Vägen till framgång i skogen: Välj de smala träden!
av Henrik Sonck Forum 1981-15, sida 20-21, 07.10.1981
Vägen till framgång i skogen:
VÄLJ DE SMALA TRÄDEN e Av Finlands totala landareal täcks nästan två tredjedelar av ekonomiskt användbar skog. Det blir 20 miljoner hektar skog med ett virkesförråd om sammanlagt I 600 miljoner kubikmeter.
Årligen växer det till ca 57 miljoner kubikmeter, och den totala avgången är samtidigt 55 miljoner kubikmeter.
Virkestillväxten ger alltså rum för större användning än vad som är fallet för närvarande — omkring 10 procent kunde användningen ökas.
Men det faktum att inte all trävara tas tillvara ger på intet vis anledning att låta nuvarande skogshushållning fortsätta utan utveckling och nytänkande. Det torde de flesta vara eniga om, bland skogsägare, industrifolk och biologer.
Den långfristiga avverkningsplanen kan under de närmaste årtiondena mycket väl höjas halvannan gång från nuvarande nivå. Tillgången på virke är av största vikt för vår levnadsstandard också i framtiden, och arbetet för att trygga virkestillväxten måste målmedvetet fortsättas, har bergsrådet Veikko Vainio framhållit i Unitas (2/81).
Avverkningen i beskogningssyfte måste ofrånkomligen mångdubblas under de närmaste åren, anser Vainio,
Efterfrågan ökar
Prognoserna för pappers- och kartongefterfrågan i världen pekar på en ökning med i medeltal åtta miljoner ton per år under 80-talet. Efterfrågan på sågvaror beräknas öka med 4,2 miljoner m? per år under samma period. Det finns alltså utrymme för skogsindustrins basprodukter på marknaden.
Om och hur vi skall lyckas upprätthålla vår skogsindustris konkurrenskraft är en fråga av största betydelse för hela vår folkhushållning, framhåller Vainio.
Åtminstone bland landets forstmästare anser man sig veta svaret.
— Det viktigaste målet på sikt för får skogsindustri är att utveckla och odla trädslag och trädtyper som håller högsta kvalitet samtidigt som de växer snabbt, säger forstmästare Lauri Kärki. Han har i trettio år jobbat med skogsförädling och verkar som förädlingschef vid Stiftelsen för skogsförädling.
— Virke av god kvalitet går det väl nästan alltid att sälja, men det är svårare med produkter som inte håller hög standard. För oss i Finland är det inte värt att försöka konkurrera med massproduktion och -försäljning av virke.
20
Skogsavverkningen i Finland utnyttjar inte högsta kapacitet med hänsyn till tillväxten, men det är kortsynt att tro att allting står väl till för det. Konkurrenskraften måste upprätthållas också på sikt, och det kan i våra förhållanden ske bara med kvalitetsexport. Skogsplantering i stor skal med förfinade metoder är lösningen för framtiden. Men skogsbranschen är ett område där allting kräver tid det tar tiotals år att följa med tillväxten hos en stam från frö till fullvuxen. Skogsförädlingen i Finland har kommit långt på väg och intressanta typer med smala och ”ekonomiska kronor har tagits fram.
Situationen i varmare klimatområden är så mycket gynnsammare att vi inte har en chans, konstaterar Kärki.
Han nämner att sydöststaterna i USA börjat framtona som det främsta hotet mot den finländska skogsindustrin. Ingenstans förekommer i dag en så dynamisk skogshushållning som där. Och ett annat land där skogsförädlingen står högt är Japan, där man i flera år redan nått nästan otroliga resultat i fråga om intäkter per hektar.
Smala träd
Men inte står vi heller i Finland rådvilla. Det största intresset hos oss koncentreras nu på trädtyper med smala trädkronor och tunna grenar. Den här typen håller man på att odla fram i större skala, och den är ekonomiskt ytterst lovande. Men försöksverksamheten tar flera år ännu, så det dröjer innan sådana träd kommer i industriell användning.
Med de experiment som Stiftelsen för skogsförädling utfört har man fått fram genetiskt smalkroniga, tunngrenade och snabbväxande trädtyper. Det gäller både tall och gran, och också i viss mån björk.
Genomgående för dehär träden är att de växer snabbare än vanliga träd av samma art, samtidigt som de ger mera och bättre sågvara räknat i stamved per hektar.
De smalkroniga träden slösar inte tillväxtenergi på att breda ut sina grenar, utan energin (assimilationsprodukterna) koncentreras till stammens tillväxt. De utnyttjar också ljuset och omgivningen i övrigt effektivare.
— Resultatet är att kvaliteten blir bättre också i mellan- och toppstocken. Stamvedens andel av skörden ökar.
Hänggranen är föremål för livligt intresse på odlarhåll. Den besitte flera genetiskt fördelaktig egenskaper, t ex snabb tillväxt, och den behöver mindre växtyta.
Odlingar finns bl a i Aulanko, Tusby och Näs (Kytäjä).
FORUM 15/8 53
EH2xE Ol J396/2.8.P!
En god tall ödslar inte energi på grenarnas tillväxt. Grenarna är tunna men har tjocka barr, de skjuter ut i nästan rät vinkel från stammen. Korsningen t v närmar sig ”idealtallen”. Vanligt tall t h.
Dessutom minskar behovet av kostsam gallring och stamkvistning, konstaterar Kärki.
En annan fördel är att de smala träden bättre klarar sig i storm och snö eftersom de har ett mindre vindfång.
Men Kärki pekar också på en del nackdelar. För det första förefaller det svårt att övertyga folk om de möjligheter de nya trädtyperna ger. Det förekommer ett psykologiskt motstånd. Men det borde rimligtvis kunna övervinnas med mera information och bevis ”i svart på vitt”.
Andra nackdelar är att de enligt observationerna — producerar mindre frömjöl för fortplantningen, och att plantorna i början kan ha svårare än vanliga bredkvistiga plantor att hävda sig mot omkringväxande gräs och skott.
Nästan otrolig ökning
Kärki har gjort en matematisk jämförelse mellan träd av olika omfång. Ett stort träd med en sex meter bred krona upptar ett 28 kvadratmeter stort område av marken (räknat enligt kronans projektion på marken). Fyller man ett område på en hektar med likadana träd och förutsätter att täckningsgraden är 50 procent, ryms det 177 stammar.
Det är förstås ett extremt fall. I
FORUM 15/8 396/2 8.5 praktiken brukar man räkna med omkring 600 stammar per hektar.
Går man sedan extremt åt det andra hållet och tänker sig ett smalkronigt träd där kronan är bara 1,5 meter blir projektionen på marken 1,77 kvadratmeter. Här ryms då 2 825 träd. Ännu med en två meter bred krona får man nästan 1600 träd att rymmas på en hektar (täckningsgraden fortfarande 50 procent).
Kärki räknar med att skörden av stockträd i det senare fallet skulle bli ca 1 000 stycken i praktiken. Avkastningen per hektar ökar alltså hisnande. Undra på att de skeptiskt lagda inte tror sina öron.
Han pekar hänfört på de resultat som redan nåtts i Japan.
Japan föreställer vi oss vanligen som producent av olika slags apparatur, men faktum är att japanerna hunnit oerhört långt också inom skogsnäringen. Landet har en skogsareal på 25 miljoner hektar, mer än Finland alltså. Tack vare bättre jordmån och klimat växer träden snabbare, men det behöver inte betyda sämre virke.
Det viktigaste trädslaget heter sugi, ett barrträd med ypperliga virkesegenskaper. Kärki har besökt en odling där antalet stammar per hektar var hel 2 500 stammar per hektar av barrträdet sugi trängs på en odling på den japanska ön Kiushu, Här ryms inga skogsmaskiner, stamkvistningen sker manuellt. Men den ekonomiska avkastningen är enorm.
- Det var för åtta år sedan, men rotpriset var redan då 400 mark per träd! Det står var och en fritt att själv göra en uppskattning av dagens värde.
Inhemska träd
Alla förädlingsexperiment med smala trädtyper som stiftelsen utfört baserar sig på trädindivider vars ursprung är inhemskt.
Tallen är vårt ekonomiskt viktigaste trädslag. Den är dominerande i 55 procent av den finländska skogen. Liksom granen uppnår den sin fulla stocklängd efter 60 år eller mer. I praktiken brukar träden vara 80—100 år när de fälls.
Kvalitetsaspekten är speciellt betydande för tallen. Det finns jämförelsevis mer att vinna penningmässigt på högklassig tall än på högklassig gran.
I Finland sköts kvalitetsutvecklingen främst genom att fördelaktiga arvsanlag tas tillvara genom korsningar mellan förstklassiga trädexemplar. Målet är fröodling i stor skala, och det finns redan 3 000 ha med odlade fröproducerande träd.
(fortsätter på sid 40 21