Valmet och Wärtsilä
av Håkan Nylund Forum 1986-11, sida 16-17, 19.06.1986
Finska
Pappersmaskin A och
Sydfinska Varv
Efter att den första överraskningen lagt sig framstår sammanslagningen av Valmets och Wärtsiläs pappersmaskin- och varvsindustrier som naturlig och ofrånkomlig. Den vittnar liksom vårens andra fusioner också om att våra industriledare har framsynthet och tillräckligt hårda nypor att t ordentliga strukturgrepp.
Även om debattens vågor just nu går höga om skattemedgivanden och personalnedskärningarna på varven, är det knappast troligt att det sätts käppar hjulen för samarbetet.
arvskrisen i Finland har blivit ett acVisea faktum under den gångn vintern, och samarbete och strukturrationalisering har krävts från flere håll (Forum 3/85). Men att de två kanske starkaste, och produktmässigt och geografiskt närmaste, men ägandemässigt mest fjärran, skeppsbyggarna skulle slå påsarna ihop var lindrigt sagt oväntat.
Överraskningen blev inte mindre av att bägges framgångsrika pappersmaskintillverkning kombineras. Valmet har ju hittills expanderat utomlanas, medan pappersförädlingsmaskinerna varit ett av Wärtsiläs starka ben då bolaget strategiskt försökt minska beroendet av varvsindustrin. Samarbetet mellan bolagen har på denna sektor varit intimt.
Wärisiläs Tankmar Horn får utnyttja all sin handelspolitiska skicklighet för att tylla orderböckerna åt det nya varvsbolaget.
Radikal omstrukturering Avtalet är än så länge ett “letter of intent”, där både formaliteter och de praktiska detaljerna återstår att utarbeta. Huvuddragen är, att Valmets och Wärtsiläs varvsindustri snörs av från moderbolagen, och sammanförs till ett gemensamt bolag, där Wärtsilä äger 70 och Valmet 30 procent av aktierna. Bolaget ingår därmed i Wärtsilä-koncernen. På samma sätt görs med pappersmaskinindustrierna. Det bolaget ägs till 65 procent av Valmet och till 35 av Wärtsilä. Omstruktureringen är radikalast för Wärtsilä, som bokstavligen snör av över halva bolaget till det nya dotterbolaget. Varvsdivisionen stod i fjol med sin omsätt Matti Kankaanpää ansågs av många vara en mjukis då han tog över Valmet. Valmets framgång och de djärva strukturgreppen visar att skenet bedrar.
ning på 2,8 mrd mk för 50 procent av Wärtsiläs koncernomsättning — och 1984 för ca 60. Den snabbt växande divisionen pappersförädlingsmaskiner omsatte 558 Mmk, 10 procent av koncernomsättningen, vilket är mindre än dieseldivisionen men ungefär lika mycket som sanitetsporslinet. Varvsberoendet ökar nu istället för att minska
Men också Valmet omdisponerar ca 40 procent av koncernomsättningen. Pappersmaskingruppen hade i fjol en omsättning på drygt 14 mrd mk, 23 procent av totalomsättningen, och varvsgruppen drygt 1 mrd mk och en andel på 17 procent. Efter sammanslagningen är traktorgruppen den största helt ”egna” divisionen i Valmet.
Även om det är skäl att understryka, att bägge bolagen genom ägarengagemang blir kvar både i pappersmaskin- och varvsindustrin, så är huvudansvaret fördelat så, att Valmet har pappersmaskinerna och Wärtsilä varven.
Stark pappersmaskinbolag
Valmet fick den för ögonblicket omsättningsmässigt mindre biten, men den med mindre problem. Utgående från fjolårets siffror skulle det nya pappersmaskinbolaget ha en omsättning på drygt 2 mrd mk. Siffran kommer säkert att växa snabbt. Wärtsiläs division kalkylerar för detta år en omsättning på innemot 1 mrd mk, och Valmets orderstock är god. Valmet har dessutom avtalat om att förvärva svenska KMW AB:s pappersmaskintillverkning, vilket ger ett tillskott på ca 420 milj mk. KMW är starkt på mjukpappersmaskiner, medan Valmet inriktat sig på tidnings- och finpappersmaskiner. KMW tillverkar också kartongmaskiner.
Valmet-Wärtsilä-sarnarbetet ger inte bara storleksfördelar, utan är också tekniskt motiverat. Maskinerna i slutändan av pappersmaskinen, bestrykning, kalandrering mm, blir allt mer integrerade i hela pappersmaskinen, och Valmet och Wärtsilä har länge gått hand i hand. Nu säljs allt under ett papaply.
Pappersmaskinbolagets produktionsanläggningar är inte dubblerade som varven. De kommer att omfatta Valmets pappersmaskintabrik i Jyväskylä, enheterna i Loimaa och Åbo, Wärtsiläs fabrik i Järvenpää, KMW i Karlstad, Valmet-Dominion i Quebec, Wartsila-Appleton i USA och Wärtsilä-Strecker i Förbundsrepubtiken Tyskland plus några mindre utlandsenheter.
Genom affärerna har Valmet uppenbarligen svingat sig upp till första platsen bland världens pappersmaskintillverkare utan att behöva betala sig sjukt för att köpa ärkekonkurrenten Beloit. Enligt Pöyrys beräkningar behövs det fram till år 2000 ca 900 nya pappersmaskiner i världen, dvs 60 per år, och drygt 2000 väntas moderniseras. Marknadsutsikterna är därmed lovande.
Den enda problemungen är att det tidigare framgångsrika samarbetet inom TVWgruppen med Tampella knakar i fogarna d 11/1986 FORUM,
KMW kommer in i bilden med kartongmaskiner. Dessa är Tampellas specialområde inom gruppen, och krav har rests att KMW:s kartongmaskinstillverkning enligt TVW-avtalet säljs åt Tampella. Valmet har inte förhandlat om saken, eftersom man inväntar de svenska myndigheternas välsignelse för KMW-affären.
Snårig varvsstruktur
Wärtsilä får sig däremot tilldelat en hel hög problem med varvsbolaget. Den komhbinerade omsättningen var enligt fjolårets siffror 3,9 mrad mk, men orderstockarna och den kommande omsättningen är vikande. Dessutom får bolaget en snårig varvsstruktur.
I Helsingfors finns Waärtsiläs varv i Sandviken och Valmet i Nordsjö. Wärtsilä sitter utrymmesmässigt trångt i Sandviken, men varvet är trots snårigheten modernt med nybyggnadsdockan helt under tak och väggar, och den nya utrustningsbyggnaden. Valmet i Nordsjö är ett modernt varv med stora dockor och gott om utrymme. Samkörning av de bägge varven blir sannolikt modellen. Wärtsilä har under de senaste åren köpt både dockningstjänster och arbetskraft av Valmet i Nordsjö.
I Åbo är läget omvänt. Wärtsilä har sitt moderna storvarv I Perno, medan Valmets Laivateollisuus är mindre och äldre i Pansio. Samordningen underlättas av att varven praktiskt taget är grannar, bara åtskilda av
OSUUSPANKKIEN KESKUSPANKKI OY ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK AB
Aktiva
Finansieringstillgångar
Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank Spécialdepositioner i Finlands Bank Fordringar hos andra banker… Sheckräkningskrediter Växlar Lån… Krediter i utländsk valuta Beralningsförmedling Övriga finansieringstillgångar
Utländska fordringar 1 utländsk valuta .
Omsättningstillgångar Utländskt mynt. . . Masskuldebrev … Övriga omsättningstillgångar Investeringstillgångar Masskuldebrev … Aktier och andelar Fastigheter och fast Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar ………..Fastigheter och fastighetsaktier Maskiner och inventarier ….. Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningsi Skatter . Löner oc Övriga utgifter …..
För Direktionen
Pauli Komi
FÖRUN 11/1986
Malti Liukkone flottbasen. En gradvis koncentration till Perno är troligen att räkna med, och återstoden av Wärtsiläs varvsaktivitet vid Aura å försvinner troligen.
Bägge moderbolagen har också små reparationsvarv i Kotka, vilkas sysselsättning varit problematisk. Deras existens förefaller hotad.
Utlandsenheterna är så när som på Wwärtsiläs andel i norska Sterkoder Mek. Verksted i Kristiansand konsult- och försäljningsbolag i Kanada och USA.
Minskad konkurrens
Sammanslagningen eliminerar den allt kraftigare konkurrensen mellan Valmets och Wärtsiläs varv. Valmet har de senaste åren energiskt försökt slå sig in på Wärtsiläs traditionella styrkeområden som isbrytare och kryssningsfartyg, och varven har på östmarknaden konkurrerat hårt om samma projekt. De arktiska lastfartygen i SA 15-serien byggdes till slut enligt Wärtsiläs design, men av bägge varven, medan Valmet sedan tog hand om vidareutvecklingen av den fortsatta serien Även om varvsbolagets omedelbara framtid ser dyster ut, så måste man kormma ihåg att businessen när den rullar ger god lönsamhet. Wärtsiläs toppresultat på 634 Mmnk år 1984 härstämmade till stor del från varven. Marknadsföringen är välsmord — inte minst beträffande östrelationerna —
Månadsbalans den 31 maj 1986
Passiva
Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar Depositioner ..
10 840 219,45 147 S31 214,00 6 259 637 128,21 153 299 240,04 110 003 155,67 3 000 711 731,68 1 528 888 171,85 466 220 433,96 222 786 381,83
Skulder till staten Betalningsförmedling Övriga skulder …. Utländska skulder I utländsk valuta .. 1.572 122 225,50 53 030 309,17 — Räntor och övriga inkomster Reserveringar lo Eger kapital Aktiekapital …. Reservfond Värderegleringsfond ..Övriga fonder .. Vinst från tidigare år ..
€ 419 459,29 643 394 667,66 253 329 105,2 1 201 487 909,14 38 228 412,52 55 797 464,7 166 092 379,25 236 131 611,37 181-130 114,8 21 369 304,3 7 266 996,15 68 443 159,56
Ansvarsförbindelser ….
Skulder till Finlands Bank Skulder till andra banker ..
Esa Timone och varven och kunnandet på toppnivå. Om de yttre omständigheterna inte är helt omöjliga borde varvsbolaget på sikt klara sig bra.
Skattelättnader och arbetsförmedlin ÄAnpassningens pris är de 4 000 arbetsplatser, som enligt planerna försvinner. Trots argumenten om att dessa, och fler, försvunnit utan fusionen är protesterna livliga på de av tradition militanta varven. Staten förväntas dra sitt strå till fusionsstacken genom effektiverad arbetsförmedling och omskolning.
Det andra statsbidraget till fusionen är skattelättnader på ca 700 Mmk. Lättnaderna har redan hunnit rubriceras som pengar som ges åt bolagen, medan det i själva verket är pengar som staten låter bli att ta. Eftersom vår skattelagstiftning inte räknat med diffusioner av bolag i denna skala skulle normala stämpelskatter och beskattning av reserveringar då boet skiftas ha lett till en plundring av resurserna, som nu undviks genom en speciallag. En bestående ändring vore nödvändig, eftersom avknoppning och bolagisering av verksamhetsgrenar är en stark trend inom näringslivet.
wärtsiläs börskurser reagerade positivt på sammanslagningen, men har igen sjunkit till nivån före beskedet.
Håkan Nylund 294 787 261,60 489 664 812,92 728 604 832,46 1 135 504 164,04 5 060 812 147,40 3 309 496 297,70 569 438 446,15 656 €50 888,6 2 766 155 249,62 53 008 143,74 263 772 931,06 451 736 343,0 395 000 000,00 18 700 000,00 93 000 000,0 220 484 756,8 1392 822,1 16 508 206 097,47 6 010 249 479,58
För Förvaltningsrådet
Heikki Haavist 17
