig framställning, instämde Stiven Laiho från Ingenjörsorganisationernas Skolningscentral, INSKO. Den här bristen märker tydligt många av de ingenjörer som håller INSKOs kurser.

Tidigare ingick inga obligatoriska språkstudier i diplomingenjörsexamen vid KTF. Nu har dock läget förändrats. berättade fakulteten dekanus, professor Randolf v Schalien i en kort presentation av fakultetens examensreform, som genomfördes hösten -79. Den nya examen innehåller förutom språkstudier också andra allmänna studier. Samhälleliga aspekter kommer in i allt högre grad. v Schalien konstaterade vidare att undervisningen vid KTF siktar på alt ge förmåga att direkt lösa tekniska problem.

Rikligt med praktik är också en fördel när man söker arbete. De 2 var alla paneldeltagarna eniga om.

Här frågade studenterna hur man då skall skaffa sig meningsfylld praktik när industrin inte erbjuder tillräckligt med goda praktikplatser.

— Industrin tänker onekligen kortsiktigt, medgav direktör O A Yrjälä från Ahlström, Genom att erbjuda meningsfylld och lärorik praktik åt teknologerna skulle säkert inkörningstiden för nyanställda diplomingenjörer kunna förkortas.

De mycket eftertraktade goda språkkunskaperna kan man skaffa sig genom utlandspraktik.

Här påpekade studenterna att det nog är mycket bra att resa utomlands och praktisera, men att det tyvärr är dyrt. De sk IA ESTE-praktikplatserna — (utbytesplatser) utomlands är oftast dåligt betalda, dessutom är urvalet bland dem begränsat. Här skulle också situationen förbättras om finska industrin tog emot fler utländska praktikanter.

TFiFs verksamhetsledare Frej Gustafsson belyste diplomingenjörens yrkesbild med olika statistiska uppgifter. Ur dem framgick bla att endast 6 procent av diplomingenjörskåren är kvinnor. Den här låga andelen är dock kraftigt på ökande.

9 Utgången av de pågående avtalsförhandlingarna kommer att få avgörande betydelse för hur Finland skall kunna parera den annalkande recessionen. Ett alltför dyrt avtal skulle omintetgöra avvärjningsförsöken. Därom tycks man vara ense hos såväl arbelsgivare som fackföreningsledare. Men vid sidan av indexbindningar och procentsatser spekulerar man på arbetsmarknadsfältet fn flitigt om ett eventuellt skifte på VD-posten vid arbetsgivarcentralen AFC. Diskussionerna, som sattes igång redan för ett år sedan, ser nu ut att öka i intensitet.

Det uppges ha skurit sig i relationerna mellan den sk bergsrådsfalangen och arbetsgivarbasen Pentti Somerto. ”Patronerna” har varit missnöjda med fjolårets uppgörelse och skulle gärna se att Somerto skulle söka sig ett annat uppdrag. VD:n har för sin del haft svårt att dra jämnt med de stundom frifräsiga begsråden.

Nu väntar sig mången ett ombyte på VD-posten senare i vår. Starkaste efterföljaraspirant skulle vara direktör Tapani Kahri med mång 28

Antalet privatföretagare bland diplomingenjörerna är också mycket lågt. Gustafsson tyckte att en förbättring vore önskvärd. De finländska diplomingenjörerna är tydligen inte tillräckligt initiativrika.

En kanske något överraskande uppgift var att hälften av landets diplomingenjörer stannar på sin första arbetsplats. Så utvisar i varje fall statistiken.

Det ekonomiska kunnandet hos dagens ingenjörskår tycks inte vara helt tillfredsställande.

— Det som saknas hos både ingenjörer och ekonomer är vanligt ekonomiskt bondförnuft. ansåg direktör Yrjälä. Han tyckte att ingenjörerna borde få mera ekonomisk grundutbildning, och motiverade det med att ingenjörerna ändå alltid har ekonomiskt ansvar.

Biträdande professor Göran Öhman vid KTF svarade att de ekonomiska aspekterna nog regelbundet påpekas i fakultetens kurser.

Marknadsföring är ett område som många ingenjörer får syssla med. Därför vore det önskvärt med någon sorts utbildning också i det ämnet.

-— Nu ska vi dock komma ihåg att de tekniska högskolorna och fakulteterna skall utbilda ingen bakom kulisserna Södra Kajen 1 årig erfarenhet från industrihuset vid Södra Kajen 10.

Ifall Somerto har fått nog av AFC skulle detta innebära en repris av tilldragelserna för snart två år sedan vid Industrins Centralförbund, beläget i en lägre våning i samma hus. Då beslöt Timo Laatunen efter en längre tids dispyter med ”seniorfalangen” att lämna ICF för att gå över till den grafiska branschen. Han efterträddes som bekant av bergsrådet Stig Hästö.

Mitt i alla avtalsbestyr förundrar man sig också i industrikretsar vilken roll Näringslivets delegation ämnar ta i den journalistiska kampanj som redan drivs i tidningspressen samt radio och TV inför den förestående presidentbataljen? Orsaken till de höjda ögonbrynen ligger idet segt kvarhängande ryktet att de för Ahti Karjalainen dismeriterande men sannolikt ogrundade påståendena om en konflikt mellan honom och UKK efter ett besök i Moskva i mitten av 70-talet, som i december publicerades i Suomen Kuvalehti, skulle härröra sig från

Panelen som diskuterade om vilka krav arbetsgivaren ställer p en nyutexaminerad DI bestod av, fr vy Stiven Laiho, Frej Gustafsson,

Leif Borgar, Gunnar Klingstedt, Håkan Saxén samt O A Yrjälä.

jörer, inte ekonomer, påpekade Stiven Laiho. Det ekonomiska kunnandet kan fås på fortbildningkurser.

Företagen borde över huvudtaget satsa mer på skolning av sina ingenjörer, fortsatte Laiho. Finland har utan tvekan kommit på efterkälken i det avseendet. Företagen utnyttjar inte INSKOs kurser. Under lågkonjunktur anser de sig inte har råd att skicka folk på fortbildningskurser. och under högkonjunktur finns det inte tid över för kurser.

Huvudarrangör Michael Djupsjöbacka, arbetsmarknadssekreterare vid Åbo Akademi. var mycket nöjd med arbetsmark Närdel-högkvarteret. Eftersom tf FB-chefen har starka uppbackare bl a inom skogsindustrin hade man allmänt inte väntat sig att svartmålningsförsök skulle komma från näringslivsallierat håll. Osökt frågar sig mången nu om Max Jakobson, Mika Tiivola eller Veikko Makkonen är namn som av Närdel-kretsar kommer att lanseras som allmänborgerliga kandidater ”eftersom politikerna inte lyckas bättre”.

Allt klarare är det att flera bitar i presidentpuzzlet — fortfarande är olagda! € Endast drygt två år återstår till nästa riksdagsval. Detta innebär. såsom vi redan tidigare kunnat konstatera, att de politiska partiernas fältorganisationer förbereder sig för invecklade nomineringsprocesser. Från svenskösterbottnisk synpunkt är läget delvis rätt klart utkristalliserat. Av Sfp-riksdagsmännen sitter både Håkan Malm och Ole Norrback tämligen säkert i sadeln. Boris Renlund tog överraskande det tredje mandatet förra gången och det spekulerades tidigt om att han skulle få svårigheter med att förnya kontraktet.

Nu har emellertid hans främsta konkurrenter, åtminstone till det yttre, visat ett minskat intresse för

Leif Lindblo nadsdagen. Uppslutningen var god, det reserverade auditoriet blev fullsatt.

Och informationen gick åt båda hållen. Det var inte bara teknologerna som fick en uppfattning om hur företagen anställer folk. Näringslivets representanter fick också höra om den nya examen och om undervisningen vid KTF i övrigt, samt bekanta sig med fakultetens lokaliteter.

Åsikter utbyttes, många intressanta frågor diskuterades. De kan väl sägas, att man kom etl steg närmare det efterlängtade goda samarbetet högskola-närigsliv.

Håkan Saxén dagspolitiken. Håkan Hellberg, som står partiledningen synnerligen nära, blev avdelningschef vid Medicinalstyrelsen, kommundirektör Håkan Nordman i Malax uppgav familjeskäl som orsak till att han ej gav sig in i partisekreterarspekulationerna nyligen medan JanEric Granö nu lämnar Sfp:s kretsordförandeskap. Därigenom skulle spelet i stort redan vara avgjort. För trots ett rösttillskott från FKF, KHP och FLP torde Sfp inte heller nästa gång vinna tillbaka det fjärde mandatet, som gick förlorat år 1972. 4 För socialdemokraterna är utgångsformationen inte lika klar. Bror Lillqvist ställer inte upp för återval och därför kan det vara svårt att uppbåda en svensk kandidat med chans till inval. Sannolikt toppnamn är studiehandledare Mats Nyby, från Lillqvists hemstad Jakobstad.

e För kommunisternas del är namnet redan klart. Minoritetskandidaten Sten Söderström samlar röster över språkgränserna och har fortsättningsvis chanser till förnya kontrakt. lot

FORUM 2/81