Våldsam inflation hotade isländsk ekonomi

av Christian Schönberg Forum 1995-10, sida 27, 24.08.1995

Taggar: Orter: Island Teman: ekonomi

Forum på Island

Våldsam inflation hotade isländs ekonomi

Christian Schönber yckfulla fiskfångster har i kombination med bristen på industriell mångfald skapat ekonomiska fluktuationer. ett fenomen som tenderat bli skarpare på Island än på månget annat håll i världen. BNP har i snitt gått jämsides med resten av västvärlden de tre senaste decennierna, dock på ett osmidigt sätt. Tecken på stagnation visade sig mot slutet av 1980-talet då tillväxten minskade i takt med att de viktigaste fiskarterna nådde fångstgränsen. Inflationen var som häftigast från slutet av 1960- till slutet av 1980-talet och utgjorde ett verkligt hot mot hela den isländska ekonomin när den nådde tvåsiffriga tal och pekade mot en årlig inflationstakt på 80 procent år 1983. Stränga frivilliga lönerestriktioner stoppade inflationen vid slutet av år 1990. men avslöjade sedermera andra problem som prisstegringen tidigare dolt.

Underskott, utlandsskuld

Underskottet i den statliga sektorn och den växande utlandsskulden anses vara de största strukturella problem som hotar landets ekonomi under hela 1990-talet. Trots att en stor del av isländsk handel alltid varit privatägd var ekonomin strängt centraliserad till mitten av 1980talet med priskontroll. komplicerad indexreglering och skyddlagar. Men i början av 1990-talet har alla de främsta eko Lantbruk 4,994

Kommunikationer 8,74

Näringslivets fördelning år 1990.

(Källa Iceland Review.)

Forum nr 10/95

Handel 14,5 “ÖRGANGS

OLIA

En stor del av den fortfarande igång av f nomiska och kommersiella aktiviteterna liberaliserats och avreglerats enligt EES:s regelverk.

Lantbruket går kräftgång

Vid sidan av fisket är cirka 13 procent av Islands anställda sysselsatta inom industriproduktion, de energikrävande industrierna medräknade. Produktion av yllekonfektion och andra yllevaror utgör fortfarande en viktig industri, baserad på lantbruket, som för närvarande är inne i en nedgångsperiod efter den remarkabla expansionen på 1970- och 1980-talen. Fiskeriteknologi är en viktig och växande industrisektor med produktion av utrustning och redskap för fiskerifabriker. Verksamheten som ursprungligen utvecklades för att betjäna den inhemska fiskeri- och frysindustrin har nu expandetat till att betjäna också världsmarknaden, Flera isländska företag inom branschen är numera världsledande inom respektive specialområde. Produktsortimentet omfattar givetvis 1rålar, trålportar, nät och elektroniska rullar för yrkesfiske (juksemaskiner) men också produktionsmeloder. fileringsmaskiner, kartonger, förpackningar. mekaniska sorterare och digitala vågar för förädlingsindustrin. Moderna system för internkontroll och datainsamling är planerade att användas såväl till lands som till sjöss. Know-how och konsultverksamhet ä de senaste exportgrenarna inom den fiskeriteknologiska sektorn. Mindre industrier har också utvecklats inom högteknologi som inte berör fisket, exempelvis mjukvara för datorbruk och bioteknologi.

Varvsindustrin är fortfarande den viktigaste sektorn inom metallbranschen. Exporten som en längre tid varit rätt begränsad tog ordentlig fart år 1992 då 1sland öppnade sina landningsstationer med hamnservice för utländska fiskefartyg.

Bostadsbyggande

Byggbranschen sysselsätter cirka 11 procent av den totala arbetskraften, tillfälligt ännu mera om större byggnadsprojekt är under arbete. Bostadsbyggandet håller i stort sett nordisk standard. Betong är det förhärskande materialet. Island är i det närmaste självförsörjande när det gäller cement (fabriken har en årsproduktion på 114 000 ton Portlandceement). däremot har man förvånansvärt nog i rätt stor utsträckning använt sig av enklaste typ av korrugerad plåt både som fasad och takmalerial.

Bostäderna är normalt rymliga med en medelstorlek på 48 kyvm/boende år 1992, den högsta siffran i Norden. Hela 88 procent av de 94 400 bostäderna i landet är privalägda. jefabriker 11,8 ransch 10,890

Byggbranschen lever upp då extraordinära byggen som det nya biblioteket och den kännspaka restaurangen-utsiktsplatsen ”Perlan” kommer till.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."