Vad skiljer prognoserna åt?

av Max Arhippainen Forum 1998-05, sida 08, 23.05.1998

BI konjunktur e puls

VARFÖR TROR LÖNTAGARNAS PT ATT DEN PRIVATA KONSUMTIONEN STIGER MEST OCH VARFÖR TROR VÅR STÖRSTA BANK ATT

INVESTERINGARNA ÖKAR MEST förhållande till landets storlek IRS många ekonomiska prognoser i Finland. Finansministeriet och Finlands Bank uppgör heltäckande analyser. De tre privata ekonomiska forskningsinstituten sammanställer regelbundet omfattande översikter. De stora bankerna publicerar något mindre ligesbedömningar. Dessutom sammanställer många bankirfirmor översikter för eget och sina kunders bruk.

Jag skall här jämföra en rad av d senaste prognoserna, men låta bli att Itför mycket betygsätta. Min opartiskhet skulle i så fall kunna ifrågasättas, eftersom jag i flera år bidragit ill ett av institutens prognos. Nedan finns den s.k. försörjningsbalansen återgiven från sex olika prognoser. Den visar hur den totala efterfrågan i ekonomin tillfredsställs genom utbud av inhemsk produktion (BNP) och importerade varor. Den ekonomiska tillväxten påverkas alltså av exportfrågan,av privat konsumtion, av den offentliga sektorns verksamhet, samt av hur mycket det investeras.

Konjunkturuppföljningen kritiseras ofta för att prognoserna är så lika. Vid ett första Ögonkast på de granskade prognoserna kan det förefalla så. Den förutspådda ekonomiska tillväxten 1998 varierar bara mellan 4 och 5 procent, och mellan 3 och 4,2 procent nästa år. Men ändå döljer sig här en del skillnader.

I Finansministeriet har den lägsta tillväxtsiffran för detta år, 4 procent (de kommenterade siffrorna är märkt >»

Kolumnisten är forskare vid Svenska handelshögskolan och PTT Pellervo ekonomiska forskningsinstitut.

med gult i tabellen). Prognosen är försiktig - exporten antas fortsätta öka, men långsammare än senaste år då många sektorer närmar sig sina kapacitetstak. Den privata konsumtionen ökar i takt med realinkomsterna, De goda tiderna syns i en rätt god investeringstakt. Den offentliga efterfrågan stampar på stället. Ministeriet har inte publicerat någon prognos för 1999, men räknar enligt uppgift med en fortsatt, men avstannande tillväxt.

BH Näringslivets forskningsinstitut ETLA:s prognos för detta år är nästan identisk med finansministeriets, förutom det intressanta draget att just näringslivets institut är mest pessimistiskt gällande investeringarna. ETTA tror på en nästan lika stark BNP-tillväxt också nästa år Ett litet frågetecken måste ställas i marginalen på denna punkt. Tillväxten har nämligen varit mycket stark denna vinter. Med en jämn tillväxttakt från nu framåt blir årssiffran för 1998 helt tekniskt högre än för 1999. För att uppnå ungefär samma tillväxttakt på årsnivå bägge åren borde tillväxten först avstanna för att åter öka nästa år.

IB Det av de kooperativa företagen och producentrörelsen upprätthållna Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PIT tror på en något högre tillväxttakt detta år, 4,5 procent. Skillnaden beror på dels en snabbare exportökning, dels

Ekonomiska prognoser (procentuell volym 1997 ’ FinMin | ETL mrd mk | 1998 ‘:1998 1999 1998-1999 | 1998 Bruttonationalprodukt + 618 +3,540 Impört = 190 ‘+7,590’ +8,090 +6,0906 — +8,09 +6090 ‘+7,34 TOTALUTBUD j 808 | +4,840 , +5,0940 +4,0940 TOTALERTERFRÅGAN= Expört sraslli 5 245 > 46,50 4700 +5,096 48590 45090 -|+8,56 Privat konsumtion + 32817 43,20 43,56 +3,096 Offentlig konsumtion + 129 11 +0,520 141,50 +1,546 — +1,0960 +1,096 +1,096 Investeringar" 105 1 47,20

Pellervo PTT. Löntagarna P mer investeringar. Nästa år skiljer sig PTT:s prognos från de andras genom den lägsta tillväxtförväntningen, 3 procent. Särskilt den privata konsumtionen antas öka mindre än tidigare.

BH Löntagarnas forskningsinstitut PT är den andra ytterligheten då det gäller tillväxttakten nästa år. De tror på hela 4,2 procent. Det är särskilt den privata konsumtionen som man sätter sin tilltro till. Det är intressant att notera detta just hos fackföreningsrörelsens institut, eftersom den privata konsumtionen långt följer hushållens köpkraft. Ett annat särdrag i PT:s analys gäller investeringarna, som man tror att skall öka mera nästa år än i år.

I Meritas prognos är en ytterlighet i två avseenden. För det första har man den klart mest positiva synen på investeringarna bägge åren - intressant att just den dominerande företagsbanken säger det. Däremot är Merita mer pessimistisk än de andra då det gäller exportutsikterna i år.

I Andelsbankernas ACA är mest optimistisk vad gäller tillväxten detta år, och slår till med hela 5 procent. De tror liksom PTT och PT på en god exporttillväxt. Men en stor del av deras högre BNP-siffra kommer från en starkare förväntad ökning i den offentliga konsumtionen. Jag har lite svårt att tro att större offentliga satsningar skulle vara den utlösande faktorn ifall tillväxten blir starkare än väntat. Särskilt då statens budgetramar och kommunernas utsatta läge torde hindra all expansion. & Max Arhippainen

AC 1999 1998 1999 | 1998 199 45 I 452 I 23 3 I 3 +7,290! +8B,590 +7,490 47,00 +6,024 +5,290 43,70 45,20 +4,990 45,30 +4,220 [+5,590 +3,99 +7,576, BIN 35.720 8090 45,0 +3,5» I 3 274 43090 43,0 +1,0 na. Ma,

Loo HH 5: I 0 > I no 50

FORUM NR 5/98

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."