Vår glasindustri 300 år Notsjö äldsta glasbruket

av Ragnhild Artimo Forum 1981-01, sida 20-21, 21.01.1981

Taggar: Teman: glasindustri

Vår glasindustr 300 år

Notsjö äldsta glasbruket

Finlands glasindustri fyller 300 år i år. Det första glasbruket grundades 1681 i Nystad, men det äldsta i drift varande glasbruket är Wärtsiläs Notsjö Glas — grundat 1793. Intensiv satsning på marknadsföring och återinförandet av varumärket från 50-talet — den blå Notsjö-fisken — har gett glasbruket vind i seglen, och Notsjö-designern Oiva Toikkas jubileumskollektion Pro Arte Vitrea kan just nu beses på Sculptor i Helsingfors.

Tillverkningen av konstglas är ett resultat av samarbete — här koncentrerar sig verkstadsmästare Jaakko Niemi och konstnär Oiva Toikka på en flerfärgad pjäs.

Päivi Salovuori, Notsjö informationschef, visar en av Toikkas glasfåglar ur kollektionen Pro Arte Vitrea.

2 e Pro Arte Vitrea-kollektionen är alt betrakta som en hyllning till den 300-åriga finländska glaskonsten. Oiva Toikkas färgflödande men samtidigt disciplinerade glaspjäser representerar tillverkningsiekniskt en ny giv: ”semiunikglas”. Med unikglas avses som känt drivet eller blåst konstglas som tillverkas i ett enda unikt exemplar och alltså kan jämställas med oljemålningar eller skulpturer — man talar också om glasskulpturer.

Toikkas kollektion har olika teman med föremålsvisa variationer, pjäserna har alltså ”syskon”, men är inte identiskt hka sinsemellan. De är handtillverkade en och en, men ett minimum finish placerar dem prismässigt i en överkomligare klass än unikt konstglas.

– Det har varit tillfredsställande att arbeta på detta sätt, säger konstnär Oiva Toikka. — Jag har eftersträvat den skönhet som skapas av ullfälligheter, jobbat intuitivt snarare än planmässigt. Målet har varit att skapa konstglas som är tillgängligt inte bara för en liten rik elit.

Toikka betonar samabetet mellan designern och glasblåsaren — Slutresultatet är en summa av varderas ansträngningar, och glasblåsarens roll vid utvecklandet av former och färger är central genom det tekniska kunnande han representerar.

”Pioni” bestseller

Oiva Toikka, som senaste höst beviljades Alfred Kordelin-stipendium och i samband med självständighetsdagen fick motta Pro Finlandia-medaljen, är också formgivaren bakom Notsjö Glas bäst säljande glasserie idag. ”Pioni”.

—- Serien omfattar glas, tallrikar och skålar. och har varit en stor försäljningsframgång inte bara på hemmamarknaden, utan också många exportmarknader, bl a Förbundsrepubliken Tyskland, berättar informationschef Päivi Salovuori. — Andra säljsuccéer är Kaj Francks serie ”Luna” designad 1971, på den svenska marknaden Heikki Orvolas ”Irish Coffee” från 1970, och på USA-marknaden Toikkas ”Flora” från 1966. Den äldsta modell vi fortfarande tillverkar är Francks ”Fiesta” designad 1955… Tvärtemot gängse uppfattning är det inte nyhetsprodukter utan de långa

FORUM 1/8 serierna som tillverkas år efter år som blir mest lönsamma för oss.

Av årsomsättningen på ca 32 Mmk svarar bruksglas för ca 95 procent, serietillverkat konstglas för ca 4 och unikt konstglas för under 1 procent. Ställer sig inte den image konstglaset ger oproportionerligt dyr för Notsjö Glas — Om företagets image inte återspeglas positivt i omsättningen är den värdelös, säger enhetens direktör Jorma Tallgren. — Den image den volym- och omsättningsmässigt smala konstglassektorn ger Notsjö Glas är nog en affärsekonomisk realitet att räkna med och värna om.

Merparten gåvor

Glas från Notsjö köps huvudsakligen — till hela 80 procent — som gåvor. Därför är gåvoförpackningarna en väsentlig del av produkten.

— Tidigare var förpackningar om 6 st den vanligaste lösningen, säger Tallgren. — Idag säljs designglas i förpackningar om 4, 2 och ibland 1 st. Då modellerna är i produktion flera år, är det lätt att utöka antalet glas stegvis, utan att inköpen blir ekonomiskt övermäktiga.

Överlägset största delen av konsumenterna är kvinnor. Oavsett vem presenten är ämnad för, väljs och köps den nästan alltid av en kvinna.

— Det är en orsak till att medvetet ”maskulina” designprodukter så ofta blir säljfloppar, konstaterar Jorma Tallgren.

Märkeskännedom är en viktig faktor då det gäller gåvomarknaden. Notsjö Glas varumärke, den blåa fisken, som Kaj Franck skapade 1952, blev snabbt en synonym för konstglas. Fisken ersattes 1972 av Arabia-märket, som Wärtsilä tog i bruk för såväl porslin- som emalj- och glasprodukter, för en enhetligare profil för konsumtionsvarugruppen. 1977 återgick man till fiskmärket för Notsjö Glas del.

— Återgången till det tidigare varumärket och åtgärderna i anslutning till

FORUM 1/81

Delfoi (ovan), design Kaj Franck, är en av jubileums årets nyheter, Pioniserien (ovan t h) av Oiva Toikka är en verklig storsäljare och till höger filigranglas, design Heikki Orvola, är också en av nyheterna i år.

detta resulterade i avse märkeskännedom och ökad försäljning, säger direktör Tallgren. — Omsättningen fördubblades faktiskt från 1977 till 1979. Vi har vuxit snabbare på hemmamarknaden än exportmarknaderna, och en del av ökningen hemma får nog tillskrivas de finländska köparnas och konsumenternas märkestrogenhet. Jag tror att den finländska villigheten att köpa inhemskt är något unikt i hela världen.

Betecknande för gåvodominansen är kanske att hälften av omsättningen härrör sig från höstmånaderna fram till julen…

Feta år, magra år

Konjunkturerna växlar också för glasindustrin. Genom att det gäller konsumtionsvaror ger omsättningen utslag snabbare och känsligare än t ex inom metallindustrin.

— Det verkliga bottenåret var för oss 1976, säger Tallgren. —- Men uppsvinget kunde skönjas redan mot slutet av år 1977 och nådde höjdpunkten 1979. Nu har vi passerat vågkammen, och kommer in i en svacka i höst eller senast hösten—vintern 1982.

– Samtidigt har konkurrensen på världsmarknaden skärpts, och glasindustrin i andra länder har anammat ”skandinavisk design”, vilket i kombination med en ofta fördelaktigare kost rt förbättra nadsnivå ger oss ett rätt kärvt konkurrensläge. Men jag förhåller mig ändå försiktigt optimistisk för vår del. Konjunkturväxlingarna är inte något som bara händer; företagen kan själva göra mycket för att klara vågdalarna och skapa förutsättningarna för uppsving. En del av de viktigaste frågorna är att inte hamna i teknologiskt bakvatten sett i världsperspektiv. Där tror jag Notsjö ligger bra till genom den nya fabriken — en av de modernaste i Norden — som blev klar 1975. Också den yrkesskicklighet våra formgivare, glasblåsare, kristallslipare och andra fackmän representerar är ett andligt kapital av central betydelse. Den produkt vi har att erbjuda — högklassig, originell design — är potentiellt efterfrågad, om vi bara står pall för kostnadstrycket och lär oss bli ännu bättre marknadsförare, konstaterar direktör Jorma Tallgren.

I Sverige är glasindustrin inne i en kris.

— Genom att enheterna där varit så små, glasverkstäder snarare än glasbruk, har de levt ur hand i mun utan möjligheter att investera i modernare teknik och metoder, och många hotas nu av nedläggning. Men det betyder inte automatiskt att tex den finländska glasindustrin får mera svängrum på den svenska marknaden. Bla Frankrike har stärkt sin position som glasindustriland åtminstone då det gäller produkter i mellanprisklassen. Ragnhild Artim 21