Var fanns staten vid telefonens ”Olympiska spel”?

av Carl-Fredrik Geust Forum 1977-03, sida 24-25, 23.02.1977

Taggar: Bolag: Nokia

Var fanns staten vi telefonens ”Olympiska spel”?

Telefoncentralteknikens ”Olympiska spel” kallas skämtsamt den regelbundet återkommande storsamlingen International Switching Symposium, som den 25—29 oktober 197 hölls i Kyoto, Japan. (Föregående hölls i Mänchen år 1974). Även denna gång hade över 1200 specialister från ett femtiotal länder samlats för att under en veckas tid stift bekantskap med branschen ”state-of-the-art” i form av e veritabel järnranson (3 parallella föredragsserier med sammanlagt 132 föredrag!) DI Carl-Fredrik Geus från Nokia Elektronik ger en

Modern teleteknik, allmän my» Jämfört med andra industrigrenar har teletekniken vissa särdrag som medför att utvecklingen i de industrialiserade länderna är relativt långsam — snarare evolutionell än revolutionerande. Dessa särdrag är bla 6 automatiseringen påbörjades redan för 50 år sedan, idag har 100 procent automatiseringsnivå nåtts i många europeiska länder » lång livslängd för apparaturen (tom 50 år gammal utrustning finns ännu ställvis i drift « ovillkorlig kompatibilitet (=anslutningsmöjlighet) med existerande apparatur krävs av all nyanskaffad utrustning e låg kapitalavkastning (tarifferna sjunker allmänt taget kontinuerligt till sitt reella värde)

PERIPHERAL EQUIPMENT

H

CONTROL |

Fig. 1 Principstruktur hos en telefoncentra 2 asnanl | rapport.

e extremt höga tillförlitlighets- och tillgänglighetskrav (kontinuerlig 24 h -service år efter år! 9 stort expansionsbehov (5—15 procent per år) — alla prognoser till trots har telefonservicens ”mättningsnivå” kontinuerligt fått skjutas på framtiden.

Dessa faktorer har lett till att telefoncentralernas utvidgningsbehov skötts med i stort sett samma elektromekaniska reläteknologi som för 50 år sedan. Introduktionen av ny teknologi kommer i vilket fall som helst att utsträckas över en mycket lång tidsperiod. Mikroelektronikens snabba utveckling under 1960- och 1970-talen har dock möjliggjort utveckling av ekonomiskt konkurrenskraftiga datorstyrda centraler, för vilka termen SPC (Stored Program Control) har myntats. Inbesparingsmöjligheter ses dels på sikt i form av rationellare drift- och underhållsmöjligheter — dels i direkta kapitalutgifter i den mån övergång

PERIPHERAL EQUIPMEN d SIGNAL OUTPUT

MICRO-PROCESSO till sk integrerad koppling och transmission (IST = Integrated Switching and Transmission) görs.

Begreppet IST innebär att såväl samtalens uppkoppling som transmission sker i form av en tidsdelad, digitalt kodad bitström i motsats till den konventionella sk rumsdelade principen där varje samtal kopplas metalliskt genom nätet. Ett intressant ekonomiskt fenomen är vidare att den digitala tekniken är synerpetisk till sin karaktär, dvs ju större utbredning av digital PCMtransmission desto lönsammare är också digital koppling och vice versa.

Tidsdelad kopplingsteknik på kommande

Vid öppningssessionen av ISS 76 var det speciellt intressant att höra om Sveriges och Västtysklands beslut att helt upphöra med anskaffning av elektromekaniska AGF (50 år gammal teknik!) resp EMD-centralsystem år 1984, medan Bell (USA) som branschledande företag berättade om det mycket lyckade idrifttagandet av de första tidsdela de fjärrcentralerna av typ ESS No. 4 (Chi- .

cago och Kansas City). Bell vågade tom meddela driftsättningsdatum för de följande tre ESS No. 4 centralerna, bland dem världens största fjärrcentral i Dallas med 44 000 fjärrlinjer; mao ca ett år på förhand räknat från tidpunkten för föredragets skrivande. Samtidigt meddelande Bell att

PERIPHERAL EQUIPMENT

CENTRAL CONTROL,

Fig, 2 Distribuerad styrning med användning av funktionella mikro processorer.

FORUM 3/7 man inte kommer att grunda nya elektromekaniska fjärrcentraler.

Från fransk sida presenterades telefonnätets moderniseringsplaner: under år 1977— 1980 beställs centralutrustning för 10 milj nya nummer av vilka 2,2 miljoner tidsdelad SPC-teknik. En utredning om utvidgningen av Parisområdets telenät till år 1982 har konstaterat en inbesparingsmöjlighet på 30 procent i transitnätet vid användning av digitalteknik för koppling och transmission. Lokalnätet förbilligas avsevärt mindre eller ca 4 procent beroende på den kapitalmässigt billiga utvidgningen av existerande centraler med konventionell teknologi. Totalinbesparingen vid digitalisering blir ca 10 procent.

Även de andra länderna är eniga om den tidsdelade teknikens kommande genombrott, förutom Australien (beroende på den totala avsaknaden av PCM-transmission — jfr den ovan nämnda synergin!).

Även under de tekniska sessionetna stod den tidsdelade tekniken i förgrunden (datorstyrning som sådan tas” redan som ett axiom!). Det konstaterades också att man tidigare aldrig satsat så mycket resurser på ett av centralteknikens delområden som idag görs på utveckling och idrifttagning av tidsdelad teknik.

Begränsade kapitalbudgeter

Fastän det inte råder något tvivel om de stora — potentiella inbesparingsmöjligheter såväl i fråga om kapital som driftskostnader vid införande av tidsdelad teknik i stor skala, kommer det dock att existera två parallella nät i drift under övergångsperioden utan att inkomsterna på minsta sätt växer. Bell presenterade en intressant numerisk metod för optimering av övergången till ny teknologi, baserande sig på minimering av de diskonterade driftsköstnaderna med en begränsad kapitalbudget. I modellen beaktas såväl nätets expansionsbehov, löneglidning, samt kostnadstrender för olika tekniska lösningar.

Distribuerad styrlogik, LSI-teknologi

Förutom den nämnda tidsdelade kopplingsprincipen är distribuerad styrlogik dagens slagord. — LSI-teknologi, mikroprocessorer och halvledarminnen tycks nu allmänt accepteras i teletekniska tillämpningar. Den kontinuerligt sjunkande pristrenden och ökade komplexiteten hos mikrokretsarna har samtidigt lett till att tex programvolym och hardwareportarnas antal förlorat sin tidigare betydelse som optimeringsobjekt vid systemutvecklingen, utan de relevanta faktorerna utgörs idag av antalet enskilda mikrokretsar (chips) och anslutningspunkter.

FORUM 3/7 3000 =.

” 2 Ed 5

NO. 4E83

NO. 5XB få 8xS NO. 4xB ND.1ES8 BARNET ennen 75 20 ’e5 0 YEAR Fig. 3 Introduktlon av dlgltal kopplingsteknik I USA:s fjärrnät (No. 4 ESS = digltal tldsdelad datorstyrd central, No 1 ESS = rumsdelad datorstyrd central, övriga centraltyper elektromekaniska å Ej >

THOUSANDS OF ERLANG 2 a Sd

Låg programutvecklingsproduktivitet diskuteras

Den låga programutvecklingsproduktiviteten ses idag som ett av de största problemen vid introduktion av SPC-teknik. Produktivitetshöjande metoder utvecklas intensivt på olika håll: högnivåspråk, hjälpmedel för programtestning, -simulering och -underhåll mm.

En annan angreppspunkt är att tillgodogöra sig de möjligheter att dela på programmassan som LSItekniken erbjuder. Fastän programmens totalvolym inte nödvändigtvis minskar, kan de olika modulernas inbördes bindning elimineras med ändamålsenlig planering, vilket leder till avsevärt snabbare och lättare testning, idrifttagning och prograrmunderhåll. Bell nämnde som skräckexempel att en nödvändig utvidgning av ett datafält i de första SPC-centralen ESS No, 1 med en bit hade tagit över ett år på grund av det starka inbördes beroendet hos det stora antal delprogram som använde detta datafälr.

I ett annat föredrag påpekades att ISS 76 torde vara det sista tillfället där man med stolthet kan rapportera en fungerande programvolym på 200—300 kilo-ord, mao har hanteringen av dessa väldiga program | massor visar sig så besvärlig att man åny tyr sig till hardware-logik!

En annan intressant fråga gäller programmeringsarbetets organisation och ansvarsfördelningen mellan tillverkare och telefonförvaltning.

Enligt Bells uppfattning bör man sammanföra hardware- och software-konstruktion av varje delsystem i en gemensam organisationsenhet, medan tex Siemens vill separera elektronikkonstruktörer och programmerare.

Av gammalt har teleförvaltningarna haft totalansvar för driften av telesystemen, inberäknat modifikationer och utbyggnad på fältet. Beroende på nätets kontinuerliga expansion kan man med säkerhet fastslå att tom radikala systemändringar kommer att krävas under den långa livstiden. Vi användning av SPC-teknik kräver detta tillgång till kompilatorer, databanker och andra datorstödda programbibliotek sam inte minst högt utbildade personalresurse vilka ju i första hand finns i tillverkarens utvecklingslaboratorium. Australiens teleförvaltning (Telecom Australia) torde vara den första större förvaltning som öppet medgivit riskerna för oönskat tillverkarberoende, och som medvetet strävat till självständigt programunderhåll för sina SPC-centraler.

Detta kräver ju en avsevänd grundinvestering (datorer för programutveckling, separat central för programtesting, personal mm) men garanterar på sikt oberoende av utländska leverantörer. Som motsats kan nämnas att programmeringsansvaret för Bells ESS-centraler (över 1300 centraler i drift) ligger helt hos Bell Labs, och driftsorganisationen AT&T tillåts inte röra programmen,

Systemutveckling

Inga nya centralsystem presenterades denna gång (avståndet till tidigare konferens var tydligen för kort), men delförbättringar av sgs alla system på marknaden rapporterades: e snabbare processorer, halvledarminnen (t.ex. Metaconta/ITT, D 10/Japan, PRX/ Philips, ESS 1/Bell — en hel ESS 1 processor kan utbytas on-line!).

e snabbare styrsystem, större kopplingsfält E 10/Frankrike e tidsdelade kopplingsfält för ursprungli gen rumsdelade centraler (AXE/L M Ericsson, — EWS/Västtyskland, — PRX/ Philips e mikroprocessorstyrning av elektromekanisk central (CP44/Siemens)

Utvecklingen av telefonväxlar (PABX) är däremot mycket våldsam med mikroprocessorstyrning och tidsdelad koppling som allmän trend.

Slutord

Denna gång nämndes Finland redan i konferensprogrammet, vilket ju innebär att vår teknik nått en viss utvecklingsnivå — professor K Rahko från Tekniska högskolan fungerade som sessionsordförande, och Televa presenterade sitt ADS-system i ett föredrag.

Med beklagande måste man konstatera att Post och Telegrafstyrelsen var orepresenterad — det är verkligen svårt att förstå att Finlands statliga teleförvaltning har råd att lämna ett dylikt tillfälle oanvänt, där man på en och samma gång skulle kunna stifta bekantskap med teleteknikens utveckling på olika håll, samt utbyta erfarenheter med sgs alla ledande personer hos både andra teleförvaltningar (såväl mer som mindre utvecklade!) och tillverkare. Q 25