Våga Vinna!

av Björn Sundell Forum 1983-03, sida 03, 16.02.1983

Taggar: Teman: innovationer

Ledaren

Våga vinna ”VI MÅSTE FINNA NYA PRODUKTER och nischer där vi kan specialisera oss för att hävda oss på världsmarknaden.” Hur ofta har inte dessa ord uttalats av politiker, industrimän och andra beslutsfattare i många års tid, ord som borde bana väg för ett uppfinnar- och innovationsvänligt klimat i vårt land. Nya idéer borde följaktligen tas emot med öppna armar och förutsättningar finnas för utveckling och förverkligande av idéerna.

Som så ofta är fallet har orden till stor del förblivit fraser som måtte klinga ganska falskt i mången uppfinnares öron. I detta nummer av Forum ger vi exempel på två fall som sinsemellan har mycket gemensamt. Två uppfinnare har i åratal utvecklat sina nya produkter varefter de kontaktat myndigheter och enskilda företag i hopp om att finna någon som vore villig att satsa på produktion. Svaret de båda uppfinnarna fått efter den byråkratiska karusellen har varit ett entydigt nej från alla håll. Slutresultatet är därmed att produktionen flyttats över till Sverige där bemötandet varit positivare.

Dessa två uppfinnare, och många med dem, har verkligen försökt kämpa sig igenom byråkratin och mot likgiltigheten. Säkerligen har rmånga uppfinningar hamnat i papperskorgen eller i någon skrivbordslåda därför att alla inte orkat kämpa lika hårt.

Vårt kärva klimat och våra speciella levnadsförhållanden ger förutsättningar för idéer och produktlösningar av vilka många säkerligen även kunde exporteras. Uppfinningsrikedom finns det visar bla handelskamrarnas idékampanjer för några år sedan och företaget Askos idétävling i januari.

För att nya idéer skall kunna omsättas i praktiken behövs en fördomsfri inställning och riskvillighet på många olika plan. En viktig roll spelar de olika fonder, bland dem u-områdesfonden Kera, som bidrar med garantier eller startkapital framför allt åt småföretag. Någon större riskvillighet kännetecknas Kera inte av.

Småföretagen är viktiga sysselsättare, det visar såväl inhemska som utländska utredningar. Det är i småföretagen som nya arbetsplatser bäst kan skapas. Bristen på kapital utgör ofta en flaskhals och ett hinder för förverkligandet av nya produktidéer. Statens upplåning och de stora företagens investeringar suger utan tvivel upp en avsevärd del av pengarna på en kapitalmarknad som präglas av negativ ränta och brist på kapital. Bankerna har börjat visa ett något större intresse för småföretagen, men i regel tycks det vara svårt för våra beslutsfattare att tänka i liten skala.

Stort är vackert i Finland. På den offentliga sidan utgör bildrörsfabriken Valco det klassiska exemplet. De femhundra miljoner som här gick till spillo hade kunnat utgöra grunden för mången liten företagare med en specialprodukt i bakfickan.

En utsvälld statsbyråkrati har föga till övers för små idékläckare som i de storas ögon onekligen måtte te sig relativt obetydliga. Den pappersexercis som en enskild uppfinnare måst gå igenom när han kontaktar existerande fonder är avsevärd. Lika lite till övers för de små tycks de stora industriorganisationerna och = forskningsinstituten ha som producerar rapporter och uttalanden på löpande band. Konkretare åtgärder behövs ifall vårt land skall kunna hävda sig och finna nischer på världsmarknaden. Organisationerna och myndigheterna bollar med siffror, som om vårt lands framtida konkurrenskraft erbart skulle hänga på huruvida löneförhöjningarna eller inflationen kan fastställas till en viss procentsats. I verkligheten beror konkurrenskraften också i hög grad på hur vi kan tillgodogöra oss nya idéer, produkter och produktionsmetoder. Den enskilda uppfinnaren och småföretagaren spelar en viktig roll. Idéer som i början förverkligas i liten skala kan i framtiden bli framgångsrika. Alla blir det givetvis inte. Finansiärerna måste helt enkelt vara villiga att ta risker, annars går det lätt så att även goda initiativ förblir oförverkligade därför att ingen vågar ge dem en chans. Vi bör värna om den initiativrikedom som finns i vårt land.

l 627 Lukt