Valutornas konsekvenser
av Janne Salonen Forum 1995-06, sida 11, 04.05.1995
sedan blir motparten i en intern affär. En stor del av haridelsvolymen och nästan alla större affärer på vår börs görs faktiskt på detta sätt. Den springande punkten är huruvida marknaden är i balans när vi har en reglerad och öppen börshandel som omgärdas av mäklardrivna “dealermarknader” där vare sig prioritetsreglerna eller öppenheten är kända. Speciellt under lågkonjunkturen var denna tudelning iögonenfallande. Själva börssystemet var närmast en elektronisk anslagstavla för de interna börserna inom mäklarföretagen. Majoriteten av affärerna gjordes utanför HETIsystemet och anmäldes under efterbörsen. Trots börsuppsvinget är andelen internaffärer och efterbörsaffärer fortfarande rätt stor.
Hur skall vi möta konkurrensen?
Man kan fråga sig om denna utveckling är det bästa sättet att möta konkurrensen från regelparadisen — d.v.s. istort sätt med deras egna medel? Jag tror det inte eftersom en förutsättning för en välfungerande handel är att investeraren har förtroende för kursbildningen på marknaden. En tillsluten marknad leder till misstankar om manipulation av prisnoteringarna. Det krävs tillförlitlig prisinformation från en organiserad börs som utgångspunkt även för bilaterala förhandlingar på samma sätt som skatteparadis förutsätter att det existerar rättsstater med ett fungerande och öppet rättssystem som producerar information om gällande allmän rättspraxis.
Jag tror att vi har mer att vinna om vi försöker värna om den del av vår marknad som består av en öppen och reglerad börs som producerar en tillförlitlig prisbild i realtid. De nordiska länderna kan inte vinna en avregleringstävlan med regelparadisen. Jag tror att det finns tillräckligt med sådana investerare som ser den kollektiva nyttan av att handla i ett organiserat och transparent system även i framtiden. 9
Forum nr 6/95
Janne Salonen
VALUTAORONS KONSEKVENSE årens oro på valutamarknaden medför även att de ekono miska prognoser som gjordes innan orosperioden har förlorat sin aktualitet. ETLA lät inte valutaoron på något sätt påverka sin senaste prognos, vilket inte är bra eftersom detta ger ett bristfälligt beslutsunderlag för företagen. PTT har i någon mån berört valutaorons sannolika effekter på våra huvudmarknader.
Många ledande politiker har kommenterat US-dollarns nedgång och betecknat det som ett stort problem. Detta visar hur hjälplösa politikerna är, och hur ohjälpsamma även tyska ekonomiministrars uttalanden kan vara.
Bromsa eller inte bromsa?
Dollarnedgången kan ställa till med besvärligheter för exportörer i länder med starka valutor, men därmed är det inte sagt att dollarnedgången fundamentalt är ett ”problem". Faktum är att försök att med alla medel stoppa dollarns nedgång kan ställa till med ännu större problem. Dollarnedgången är nämligen marknadens reaktion på obalanser i världsekonomin. och är därmed mera ett symtom på andra problem in ett problem i sig.
Japanska problem
Ett problem har varit Japans kroniska — bytesbalansöverskott: detta har blivit ett problem eftersom Japan samtidigt har önskat vara en aggressiv exportör, och ändå velat hålla sina egna marknader stängda för omvärlden. Denna politik börjar nu straffa sig genom yenens ständiga uppgång som hotar att göra nästan all japansk export olönsam. Denna export har också subventionerats ge nom att japanerna traditionellt har haft en stor del av sina besparingar placerade i dollartillgångar, i synnerhet i amerikanska statsobligationer. Dessa placeringar har visat sig svårt förlustbringande. och nu finns en motvilja att ytterligare placera medel i sådana tillgångar; en bakgrundsfaktor till dollarnedgången.
Tappar greppet?
Japans politik håller nu på att straffa sig även på andra sätt: Japan håller definitivt på at
High tech-ledarskap är inte givet utan mäste erövras. Vem häller trumfkorten idag tappa sin teknologiska konkurrenskraft, i hög grad tack vare sina stängda marknader. Beträffande de två starkaste högteknologiprodukterna inom elektroniken, PC-datorer och mobiltelefoner, är japanerna svagt representerade (annat än via komponenter som minneschips: även där börjar Japan möta på aggressiv konkurrens från i synnerhet Sydkorea).
Telefoni: eurotech
För Finlands del är det mycket intressant att notera att det enda område i high tech där Europa är väl framme är just mobiltelefoni, där finska Nokia och svenska Ericsson är mycket starka. Detta betyde att Finlands röst bör väga tungt inom EG på detta område —ifall våra representanter gör sina jobb väl.
Ränteverktyget
USA:s budgetunderskott har av många politiker utpekats som ett problem i världsekonomin: men detta underskott är inte särskilt stort, ca 3 procent av BNP (vårt underskott är vida större). Det har delvis finansierats i utlandet, eftersom den amerikanska sparbenägenheten är mycket låg, vilket har lett till ett kroniskt underskott i den amerikanska bytesbalansen.
Men detta är ett problem i den amerikanska ekonomin endast ifall det leder till en stigande inflation: och i så fall måste Federal Reserve ytterligare skärpa ränteläget. Detta har Fed redan gjort i över ett års tid, och nu är ränteläget sådant att det håller på och kyler ner den amerikanska konjunkturen. Det finns ingen orsak för Fed att ytterligare höja räntorna endast för att stoppa dollarnedgången, så länge denna inte leder till en ökad inflation.
Konkurrenskraft
Tvärtom kan dollarnedgången på många sätt ha goda effekter i världsekonomin: den sätter fart på den amerikanska exporten och förlänger därmed den amerikanska högkonjunkturen. Amerikanska exportörer börjar nu vara superkonkurrenskraftiga, och är itillfälle att erövra marknadsandelar på Japans bekostnad i synnerhet på den snabbt växande asiatiska marknaden (som håller på att bli
USA:s viktigaste exportmarknad). Dels hjälper yenens och D markens uppgång att hålla inflationen nere 1 dessa och andra länder med starka valutor (även Finland). 9